The aim of this study was to examine the students' perspectives on formative assessment, partly about how students perceived the assessment in general, partly about what students' opinions were on formative assessment, and partly about students' view of how assessment could be organized to stimulate learning process.  The study consisted of qualitative interviews with six students in grades one in an upper secondary school. The survey showed that students primarily perceived assessment with summative purpose: tests and scores.  Majority of the students experienced that there were too many tests occasions.  Those high-performing students were positive to tests.  However, those lower-performing students felt more negative and became more stressful with the exams. Results showed that they were lack of experience of formative assessment.  All the six students thought that they had not got any chance to involve in the assessments process.  They realized that they had not got adequate feedback about their learning-situations.  With regard to students' wishes about how assessment could be developed in order to improve their learning, it was mainly about more and concrete feedback on tests and assignments. Two models were developed in the final discussion, which showed the author's own perception of formative and summative assessments.

Den här är en kvalitativ undersökning där sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts på fem flickor och en pojke i åldern 15-17 år. Syftet med studien var att få reda på elevers perspektiv på idrottslärarens status. Data samlades in genom en tematisk analys. Resultatet från analysen delades in i fyra huvudteman; Hälsa, Väljs bort, Professionell och Framtid. Resultatet visade på att respondenterna vet att ämnet är viktigt för deras Hälsa. Respondenterna finner glädje i fysisk aktivitet medan de blir deppiga vid inaktivitet.  Respondenterna har själva uppfattat att skolan har blivit mer stillasittande och anser att fler av deras klasskompisar bör vara mer fysiskt aktiva i skolan eftersom de inte har någon fysisk aktivitet på fritiden. I kapitlet Väljs bort, påpekar respondenterna att ämnet idrott och hälsas status är lägre gentemot andra ämnen. Fast att respondenterna vet vikten med fysisk aktivitet valde de bort idrott och hälsa för ett teoretiskt ämne. De flesta påpekade att idrott och hälsa har en lägre status än de teoretiska ämnena. Respondenterna tänker på framtiden. Teoretiska ämnen är enligt dem mer viktig i framtiden när de ska välja sin universitetsutbildning.   Läraren som Professionell är det som respondenterna vill diskuterade mest om i intervjuerna. Respekten gentemot elev till lärare och lärare till elev anser vara en avgörande faktor för idrottslärarens professionalitet. Någon förklarade att det finns förutbestämda roller där kärnämneslärarna har högre status än idrottsläraren. Sist men inte minst diskuterades ämnet och idrottslärarens Framtid. En elev tror att i framtiden kommer färre elever delta på lektionen vilket kommer göra att idrott och hälsa får ännu lägre status. Elevens motivering är att vi prioriterar alfabetet mer än fysiskt aktivitet i skolan. Samma gäller lärarens status. De förklarar att lärare är ärare och de är svåra att förändra. Idrottsläraren kan lyssna på elevernas önskemål och sedan förändra sin undervisningsmetod eller upplägg för att göra sina elever nöjda, sen kan idrottslärarna inte göra mycket mer.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan är för stillasittande och läroboksbunden. Utomhusmatematik som ämne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lära i matematik påverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillämpning ledde fram till syftet med studien. Syftet är att beskriva elevers perspektiv på utomhusmatematik. De frågeställningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik. Studien är förankrad i ett sociokulturellt perspektiv och för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har en fenomenografisk ansats valts där eleverna har besvarat en enkät samt att sex elever har intervjuats enskilt. Det utgör huvudresultatet i undersökningen. För att få en kontext till detta har en lärare intervjuats samt att fyra matematiklektioner utomhus har observerats. Samtliga lektioner har genomförts av den intervjuade läraren. Resultatet visar att ingen elev är negativ till att ha utomhusmatematik. Eleverna kan se både positiva och negativa delar med pedagogiken. Några av de positiva delar de kan se är att de får frisk luft och får lära sig saker, medan kyla och avsaknad av lekar nämns som negativa delar. De ser sitt eget lärande under lektionerna och kan ge antaganden om varför de har utomhusmatematik. Alla eleverna är eniga om att de vill fortsätta att ha utomhusmatematik även i fortsättningen.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge. Resultatet visade att eleverna vill att en skogsträdgård ska innehålla vackra växter och möjlighet till att bygga, gräva, plantera och vattna samt ha någonstans att sitta för att umgås och äta. De uppskattar även att skogsträdgården innehåller ätliga växter och att de kan användas på olika sätt. De uttryckte att de trivdes bra i skogsträdgården och önskade få komma oftare. Studiens slutsats är att en skogsträdgård, med dess innehåll och användningsområden, beskrivs av eleverna som en miljö där emotionella, fysiska, kognitiva och sociala behov blir tillgodosedda.

Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.

Sammanfattning/Abstract Frankner, Sofia och Jensen, Therese (2022).”Ta det lugnt, vi vill lära oss” En tillgänglig skolsituation för unga med språkstörning, elevers och speciallärares perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag I denna studie avser vi lyfta fram elevers och speciallärares röster genom att belysa deras perspektiv på en tillgänglig skolgång för elever med språkstörning. Variationer i berättelserna kan ge en bild av de områden som behöver fokuseras på för att göra skolan tillgänglig för elever med språkstörning. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att med utgångpunkt i elevers och speciallärares berättelser bidra med kunskap om behov och betydelsefulla aspekter i skolsituationen för elever med språkstörning. Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefulla aspekter i undervisningen avseende lärande och socialt sampel relaterat till elevernas språkliga förutsättningar?Hur kan behoven i skolsituationen för elever med språkstörning förstås genom elevernas och speciallärarnas berättelser? Teori I förståelsen av berättelserna har vi utgått från det sociokulturella perspektivet samt det kognitionsvetenskapliga perspektivet. Det sociokulturella perspektivet lyfter språket, socialt samspel och kommunikation som villkor för människans utveckling och lärande. Det kognitionsvetenskapliga perspektivet har individen i fokus och intresserar sig för hur individer uppfattar, tänker, bearbetar och förstår information. Metod För att kunna tillvarata informanternas upplevelser och erfarenheter har metodansatsen varit sprungen ur livsberättelseforskningens life story. Två speciallärare och 11 elever i åk 8 och 9 intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vid elevintervjuerna fanns tillgång till samtalsstöd och verktyg för att tydliggöra det sagda. Alla intervjuer spelades in föratt sedan transkriberas och analyseras i en mall för innehållsanalys, varefter olika teman utkristalliserats. Resultat När språkandet inte fungerar som för de flesta andra beskrivs både inlärningssituationen och den sociala kontexten påverkas. Svårigheter som kan uppstå i relation till skolans språkliga krav belyses av både elever och speciallärare. I förståelsen av skolsituationen för elever med språkstörning kompletterar elevernas och speciallärarnas berättelser varandra. Förutsättningar att greppa orden, Skapa delaktighet och Ta det lugnt framkommer som teman i informanternas berättelser. I dessa teman belyses betydelsefulla aspekter för en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Elever med språkstörning vill lära sig, men lärsituationen behöver vara tillgänglig. För att tillgängliggöra undervisningen finns vinster med att vuxna tillvaratar elevernas perspektiv. Men det krävs att den som lyssnar på elever har kunskap om språkstörning och vet vilka kontextuella och språkliga utmaningar elever med språkstörning kan möta under skoldagen. Speciallärare behöver tillsammans med lärare och övrig personal som arbetar runt eleverna tillvarata elevernas berättelser och personalens kunskap för att sedan utgå från dem i planering av undervisningen. Skolan behöver ge eleverna verktyg, stöttning och tillfällen att greppa och öva språkande i olika kontexter för att eleverna ska klara av och lyckas bemästra de utmaningar de ställs inför. Speciallärare kan fungera som stöd för kollegor att behandla både elevernas och sina egna perspektiv för att utveckla och tillgängliggöra skolsituationen, på så vis kan svårigheter förebyggas.

Syftet med vår studie är att skapa förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets verksamhet samt att få en förståelse för hur pedagoger anser att de arbetar med elevinflytande i deras verksamhet. Vi besökte två olika skolor på två olika platser i Skåne. De pedagoger och elever som vi hade med i vår undersökning arbetar och studerar i årskurserna tre till fem. Genom att använda oss av metoder som observationer och intervjuer har pedagoger och elever gett oss svar på hur elevinflytande fungerar i deras fritidsverksamheter. De teoretiska utgångspunkter vi kommer att utgå från är elevinflytande, informellt och formellt elevinflytande, makt och inflytande samt Deweys ”learning by doing” och Vygotskijs ”proximala utvecklingszon”. Resultaten visade att pedagoger arbetar aktivt med att låta eleverna få påverka innehållet i verksamheten. Vad som tydde på elevinflytande var att pedagoger justerade olika aktiviteter efter elevers intresse. Vi märkte tydligt att elever/barn inte kräver att få bestämma, utan att de tyckte om när de vuxna tog initiativ och ansvar över vad som skulle ske på fritids.

Syftet med studien är att belysa för- och nackdelar med inomhus- och utomhusundervisning ur elevers perspektiv. Studien har en kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två teoretiska perspektiv: homo ludens-perspektivet och det pragmatiska perspektivet. Slutsatsen är att elever ställer sig positiva till utomhusundervisning och att de kan återberätta lektionsinnehållet från utomhusvistelserna tydligare än undervisningstillfällena inomhus.

Denna studies syfte är att undersöka elevers upplevelser av sitt eget inflytande ifritidshemmet. Utgångspunkten är att elevers perspektiv i sig är relevanta att synliggörasamt att elevinflytande är en betydelsefull del av det uppdrag lärare i fritidshemomfattas av. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuermed sexton stycken elever i fritidshem, på två olika fritidshem. Studien utgår från ettbarndomssociologiskt perspektiv, där barndomen ses som en social konstruktion ocheleverna som sociala aktörer (James & Prout, 1997). För att analysera datan har Shiersdelaktighetsmodell (2001), innehållandes fem nivåer av inflytande, använts. Shier(2001) påpekar att verksamheter sällan befinner sig på en fast punkt idelaktighetsmodellen, vilket resultatet av denna studie också visar. Elevernasupplevelser kan placeras på skilda nivåer beroende på vilken del av verksamheten debeskriver. Vissa delar är uppe på den näst högsta nivån, medan den sammanställdabilden ger ett intryck av att eleverna upplever en låg grad av inflytande. Detta trots attskrivningar i läroplanen och skollagen visar att policytexter uttrycker att elever ska hainflytande över sin utbildning. Det eleverna i denna studie ofta talar om att vilja hainflytande över är fysisk plats, aktiviteter och mellanmål.

Primary education is an urgent and recurring topic in the public debate. Among the issues discussed are how the learning process can be stimulated and how learning environments should be shaped. Swedish National Agency for Education (Lgr11) clearly states that students should be given influence over the content of their education. By assuming the perspective of students and allowing their voices to be heard in the debate, further knowledge can be gained on the issue of how different aspects of the learning environment could create good conditions for students’ learning and development.The aim of this study is to gain a better understanding of the student’s learning experience based on their own opinions, experiences and feelings, considering what factors they see as important for their own learning and development. The study takes a phenomenological approach, with the opinions, experiences and emotions of students constituting the phenomena investigated. The nine students who participated in the study are nine and ten years old and go to the same class. In the form of case studies interviews have been carried out in groups of three students. The collected material – the students’ voices about the phenomenon which was examined – has been analyzed with a focus on relating the experience of the students in a way which is faithful to the original expression. Four themes emerged from the empirical data, which were then given the following titles: Learning together with others; Learning by letting thoughts return and be reprocessed; Learning through varied activities; and Learning with the help of aids. The results show that students emphasize the importance of good and varied social contexts and co-operation, the chance for reflection as an aid for learning, meaningful and diverse teaching methods which stimulate both body and mind, and the access to physical and mental aids. In the results section of this study, the students’ accounts are co-read with the National Agency for Education, Lgr11. Taking seriously the experiences and perspectives of students will have consequences for the form of the teaching. By pointing to the didactic implications that follow, the results of the study illuminate the potential benefits of granting students influence over their learning environment.Key words: learning, learning environments, student perspective, student learning experience, student voice, co-operation, reflection. / <p>Validerat; 20130522 (global_studentproject_submitter)</p>