Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollärare förhåller sig till användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, två som arbetar på yngrebarnsavdelning och två som arbetar på äldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att användningen av TAKK skiljer sig åt i många avseenden, inte enbart mellan yngre och äldrebarnsavdelningarna utan även förskollärare sinsemellan, men att det även finns många gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. Något som de har gemensamt är att alla fyra är positivt inställda till användandet av TAKK och de anser att det är ett roligt och utmanande arbetssätt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara är ett bra sätt att stimulera kommunikationen hos alla barn på deras avdelningar, och inte enbart de barn som har någon form av språkstörning. Något som skiljer dem åt är erfarenheten av TAKK och även mängden av tillfällen då TAKK används i samlingarna. / The purpose of this study was to show how preschool teachers relate to the use of AAC in gathering situation. Qualitative interviews have been used on four preschool teachers, two who work with younger children and two who work with older children to see if ACC uses different depending on the children's ages.The conclusion is at the use of AAC differs in many aspects, not only between the work with AAC in younger and older children departments but also among the preschool teachers experience. Similar thoughts and experiences emerged during the interviews with the respondents. They all have in common that all four have positive opinion about the use of ACC and they think it’s an interesting and challenging approach. AAC is considered by respondents to be a good way to stimulate communication among all children in their departments, not just the children who have language impairment. The respondents differentiate in their experience of AAC and in the amount of times which AAC is used in the gatherings.

The purpose of my study is to gain insight how educators stimulate children to develop their languages on equal terms. I view which differences and similarities can be distinguished in the linguistic development of children at two preschools with different socioeconomic conditions. I aim to acquire an understanding how the linguistic development can differ in preschools with specific preconditions; how do the educators work and what strategies do they use in consideration to the children’s preconditions? I wish to highlight the significance of communication and conversation in the context of linguistic development, as children have different preconditions and strategies in their path towards a verbal Swedish. Moreover, it is interesting how the teachers choose to respond to the children in their communicative abilities and how they make the most of the children's communicative initiative in the work with linguistic development. My interest in how linguistic development is expressed by using communication and conversation in different preschools takes its base in a discussion about how the equivalence in preschools is depicted. Therefore I wanted to gain an insight in what kind of differences and similarities one can observe using two case studies, as well as what underlies these differences and similarities. The research questions are: What approaches and strategies do educators consider important when working with linguistic development? How do educators describe their expectations of preschool children's conversation in language development? What are the educators’ views on children's different ways of communicating in linguistic development? The results show that the educators have high ambitions to make the most of the children's communicative abilities hoping that language will develop. The results also show that language mainly develops based on what resources each child possesses and uses in their endeavour to become communicative participants.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur. / The purpose of this study is to examine how teachers in preschool are working with fairy tales as a tool for children's linguistic and emotional development. To do this, I used qualitative interviews with three preschool teachers in two different preschools. I have my base in the socio-cultural perspective in my interviews to examine how cooperation between educators and children appear in the story work.My results show that the teachers agree that literature is very important for children's development and that there are many different methods that you can use in the work of the tales. The teachers agreed on the need to vary the approach to make the stories more vivid and thereby arousechildren's interest in literature.

The original aim of the study was to trial an assessment procedure, HOWZAT, designed to sample the oral language, reading, and cognitive style competencies of seven year old children. The evaluation of the pilot study indicated that the procedure was limited in the extent to which the original aims could be attained. A follow up study with amended aims, items, and procedure was conducted and evaluated. The second study was a descriptive, empirical study of the responses of a sample of seven year old children to eighteen items - most of which contained distortions of written language forms. The procedure required the children to make decisions about the acceptability of the items and to discuss and justify their decisions. The sample consisted of thirty children, ten from each of three reading ability groups. The allocation of children to groups and ranking within each of the groups according to reading ability was done by their respective teachers. The children's responses to the items and some of their response behaviours were analysed in two major ways. In the item analysis it was found that the children had similar response patterns to the items that were distorted semantically, syntactically and in conventions of print but responded differently to the graphophonically distorted items. The patterns of response to the different kinds of distortions were interpreted in terms of the intrusive effect of the distortions on the children's expectations about written language. Different response patterns were also found between and within the three ability groups. Children perceived by their teachers as being better readers demonstrated competence in finding and using strategies for dealing with the task and items. Individual profiles were presented to illustrate these differences. The conclusion reached in the evaluation was that the use of distorted materials had produced interesting results but was not justified on ideological grounds. However, the procedure was judged to have some potential as an action research methodology to explore children's reasoning with print and strategy learning abilities, and to probe their linguistic development and performance.

<p>Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen. Jag hoppas att detta arbete bidrar till ny kunskap hos de som läser det, när det gäller vikten av att ha sång och musik som en del i förskolan för barnens utveckling, inte bara språkligt utan även motoriskt och socialt.</p><p>The aim with my research is to compare how Swedish pedagogues work with song and music at a preschool with children who have Swedish as their mother tongue, with a preschool with children who has another mother tongue than Swedish. I observed and interviewed three female nursery-school teachers from two different preschools. The result showed that the pedagogues at both preschools worked much with the language but in different ways. The pedagogues who worked with children having another mother tongue than Swedish had more linguistic aims with song and music and brought out the linguistic understanding, while the pedagogue who worked with children who had Swedish as their mother tongue brought out the importance of making it easier for children to remember, and the social development. The pedagogue who worked with children having Swedish as their mother tongue, gave the children more time for conversation and questions than the pedagogues at the other preschool and gave more time for both gender. I hope that this work will contribute to new knowledge for the persons who read it when it comes to the importance of having song and music as a part for children’s development in preschools. Not just for their linguistic development but also for their motor learning and social development</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn. Jag kom också fram till att berättande hjälper barn att utveckla sitt språk, minne och fantasi. Men att viss media, d.v.s. dator och television, kan göra fantasin lat och hämma den språkliga utvecklingen.</p> / <p>The purpose of the essay is to get a thorough knowledge about narration. You can read about different authors’ opinions about narration, its significance, and the influence media has on the imagination and the duties educationists have. I’ve also interviewed three different educationists, from both pre-school and the early ages of school. They have provided insights about how to use narration in school, and the importance they think narration has for the children. The results show that narration is used in many forms an appreciated by both teachers and children. I’ve also discovered that narration helps children to develop their language skills, their memory and their imagination. But some media, like the computer and the television, could make the imagination lazy and obstruct the linguistic development.</p>

Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen. Jag hoppas att detta arbete bidrar till ny kunskap hos de som läser det, när det gäller vikten av att ha sång och musik som en del i förskolan för barnens utveckling, inte bara språkligt utan även motoriskt och socialt. The aim with my research is to compare how Swedish pedagogues work with song and music at a preschool with children who have Swedish as their mother tongue, with a preschool with children who has another mother tongue than Swedish. I observed and interviewed three female nursery-school teachers from two different preschools. The result showed that the pedagogues at both preschools worked much with the language but in different ways. The pedagogues who worked with children having another mother tongue than Swedish had more linguistic aims with song and music and brought out the linguistic understanding, while the pedagogue who worked with children who had Swedish as their mother tongue brought out the importance of making it easier for children to remember, and the social development. The pedagogue who worked with children having Swedish as their mother tongue, gave the children more time for conversation and questions than the pedagogues at the other preschool and gave more time for both gender. I hope that this work will contribute to new knowledge for the persons who read it when it comes to the importance of having song and music as a part for children’s development in preschools. Not just for their linguistic development but also for their motor learning and social development

Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen. Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen. Utifrån pedagogernas tankar kom jag fram till att reflektioner över eget förhållande kring litteratur är viktigt. Studien visade också på vad pedagogerna trodde sig kunna förmedla samt vilka möjligheter i verksamheten och vilka förutsättningar bland barnen de ansåg fanns för att förmedla lärande genom litteraturen.

<p> </p><p> </p><p> </p><p>Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.</p><p>Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen. Utifrån pedagogernas tankar kom jag fram till att reflektioner över eget förhållande kring litteratur är viktigt. Studien visade också på vad pedagogerna trodde sig kunna förmedla samt vilka möjligheter i verksamheten och vilka förutsättningar bland barnen de ansåg fanns för att förmedla lärande genom litteraturen.</p><p> </p>

The following essay describes a study made in Sweden in the autumn of 2010 at Södertörn University. The main purpose with this study is to find out and describe how people´s own understanding of being multilingual has influenced them. The objective behind this is to create a wider understanding for the phenomena. Therefore, the phenomenological perspective is used to describe the subjective reflection of a phenomena, in this case multilingualism. A qualitative method is being used for data gathering, implying conversational interviews with six multilingual people born in the 1970s and 1980s. The results show that the people interviewed mostly use their mother tongue in conversations with their parents and relatives today. Their multilingualism has not been particularly acknowledged in school, where Swedish has been the language of instruction. Some of the interviewees expressed a feeling of not knowing any of their languages perfectly. The results also show that the interviewees have a positive attitude towards their multilingualism on the whole and see several advantages with it. The results do nevertheless not show any pattern of differences between the people born in the seventies and the ones born in the eighties.