No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter forskning visar att undervisning i skolträdgård och skogsmiljö har för inlärningen hos elever i grundskolan, med fokus på elever med särskilda behov. Studien bygger på nationell och internationell forskning i form av artiklar, doktorsavhandlingar, forskningsrapporter och en masteruppsats.  Det krävs ett bra kollegialt samarbete och stöd från skolledningen då det kommer till arbetet med en skolträdgård. Vår studie visar att lärarens egna osäkerhet kring odling och huruvida hen har de rätta ämneskunskaperna som krävs för att undervisa där ibland utgör ett hinder. Resultatet visar dock att undervisning i skolträdgård och skogsmiljö, där eleverna själva får vara medskapande, ökar deras koncentrationsförmåga samt stärker deras begreppsförmåga. Genom ett laborativt och undersökande arbetssätt i grupper övar eleverna på att samarbeta och kommunicera med sina klasskamrater. De kan då dela med sig av sina egna erfarenheter vilket skapar möjligheter till ny kunskapsinhämtning. Koncentrations- och självkontrollsförmågan ökar väsentligt hos elever med särskilda behov, vilket i sin tur ger dem en större chans att klara deltagande i grupp. Då arbetet i till exempel en skolträdgård blir belönat med en vacker blomning eller fina grönsaker stärks elevers självkänsla. Vår studie visar att denna positiva känsla sedan följer med eleverna in i det traditionella klassrummet. Vår slutsats är att elevers lärande gynnas av praktiskt arbete i skolträdgård och skogsmiljö. Möjligheten att inkludera samtliga elever i arbetet med en skolträdgård ser vi som ett starkt argument till att använda sig av denna undervisningsmetod.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge. Resultatet visade att eleverna vill att en skogsträdgård ska innehålla vackra växter och möjlighet till att bygga, gräva, plantera och vattna samt ha någonstans att sitta för att umgås och äta. De uppskattar även att skogsträdgården innehåller ätliga växter och att de kan användas på olika sätt. De uttryckte att de trivdes bra i skogsträdgården och önskade få komma oftare. Studiens slutsats är att en skogsträdgård, med dess innehåll och användningsområden, beskrivs av eleverna som en miljö där emotionella, fysiska, kognitiva och sociala behov blir tillgodosedda.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.

No description available.

Growing is a creative activity in lower school subject matter. It is an outdoor activity that creates movement. Gardening activities give favorable effects for the social teamwork in studentgroups and cultivation is a way to increase students' awareness of our food production. This argument exists in earlier studies that it is significant when school staff have motivated reasons to create school gardens. Of course, school gardens have always created problems. To get enough resources for management and lesson planning and to handle summer supervision presents in modern times as the largest obstacles for growing activities to work. Against this background, the purpose of this thesis is to find a way forward for gardening as a school activity that increases students' consciousness of sustainable food production.  Forest gardening is a cultivation model within the Agro Forestry movement. Using literature study as a methodology, it is found that forest gardening principles can be applied to school gardening to solve the identified isues with cultivation in primary schools.  Regarding forest gardening principles, one can create a cultivation that occupies a small  area and recieves the ideal microclimate with an array of plants with different hights. This cultivation model lowers the work time required and the need for summer supervision. In addition, this cultivation gives the ecosystem increased biodiversity and carbon storage. Another advantage with this cultivation model is that through plant selection, one can control harvest times to spring and autumn, when students are in school. However, it appears that this cultivation model is knowledge- intensive during the construction phase and that it is a good idea to get outside help from an expert, for example, a gardener with expertise in forest gardening. A design proposal for lower school grades is also included, with a plant list and design plan that can be adapted and suited to schools. / Odling är ett kreativt redskap i grundskolans ämnesundervisning. Det är en utomhusaktivitet som skapar rörelse. Trädgårdsaktiviteter ger gynnsamma effekter för det sociala samspelet i elevgruppen och odling är ett sätt att öka elevernas medvetenhet om vår matproduktion. Dessa argument framgår som betydelsefulla i tidigare studier där skolpersonal har motiverat sina skäl till att  driva skolträdgårdar. Skolträdgårdar har dock i alla tider brottats med problem. Att få resurser att räcka till för skötsel och lektionsplanering och att klara av sommartillsynen, framträder i modern tid som de största hindren för att få odlingarna att fungera. Mot den bakgrunden är syftet med denna uppsats att söka en väg frammåt för skolträdgården, som är hållbar i skolornas verksamhet och som ökar elevernas medvetenhet om en miljömässigt hållbar matproduktion.  Skogsträdgården är en odlingsmodell inom Agro Forestry rörelsen. Med litteraturstudie som metod undersöks här vilka av skogsträdgårdens principer som kan tillämpas i en skoltärdgård för att möta de identifierade problemen för odling inom grundskolan.  Det framgår att man med idéer från skogsträdgården kan skapa en odling som tar en liten yta i anspråk och får ett gynsammt microklimat tack vare växter i olika höjdskickt. Odlingsmodellen kräver en låg skötselinsats i förhållande till skörd tack vare ståndortsanpassning, marktäckning, själförsörjning av näring och perenna grödor som tillsammans minskar behovet av bevattning och skötsel. Resultatet påvisar att man med hjälp av flera av skogsträdgårdens odlingsprinciper kan minska behovet av arbetstid och sommarlovsskötsel. Dessutom ger odlingen ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald och kollagring. Ytterliggare en fördel är att man med hjälp av växtval kan styra skördetiden till vår och höst, då eleverna är på plats i skolan. Det framkommer dock att odlingsmetoden är kunskapskrävande under anläggningsfasen och att det är en god idé att vid etableringen ta hjälp utifrån av expertis som tillexempel en trädgårdsmästare med kompetens inom skogsträdgårdsodling.  Här presenteras också ett designförslag fö en grundskola, med växtlista och design som kan anpassas och modifieras till att passa på flera skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll   skolträdgården på en skola i Sverige har för eleverna i årskurs 4-6. I   studien diskuteras kring huruvida eleverna känner till att skolträdgården   finns och vad för möjligheter de anser att de har att besöka den under en rast   och under skol- och fritidsverksamhet. Det diskuteras också kring vilka   möjligheter de anser att de har till undervisning i skolträdgården. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas i John Deweys   begrepp Learning by doing, knowing by   doing. Utifrån en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning där   insamlade data utgör resultat i studien. Respondenterna är alla elever i   årskurs 4-6 på den aktuella skolan. Studiens resultat visar att många av eleverna väljer att   besöka skolträdgården under rasten, men enligt dem själva, ges inte möjligheter   att besöka eller få undervisning i den under andra delar av skoldagen.   Resultatet visar också att många av de tillfrågade respondenterna vill ha   lektioner där och de visar på många exempel hur detta kan ske. Detta resultat visar att det finns en skolträdgård på skolan som skulle kunna användas mer i det pedagogiska arbetet än vad det gör idag enligt eleverna. / The aim with this study is to   investigate what role the school garden at a school in Sweden has for the   pupils in grades 4-6. The study discusses whether the pupils know there is a   school garden and to which extent they consider themselves having the   possibility to visit it during the schooldays. It also discuss which   possibilities the pupils think they have to get education in the school   garden. The theoretical foundation of this   study is John Dewey and his statement Learning   by doing, knowing by doing. Based on a quantitative approach, a survey   was carried out and the result of this study is based on the data from the   survey. All of the respondents are pupils in grades 4-6 at the significant   school. The result of the study shows that   many of the pupils choose to visit the school garden during their school   breaks. The pupils think that they do not get enough opportunities to visit   or get education in the school garden during the schooldays. The result also   shows that the pupils would like to get more education in the garden, and   they have many ideas about how that could be done. According to the pupils, the   school has a school garden that the educators at the school could use more in   their teaching than they do today.

I denna studie har vi valt att fördjupa oss i förskolans konkreta arbete med utbildning för hållbar utveckling och hur den kan kopplas till teoretiska aspekter. Studien fokuserar på odlingsaktiviteter i förskolan. Syftet är att analysera och diskutera hur olika synsätt på hållbar utveckling kan komma till uttryck i odlingsaktiviteter med förskolebarn. I denna studie användes kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och informella intervjuer med barn. Vi har intervjuat fem pedagoger och ungefär femton barn på två olika förskolor. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att deras avsikt med odlingsaktiviteter är att barnen får möjlighet att lära sig var maten kommer ifrån, att utveckla en lustfylld naturrelation, att ta hand om naturen, att förstå ekologiska sammanhang och att utveckla odlingskompetens. Det visade sig i samtalen med barnen, att de har tillägnat sig kunskaper om växters namn och utseende samt hur man gör när man odlar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 – 12 år. Empirin har ställts mot tidigare forskning som handlar om skolgården och skolträdgården som ett pedagogiskt redskap, utomhuspedagogik, hälsoaspekten samt John Deweys teori om aktivitetspedagogik och Howard Gardners teori om människans multipla intelligenser. Slutsatserna utav detta examensarbete är att skolträdgården bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö i grundskolans tidigare år men att det inte är problemfritt att arbeta med detta arbetssätt. Majoriteten av eleverna är positiva till arbetet med skolträdgården men fler vill vara med och bestämma.