No description available.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.

Studien syftar till att få fördjupad kunskap om hur lärare verksamma i årskurserna F–3 arbetar med högläsning i sin undervisning, vad det har för syfte och vilka arbetssätt som används. Som datainsamling genomfördes observationer med efterföljande intervjuer med sex verksamma lärare inom årskurs F–3. Resultatet visar att lärarna är positiva till högläsning och att det finns många fördelar med att läsa högt för barn samt att det används i högsta grad som en lugn stund under dagen. Det resultatet även visar är att något arbete kring boken före, under och efter inte sker i samma utsträckning som forskning påvisar som effektiva arbetssätt. Studiens slutsats blir således att lärarna eftersträvar ett arbete kring boken, men som inte tydligt framkommer under observationerna, lärarna är alla eniga om att högläsning har många positiva effekter för att bidra till elevernas språkutveckling. Trots denna positiva inställning så hamnar arbetet kring boken i skymundan och högläsning för många av lärarna används som en lugn stund.

SAMMANFATTNING -Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt. De teorier vi tagit inspiration från var Deweys teori ”learning by doing” samt Hannafords teori kring att lärande sker med hela kroppen. En del av resultatet vi fick fram visar på att pedagogerna var positivt inställda till att integrera fysisk aktivitet. Däremot kunde de även se vissa komplikationer till att lyckas med detta. Ytterligare ett resultat vi kunnat utläsa var att pedagogerna ser att den fysiska aktiviteten ger positiva effekter på vissa delar av barnens skolgång. Vi tror att våra intervjuer ledde till att flertalet av informanterna fick tänka till på deras uppbyggnad av en teoretisk undervisning. Detta tror vi resulterade i självreflektioner kring integrering av fysisk aktivitet. Vår förhoppning med denna studie är att den typ av självreflektion även infinner sig hos uppsatsens läsare som arbetar inom skolans verksamhet.

I denna studie intervjuades nio legitimerade lärare gällande digitala verktyg i förhållande till läs- och skrivinlärningen. Syftet med detta var att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin läs- och skrivundervisning, vilka resultat de ser, samt positiva aspekter och problematik. Att använda digitala verktyg i skolan finns som kunskapskrav i Läroplanen (Skolverket 2019, s.258) samt kan enligt tidigare forskning uppfattas som ett förstärkande verktyg i undervisningen vid korrekt användning. Resultatet var att informanterna arbetar aktivt med ASL (att skriva sig till läsning) eller sporadiskt använder digitala verktyg i undervisningen. De använder dator, Ipad, SMARTboard, projektor och dokumentkamera. Detta i sin tur användes för att producera text, använda appar eller hemsidor samt ha genomgångar. Resultaten lärare såg vid användning av digitala verktyg i läs- och skrivinlärningen var att eleverna var motiverade, eleverna fick möjligheter att skriva längre text och elever med särskilda behov var väldigt hjälpta av digitala verktyg. Positiva effekter de kunde se var att eleverna arbetade lustfyllt, digitala verktyg öppnar upp för individualisering samt att läraren kan följa elevernas resultat via olika appar/hemsidor. Negativa effekter var att skrivbord till dator eller ipad bara har versaler, internetuppkopplingen var svag, inloggningsproceduren uppfattades svår samt att det upplevdes stressande att arbeta som ensam lärare när eleverna använder digitala verktyg. Efter analys av resultaten var slutsatsen att elever arbetar bättre tillsammans och datorer/Ipads öppnar upp för att eleverna blir läranderesurser för varandra. SMARTboard, projektor och dokumentläsare kan skapa lärandesituationer där hela klassen lär av och med varandra, de kan också underlätta genomgångar av kommande arbete. När lärare arbetar i halvklass eller med två lärare i klassrummet upplevs situationen mindre stressande och läraren kan stötta och vägleda eleverna. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.

Syftet med detta kvalitativa forskningsarbete är att belysa och uppmärksamma depositiva effekterna för livemusikbranschen till följd av Covid-19. Detta är användbartoch av intresse för branschen eftersom det kan möjliggöra större ekonomiska ochpersonliga vinster, säkrare evenemangstillgänglighet samt en allmänt bredare förståelseför en vanligen ovanlig bransch och vad en kris likt Covid-19 innebär för den.Forskningsfrågorna riktas således mot hur och vilka positiva effekter och följder somskildras, vilka förändringar det innebär och vad branschen kan ta med sig frånpandemin. För att besvara dessa frågor står fem intervjuer med arrangörer ellerevenemangsproducenter som empirisk grund för arbetet. Resultatet av dennadatainsamling presenteras med en jämförande och analytisk synvinkel under ett ochsamma avsnitt. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till arbetet, frågorna ochmetoden blandat med studiens styrkor, svagheter och förslag till fortsatt forskning.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.

Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om varför beröring/massage används iskolan och vad det har för effekter. Jag vill också få reda på om det finns något som talaremot massage i skolan i läroplanen och annan litteratur. Beröring är livsviktigt för allamänniskor och bidrar även till harmoni och ökad inlärning. Litteraturen hävdar att beröring ärviktigt för människans utveckling. I litteraturgenomgången konstateras det hur vikigt det ärmed beröring för barn och vuxna. Detta behov är något som kan tillgodoses med massage.Undersökningen bygger på intervjuer med fyra stycken pedagoger som arbetar med massagei klassrummet. Jag har också introducerat massage för elva elever i en förskoleklass, jag harobserverat barnens beteende efter varje massagestund. Jag redovisar den förstamassagestunden i detta arbete. Jag har därefter gjort intervjuer med dessa barn i form av enenkätundersökning som innehåller frågor kring barnens upplevelse av massagen. Genomundersökningen kom jag fram till att massage skapar en stund av lugn och ro. Barnen blirlugnare och det blir mindre konflikter i barngruppen. Något man bör tänka på är att aldrigtvinga någon till beröring, massage ska vara på barnets villkor. Jag hittade inget i läroplaneneller annan litteratur som talar emot att använda massage i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog. Intervjufrågorna utgick ifrån studiens följande fyra frågeställningar: Hur går det till att ställa en ADHD-diagnos på ett barn i förskolan? Vad önskar pedagogerna att en diagnostisering ska leda till? Vilka negativa effekter kan diagnosen medföra? Hur anpassar pedagogerna sitt arbetssätt vid en ADHD-diagnos? I studien presenteras pedagogernas erfarenheter och åsikter gällande barn med ADHD i förskolan. De beskriver de för- och nackdelar en diagnos kan medföra och hur den påverkar individen, pedagogen och verksamheten. De berör också hur en diagnostisering går till och berättar sina synpunkter om deras delaktighet under en ADHD-utredning. Pedagogerna nämner även sin roll i att planera och utforma verksamheten så att den anpassas efter barn med ADHD. Det framkom i resultatet att pedagogernas resonemang och erfarenheter skiljer sig åt men de är överens om att en diagnos till övervägande del medför positiva effekter för barnen i förskolan. De negativa effekterna som en diagnos kan medföra anser pedagogerna kunna motverka genom god kompetens, rutiner, anpassad miljö samt vanligt sunt förnuft.