Studien utforskar elevers och lärares syn på gehörs- och musiklära på estetiska programmets musikinriktning, med fokus på uppfattningar om gehörsundervisning, musikteori och ämneskunskapernas användbarhet. Studien tar sin utgångspunkt i fenomenografin och sätter elevers och lärares upplevelser i centrum. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer från fyra olika gymnasieskolor, hälften med lärare och hälften med fokusgrupper av deras elever. Resultatet indikerar att elevernas uppfattning av gemu-ämnets användbarhet är kopplad till hur väl de kan knyta ämnesinnehållet till det egna musicerandet och musikskapandet. Kopplingen mellan undervisningen och elevernas musikaliska sammanhang förefaller påverkas av vilka genrer och funktioner de uppfattar att musikteorin omfattar samt hur de kan knyta undervisningsinnehållet till sina instrument. Analysen belyser skillnader mellan att uppfatta teoretiska modeller som verktyg för specifika uppgifter och som principer med bredare användningsområden. Den visar dessutom att gehörsundervisning får funktionen att koppla de teoretiska modellerna till den klingande musiken.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor – en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling. De stora skillnader som framkom var att musik i den musikinriktade verksamheten ses som ett medel att nå alla läroplanens mål, och mycket tid och planering läggs ned på musikaktiviteterna i deras strävan att uppnå detta. Organiserade och väl planerade musiksamlingar ägde dagligen rum på den musikinriktade avdelningen, och vikten av att alla pedagoger är engagerade poängterades. I förskolan utan speciell inriktning såg man i stort musik som ett roligt inslag och som komplement till den övriga verksamheten, även om man samtidigt var medveten om dess goda effekter på barns utveckling. Musik sågs kunna ge barnen ytterligare en dimension i teman och liknande. / In this study, two preschool teachers' views on music in preschool has been investigated. Qualitative interviews have taken place in two preschools - one without specific focus and a music-oriented section located in a different preschool. The questions in the interviews were formulated so that the preschool teachers' views on the role of music and use in pre-emerged. The answers given were largely similar, particularly when it comes to how preschool teachers perceive the music's impact on children's linguistic development. The major differences that emerged was that the music in the music-oriented section is seen as a means to achieve all goals of the curriculum, and a lot of time and planning is spent on music activities in their efforts to achieve this. Organized and well-planned music-themed assemblies took place daily on the music-oriented section, and the importance of engaged educators was emphasized. In the preschool without special emphasis music was in large seen as a fun element and an addition to other activities, while they still were aware of its good effects on child development. Music was seen as being able to give children an added dimension in themes and such.