The purpose of this essay is to describe how preschool teachers think about language stimulation and how they work with it when it comes to small children in preschool. My research questions were: What kind of methods do the preschool teachers use? And what kind of work procedure do they have? Is there any difference in the work procedure when it comes to daily routines and playtime? How do the preschool teachers describe their work procedure with language stimulation?To be able to reach my purpose and answer my questions, I decided to make a case study. I have made observations of the preschool teachers and how they work and I have made interviews. The material that I have used, beside observations and interviews, is literature that is about earlier research about this matter.The result of the study shows that the preschool teachers considers their work with language stimulation as part of everything they do. It’s not necessary to use and work with concrete methods or material because the children are so young. They think it really important to be active with language training and language stimulation all through the day and use all moments you have with the children, not just specific moments and specific times. It is the everyday conversations that they have with the children that strengthen the children’s ability to use their language and increases their awareness of language. These results is proven even in my observations.One conclusion in my study is that it is important to grasp every day and meet every childs’ initiative so that they feel important and will be more secure in themselves.Keywords: language stimulation, preschool, language development, preschool teachers.

Syftet med vår studie är att skapa förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets verksamhet samt att få en förståelse för hur pedagoger anser att de arbetar med elevinflytande i deras verksamhet. Vi besökte två olika skolor på två olika platser i Skåne. De pedagoger och elever som vi hade med i vår undersökning arbetar och studerar i årskurserna tre till fem. Genom att använda oss av metoder som observationer och intervjuer har pedagoger och elever gett oss svar på hur elevinflytande fungerar i deras fritidsverksamheter. De teoretiska utgångspunkter vi kommer att utgå från är elevinflytande, informellt och formellt elevinflytande, makt och inflytande samt Deweys ”learning by doing” och Vygotskijs ”proximala utvecklingszon”. Resultaten visade att pedagoger arbetar aktivt med att låta eleverna få påverka innehållet i verksamheten. Vad som tydde på elevinflytande var att pedagoger justerade olika aktiviteter efter elevers intresse. Vi märkte tydligt att elever/barn inte kräver att få bestämma, utan att de tyckte om när de vuxna tog initiativ och ansvar över vad som skulle ske på fritids.

Abstract   The purpose of my study is to see how pedagogues describe their work with language stimulation in preschool. My study is a case study. Through qualitative interviews and observations with three pedagogues I want to se how it works in preschool.        My research question was: How do the pedagogues describe their work procedure with language stimulation?     My result of this study is that language stimulation always is included in all preschool activities. As a pedagogue you must take care of all opportunities, both spontaneous and arranged situations.  The pedagogues see themselves as very important persons when it comes to children´s language development. As a pedagogue it is important with a consciously reflect on what you do and why you do certain things. They want to be good role- models for the children and give them cheerful and challenging activities that strengthen children in their language development.   The conclusion of my study is that if you are a pedagogue who is constantly conscious, present, confident and enthusiastic you can create many situations every day which stimulate children in their language development.

The study´s main purpose is to examine how three educators who work with children ages 1-3  in three different preschools working with mathematics in preschool. I have used a qualitative research in the form of interviews to obtain educators perspectives on their working. The educator´s stories about their working methods are the most important findings and it turned out that the interviewed educators was working fairly similar in terms of mathematics learning with the youngest children  in preschool. They both schedule mathematics in various activities and work with it in everyday situations. Their different approaches can be divided into five different categories which are: planned theme work and experiences, body and play, interaction and conversation, environment and materials, visualize mathematics. / Studiens främsta syfte är att undersöka hur tre pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år på tre olika förskolor arbetar med matematik i förskolan. Jag har använt mig utav en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer för att få fram pedagogernas perspektiv på deras arbetssätt. Pedagogernas berättelser om deras arbetsmetoder är studiens viktigaste resultat och det visade sig att de intervjuade pedagogerna arbetar någorlunda liknande när det gäller matematiklärandet med de yngsta barnen i förskolan. De både planerar in matematik i olika aktiviteter och jobbar med det i vardagliga situationer. Deras olika arbetssätt kan delas in i fem olika kategorier som är följande: planerade temaarbeten och upplevelser, kroppen och leken, samspel och samtal, miljön och material samt synliggöra matematik.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barnsmöjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen.Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samlingoch vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av självaplaneringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för attundersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i sambandmed samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samlain data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på treolika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårtresultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska präglasamlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara påbarnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnensintressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande isamlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barnsdelaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö.Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler.

Syftet med studien är hur pedagoger upplever att de arbetar samt främjar barns flerspråkighet och deras förhållningssätt till det mångkulturella. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in data och därefter transkriberat de samt gjort mailintervjuer. Resultatet blev att alla de pedagoger vi intervjuade jobbade på olika sätt för att främja barns flerspråkighet, men många hade liknande tankar om arbetssättet. Det framgick också att det mångkulturella är värdefullt för barn som erhåller flera språk.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig. Stöttningen kan bestå i exempelvis att pedagogerna finns nära för att förtydliga och utveckla barns språk. Hjälpa barnen att förstå lekens regler och stötta till delaktighet i lekar och aktiviteter med andra barn på förskolan. De använder olika former av kommunikativa hjälpmedel, den vanligaste är TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation. De personer jag intervjuat beskriver olika arbetssätt. Några hade resurs i barngruppen, andra hade resurs kopplat till ett specifikt barn. De var alla överens om att det var bra för både barn och pedagoger att variera resursperson. Ett öppet arbetslag där de kan gå in för att byta av varandra gjorde att de orkade med resursarbetet då det ibland inte bara är psykiskt tungt utan även fysiskt. För att möjliggöra delaktighet i gruppen arbetar de ofta i smågrupper. Detta för att få en nära kontakt med gruppen och det specifika barnet. Det gör det också möjligt för alla barn att få egna positiva upplevelser av lek och aktivitet med de barn som behöver extra stöd. De är alla överens om att leken är en svår situation för delaktighet. Pedagogerna i min studie och tidigare forskning (Luttorpp, 2011; Skogman, 2004) menar att barnets förmåga till initiativtagande och flexibilitet har stor påverkan för delaktighet. Som en utmaning lyfte de alla tiden, tiden för reflektion, tiden att få kunskap och tiden att bara finnas. / The purpose of my study is to bring more knowledge regarding children in need of special support and how preschool teachers work with the participation of children in need of special support. I interviewed a number of educationalists from different preschools and I have chosen a form of questions with open answers. They all believe that it is very important for all children to have the opportunity to participate by their own abilities. Children with special needs get extra support, for example help to understand the child’s own language, words or special signs.  It could also be to help the child to be included in the play and other common activities and to understand the playing rules. This can be done by alternative communication. There are different kinds of communication. Often used is TAKK, a method of using signs as supplemental communication. The interviewee’s describe different form of work processes. Some of them had resources in the children groups, while others had resources connected to a specific child. They all agreed that variation of resource persons is good for both the children and the educators. A better way of work would be a team where they could cover for each other. It is not just psychology tough but also physical. To make it easier for participation in the group they often have the children in small groups. This is to get a good contact with the group and with the specific child. It is also to create possibilities for children without disabilities to get their own positive experience from play and activities with children with special needs. They all agree that play is a difficult situation for participation where the flexibility and ability to take initiative of the child is very important. As a challenge, they all lifted time for reflection, time to get more knowledge and time just to be.

The purpose of this study is to examine teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the read-aloud experience. In order to examine this, I have based this study on a framing of questions that are being answered by a combined method out of observations of the read-aloud experiences and interviews with teachers about read-aloud implementation at their work place. Results from the observations and interviews have together been analysed to perceive the teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the experience.  Previous research emphasizes that teachers should be well-read about the implementation of read-alouds and how it should look like in order to be a rewarding experience for children. The results of the study show that teachers work with read-alouds has a significant impact on how this moment is shaped. Knowledge and commitment are important aspects for a rewarding read-aloud experience, as this i crucial in order to capture the children´s attention and interest. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar hur stunden för högläsning utformar sig. För att närmare undersöka detta har jag formulerat några frågeställningar som besvaras genom kombinerad metod av observation av högläsningsstunder samt intervjuer med pedagoger om deras arbetssätt med högläsning. Resultat från både observationer och intervjuer har tillsammans analyserats för att se hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar stunden för högläsning. Tidigare forskning lyfter att pedagoger bör vara pålästa kring hur arbetet med högläsning ska gå till för att det ska vara givande för barnen. Undersökningens resultat visade att pedagogers arbete med högläsning har stor betydelse för hur denna stund utformar sig. Kunskap och engagemang är viktiga aspekter för att det ska bli en givande högläsning då detta är avgörande för att kunna fånga barnens uppmärksamhet och intresse.