Bullying is a behaviour that is becoming increasingly common in schools and there is evidence to suggest it can begin during the kindergarten years. However, there is a gap in the research for bullying among children aged under 7 years. The focus of the present study was on school-aged children aged 5 to 7 years. The aim was to determine whether children in this age group could reliably report on their own experiences of bullying and if so, could a self-report interview measure be developed to reliably identify bullying in this age group. The results indicate that the children in this study were able to report bullying experiences and how this made them feel, but they were not able to report on the timing, nor the frequency of the bullying. This could be due to factors such as their age and cognitive development and the school’s pro-active anti-bullying policy. Future research could further develop this self-report measure and pilot with a larger population in the hope that it could be used as a regular screening tool for 5- to 7-year-old children in schools.

Sammanfattning   Undersökningen i denna studie handlar om förskolebarns tankar om nederbörd och olika nederbördsformer. Genom kvalitativa intervjuer visas barnens tankar kring nederbörd. I undersökningen intervjuades åtta förskolebarn i åldern tre till fem år.   Resultatet som tolkats visar att barns uppfattning av snö och regn är att det kommer från himlen. Majoriteten av barnen vet att regn är vatten.  De kopplar inte ihop moln med nederbörd. Barnen förstår att is är den fasta formen av vatten men inte att även snö är det. Något barn förstår fasövergången mellan flytande till fast. Att is smälter av värme vet barnen och de förstår att temperaturen har betydelse. Däremot visar barnen inte ett tydligt tecken på att de förstår innebörden i avdunstning med vatten i flytande form som övergår till vatten i gasform. Barnen visar ingen förståelse för fenomenet kondensation.      Nyckelord: förskolan, regn, snö, yngre barn / Abstract   The investigation in this study is about preschool children's ideas about precipitation and different forms of precipitation. Through qualitative interviews shows the children's ideas about precipitation. In the survey interviewed eight preschool children in the aged three to five years.   The result which has been interpreted is that children's perception of snow and rain is that it comes from heaven. The majority of the children know that rain is water. They do not associate clouds with precipitation. The children understand that ice is the solid form of water but not that snow is that. One of the children understands the phase transition between liquid to solid. That the ice is melting in heat understand the children and they understand that the temperature is significant. However the children show no clear signs that they understand the meaning of evaporation, that there is water in liquid form which is put into water in gaseous form. The children show no understanding of the phenomenon of condensation.    Keywords: preschool, rain, snow, younger children

Purpose The purpose of the study was to examine the educator’s thoughts and experiences regarding the term “attachment”. Similarly, we wanted to find out what strategies educators use to create comfortable and secure relationships for the younger children within the large groups of children. According to this purpose, we have formulated the following questions: What experience has educators in working with large groups of children? How do educators perceive the term attachment in relation to the younger children in preschool? Which known strategies the educators use to ensure the younger children’s security within the larger group? Method We have, with a qualitative method, interviewed six educators at three preschools in different municipalities. As a complement to the collected data, we made observations at two of the preschools. Our greatest focus and importance have been on the empirical evidence from the interviews conducted. Theory In our study we have taken the support of Bowlby's “attachment theory” which highlights the importance of close emotional relationships and we also used current research in the field. We have chosen to assume only this theory because we believe that it corresponds to the study's main purpose, namely children's secure attachment. Results From an attachment theory perspective that emphasize the importance of close and emotional relationships for the individual child's development and comfort, one of our results indicates that large groups of children complicate the educators ability to meet the individual child's needs on a daily basis. Based on the interview material it became clear that all educators agree on the importance of being a calm and present educator in the attachment work with younger children. Our results indicate that strategies such as dividing large groups in to smaller ones, as well as a structured working team, are important factors in order to tie in with all children within the larger groups. Most educators emphasize that an inspiring environment that raises the child's curiosity and exploration, promotes the child´s sense of security at the preschool. / Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på pedagogers tankar om och erfarenheter av begreppet anknytning. Vi ville även ta reda på vilka strategier pedagogerna använder sig av för att skapa trygga relationer för de yngre barnen i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har pedagogerna av att arbeta med stora barngrupper? Hur uppfattar pedagogerna begreppet anknytning i förhållande till de yngre barnen i förskolan? Vilka uttalade strategier säger pedagogerna att de använder sig av för att skapa trygghet till de yngre barnen i stora barngrupper? Metod Vi har med en kvalitativ metod intervjuat sex pedagoger på tre förskolor i olika kommuner. Vi har även observerat på två av förskolorna som ett komplement till vårt intervjumaterial. Det är empirin från intervjuerna som vi har lagt störst fokus och vikt på. Teori Vi har tagit stöd av Bowlbys anknytningsteori som belyser vikten av nära känslomässiga relationer i vår studie samt använt oss av aktuell forskning. Vi har endast valt att utgå från denna teori då vi anser att den motsvarar studiens huvudsyfte det vill säga barns trygga anknytningar. Resultat Ett av våra resultat påvisar att stora barngrupper försvårar pedagogers möjligheter att dagligen tillgodose det enskilda barnets behov, sett utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv som betonar vikten av nära och känslomässiga relationer för det enskilda barnets utveckling och trygghet. I intervjumaterialet framkom det att alla pedagoger är överens om vikten med att vara en lugn och närvarande pedagog i anknytningsarbetet med yngre barn. Vårt resultat påvisar att strategier som gruppindelning samt ett strukturerat arbetslag är betydelsefulla faktorer i arbetet med stora barngrupper. Flertalet pedagoger betonar att en inspirerande miljö bidrar till att väcka barns nyfikenhet och utforskande, vilket främjar barnets trygghet på förskolan.

The purpose of this study was to contribute with increased knowledge of younger children 's questions when participating in activities with chemistry as content. The study is based on a phenomenographic perspective, which can be described as that the children's questions represent what they experience about the current topic and its content, to make slime. The method of data collection was observation during the chemistry-related activity; to make slime. The ob-servations were made on two occasions and combined four children, aged one to three years, and with two educators participated, however, an educator at each performance. The result shows that the children ask questions and that the questions are directed towards the content of the activity, which is to make slime. It also shows that there is interest from the children to know more and the desire to actively participate. The result also shows that the questions have a certain increase and that the focus of the questions is addressed in the second observation.

The study´s main purpose is to examine how three educators who work with children ages 1-3  in three different preschools working with mathematics in preschool. I have used a qualitative research in the form of interviews to obtain educators perspectives on their working. The educator´s stories about their working methods are the most important findings and it turned out that the interviewed educators was working fairly similar in terms of mathematics learning with the youngest children  in preschool. They both schedule mathematics in various activities and work with it in everyday situations. Their different approaches can be divided into five different categories which are: planned theme work and experiences, body and play, interaction and conversation, environment and materials, visualize mathematics. / Studiens främsta syfte är att undersöka hur tre pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år på tre olika förskolor arbetar med matematik i förskolan. Jag har använt mig utav en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer för att få fram pedagogernas perspektiv på deras arbetssätt. Pedagogernas berättelser om deras arbetsmetoder är studiens viktigaste resultat och det visade sig att de intervjuade pedagogerna arbetar någorlunda liknande när det gäller matematiklärandet med de yngsta barnen i förskolan. De både planerar in matematik i olika aktiviteter och jobbar med det i vardagliga situationer. Deras olika arbetssätt kan delas in i fem olika kategorier som är följande: planerade temaarbeten och upplevelser, kroppen och leken, samspel och samtal, miljön och material samt synliggöra matematik.

<p>This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons.</p><p>I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why.</p><p>My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future.</p> / <p>Detta arbete handlar om hur vi som lärare i grundskolans lägre åldrar kan skapa och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen. Genom intervjuer har jag försökt få fram lärares attityder till ämnet och hur detta eventuellt påverkar undervisningen.</p><p>Dessutom har jag försökt ta reda på vad som anses vara viktiga kunskaper för framtiden.</p><p>Mitt resultat pekar på att lärare tycker det är intressant och viktigt med naturvetenskap men att det samtidigt är ett svårt ämne att undervisa i även om utbildning finns. Lärarna menar att det är kunskaper som gör att vi kan ta ställning, ifrågasätta och lösa problem som är viktiga att förmedla bl a för att vi skall klara av att ta hand om vår jord och dess tillgångar. Detta är också något som forskning anser vara viktigt och det får också stort utrymme i läroplanen.</p>

This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons. I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why. My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future. / Detta arbete handlar om hur vi som lärare i grundskolans lägre åldrar kan skapa och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen. Genom intervjuer har jag försökt få fram lärares attityder till ämnet och hur detta eventuellt påverkar undervisningen. Dessutom har jag försökt ta reda på vad som anses vara viktiga kunskaper för framtiden. Mitt resultat pekar på att lärare tycker det är intressant och viktigt med naturvetenskap men att det samtidigt är ett svårt ämne att undervisa i även om utbildning finns. Lärarna menar att det är kunskaper som gör att vi kan ta ställning, ifrågasätta och lösa problem som är viktiga att förmedla bl a för att vi skall klara av att ta hand om vår jord och dess tillgångar. Detta är också något som forskning anser vara viktigt och det får också stort utrymme i läroplanen.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor – en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling. De stora skillnader som framkom var att musik i den musikinriktade verksamheten ses som ett medel att nå alla läroplanens mål, och mycket tid och planering läggs ned på musikaktiviteterna i deras strävan att uppnå detta. Organiserade och väl planerade musiksamlingar ägde dagligen rum på den musikinriktade avdelningen, och vikten av att alla pedagoger är engagerade poängterades. I förskolan utan speciell inriktning såg man i stort musik som ett roligt inslag och som komplement till den övriga verksamheten, även om man samtidigt var medveten om dess goda effekter på barns utveckling. Musik sågs kunna ge barnen ytterligare en dimension i teman och liknande. / In this study, two preschool teachers' views on music in preschool has been investigated. Qualitative interviews have taken place in two preschools - one without specific focus and a music-oriented section located in a different preschool. The questions in the interviews were formulated so that the preschool teachers' views on the role of music and use in pre-emerged. The answers given were largely similar, particularly when it comes to how preschool teachers perceive the music's impact on children's linguistic development. The major differences that emerged was that the music in the music-oriented section is seen as a means to achieve all goals of the curriculum, and a lot of time and planning is spent on music activities in their efforts to achieve this. Organized and well-planned music-themed assemblies took place daily on the music-oriented section, and the importance of engaged educators was emphasized. In the preschool without special emphasis music was in large seen as a fun element and an addition to other activities, while they still were aware of its good effects on child development. Music was seen as being able to give children an added dimension in themes and such.

Syftet med denna studie är att undersöka elva förskollärares uppfattning och förhållningssätt i relation till betydelsen om barns anknytningsprocess. Tillvägagångssättet har varit att utföra semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och slutligen analyserats med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare betydelsen av anknytning ur ett barnperspektiv och vad grundar de dessa tankegångar på? Hur uppfattar förskollärare sin roll som anknytningsperson i förskolan? Hur tolkar förskollärare förskolans läroplan utifrån ett anknytningsperspektiv? Hur är förskollärares uppfattning om anknytningens betydelse för barnets utveckling och lärande?  Resultat från analysen visar att förskollärare innehar både erfarenhet och förståelse för att anknytning är av stor vikt för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Förskollärare beskriver även att de har en betydande roll för barnet i förskolan som kompletterande anknytningsperson. De upplever dock svårigheter med att lyckas knyta an till alla barn samt bemöta alla barns behov, speciellt under en inskolningsperiod. / The purpose of this study is to investigate eleven preschool teacher’s perceptions and approaches in relation to the meaning of children’s attachment process. We did semi structured interviews that we thereafter transcribed and analyzed based on these four issues: How do preschool teachers understand the preschool introduction process from a child’s perspective? What are their thoughts based on? How do preschool teachers understand the role as the key person at the preschool? How do preschool teachers interpret the preschool curriculum based on an attachment perspective? How do preschool teachers perceive the importance of attachment regarding the children’s development?  The results from the analysis show that preschool teachers have both experience and understanding on how attachment is important for the child’s development, learning and knowledge acquisition. Preschool teachers describe that they have a significant role as a complementary attachment person, but they do experience difficulties attaching to each and every child, especially during the preschool introduction period.

Enligt tidigare forskning kan en uppväxt i en stadsmiljö medföra negativa effekter på barns hälsa, det är därför viktigt att förstå barns sårbarhet i urbana miljöer. Halmstad kommun har en vision att färdigställa en stadsomvandling av områdena Larsfrid och Vilhelmsfält till år 2050. På uppdrag av Halmstad kommun har författarna genomfört föreliggande studie som ett bidrag till stadsomvandlingen, med fokus på barn i åldern 1-6. Syftet med studien var att belysa förskollärares perspektiv på skapandet av lekfulla och hälsofrämjande lärmiljöer i ett stadsområde med tillhörande natur. De två teorierna sociokulturellt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) har tillämpats för att förstå hur barns hälsa och lärande kan främjas i en pedagogisk stadsmiljö. I studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Empirin resulterade i tre huvudkategorier: Stadsområdet ska vara en miljö som väcker nyfikenhet, Barn lär sig tillsammans med andra barn samt Barn behöver goda förutsättningar för att må bra. Studiens slutsats visade att lekfulla miljöer i ett stadsområde, utformat kreativt och med inslag av natur, kan bidra till barns interaktion, lärande och hälsa. Utformningen av stadsområdet bör ta hänsyn till en lekfull barndom, som kan gynna goda förutsättningar för lärande och hälsa under hela livet. / According to previous research, growing up in an urban environment can have negative effects on children's health, why it is important to understand children's vulnerability in urban environments. The municipality of Halmstad have a vision to complete an urban transformation of the regions Larsfrid and Vilhelmsfält to the year 2050. On the assignment of Halmstad municipality, the authors conducted this study as a contribution to the urban planning, focusing on children aged 1-6. The purpose of this study was to elucidate preschool teachers' perspectives on the creation of playful and health-promoting learning environments in an urban area with associated nature. The two theories, sociocultural learning and sense of coherence (SOC) have been applied to understand how children's health and learning can be promoted in an educational urban environment. The study used a qualitative method with descriptive design. The empiric resulted in three main categories: The urban area must be an environment that arouses curiosity, Children learn together with other children and Children need good conditions to feel good. The study's conclusion showed that playful environments in an urban area, designed creatively and with elements of nature, can contribute to children's interaction, learning and health. The design of the urban area should take into account a playful childhood, which can benefit good conditions for learning and health throughout life.