Syfte och frågeställningar För att undersöka och beskriva vilket underlag lärare i idrott och hälsa har när de betygssätter elever i år 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 ställs följande frågor: Vilken mental dokumentation har lärarna vid betygssättning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lärarna vid betygssättning? Hur förhåller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94? Metod Repertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lärare i idrott och hälsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex månader senare gjordes en uppföljning där lärarna kunde kommentera analyserna. Resultat De construct som genererades i RG-intervjuerna återfinns i kategorierna motivation, färdigheter, självförtroende och social kompetens där ledarskap ingår. För att få ett MVG måste eleven få en hög skattning i av läraren i alla constructs, för att få ett VG i minst hälften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar. Den skriftliga dokumentationen handlar om färdigheter och ledarskap. Motivation, självförtroende och social kompetens förekommer inte i någon utsträckning i den skriftliga dokumentationen och Lpo 94 men matchar betygen. Färdigheterna simning, orientering, friluftsliv och hälsomedvetenhet existerar sparsamt i den mentala dokumentationen men förekommer i all skriftlig dokumentation och i Lpo 94. Slutsats Den dokumentation som redovisas ovan tyder på att den mentala dokumentationen är mycket viktig som underlag för betygssättningen. Construct som bara förekommer där, och rör motivation, självförtroende och social kompetens är viktiga för betygen och constructs som saknas, exempelvis simning, har inte någon större genomslagskraft i betygen enligt den Nationella utvärderingen, NU03. Constructs som bara finns hos en lärare som orientering, matchar de andra constructen dåligt. De constructs som bara finns i den mentala dokumentationen matchar dem som har stöd i styrdokumenten och erfarenhetsbaserade inre mallar hjälper lärarna hantera den mängd information de observerar på lektionerna. Strävansmålen i Lpo 94 tycks också viktiga för den mentala dokumentationen. När lärarna inte kan mäta mål som livslångt intresse, översätter de dem till intresse på lektionerna i idrott och hälsa. All dokumentation fokuserade på "görande" och det var svårt att hitta den reflektion som nämns i Lpo 94. / Aim In order to investigate and describe what basic data teachers in PE use when marking pupils in year 9 and how this documentation relates to the syllabus and criteria for certificates in Lpo 94 the following questions are made: What kind of mental documentation do the teachers have when marking, as it appears whit the method Repertory Grid? How does this mental documentation match the pupil's marks? What kind of written documentation do the teachers have when grading? How do this mental and written documentation relate to each other and to the syllabus and criteria for certificates in Lpo 94? Method Repertory Grid-interviews were conducted with four teachers in PE to find out their mental documentation and their written documentation were collected. The interviews were analyzed with WebGrid5, a program for RG-interviews. Six months later there was a follow-up where the teachers could comment the analyses. Results The constructs generated in the RG-interviews are found in the categories motivation, skills, self-confidence and social capability including leadership. To get a MVG the teacher had to give the pupil a high ranking in all the constructs, to get a VG in at least half of them and to get a G they didn´t need any high rankings. The written documentation was about skills and leadership. Motivation, self confidence and social capability do not exist in any extension in the written documentation and Lpo 94 but match the grades. The skills swimming, orienteering, outdoor life and health-consciousness exists sparsely in the mental documentation but exists in all written documentation and in Lpo 94. Conclusions The documentation declared above indicates that the mental documentation is a important basic data for grading. Constructs that only exist there, concerning motivation, self-confidence and social capability, are important for grading and constructs that are missing, for example swimming, do not have a big impact on the grade according to a national evaluation, NU03. If the construct exists with one teacher, like orienteering, it is a bad match with the other constructs. The constructs that only exist in the mental documentation matches them that are supported in the steering documents and experience-based inner templates helps the teachers to cope with the massive information they observe during the lessons. Goals to strive for, in Lpo 94 seem to be important for the mental documentation. When the teacher can´t measure goals, like a life-long interest, they transform them into interest in the lessons in PE. All documentation was focusing on "doing" and it was hard to find the reflection that is spoken of in Lpo 94.

No description available.

Syfte Syftet med detta arbete var att utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frågeställningar: 1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost? 2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3. Hur samarbetar olika yrkeskategorier i skolan för att ge eleverna kunskaper om kost? Metod Denna undersöknings ansats har varit kvalitativ och genomförts utifrån Albert Banduras socialpsykologiska inlärningsteori. Metodiken har bestått av bakgrundsstudier samt intervjuer med yrkeskategorierna; skolsköterska, skolrestaurangchef, idrottslärare och klasslärare på en grundskola med årskurserna F-6. Intervjumetoden avsåg att studera undersökningspersonernas verklighet i yrket och hur denna kan utvecklas hälsofrämjande. Undersökningen har präglats av personalens förmåga att bedriva sitt arbete med att förvalta och utveckla elevers förmåga att göra hälsosamma val i sin vardag. Resultat Undersökningen resulterade i ett konstaterande, att mycket ska rymmas inom ramarna för skolan och att kostundervisningen i skrivande stund inte är ett prioriterat område. Flera undersökningspersoner har uttryckt termer som ”ett hälsosamt förhållningssätt” upplevs få ett stötte genomslag än en lektionstimme. Slutsats Intresset för detta ämne är dock stort och motivationen för att utveckla arbetet mot ett hälsofrämjande förhållningssätt och undervisning i skolan är hög. En central slutsats i undersökningen är att flera yrkeskategorier i skolan arbetar utifrån styrdokument som involverar elevens kunskaper och deras hälsa. Arbetet med elevers kostval och kunskap om kost är någonting som samtliga yrkeskategorier i skolan därigenom bör ha ett intresse av. Detta är ett starkt motiv till att motivera personalen till utvecklande av ett samarbete kring ämnet kost och hälsa. Studiens nyckelord är: kost, undervisning, samarbete, hälsofrämjande, kunskap, förhållningssätt. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Inledning Anledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning. Saknar den anställde samtidigt möjlighet till stöd och hjälp från arbetskamrater och arbetsledning ökar risken ytterligare för ohälsa (ibid.). Det finns omfattande forskning som visar hur kombinationen av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder till ökad förekomst av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, sämre psykologisk hälsa, ökad sjukfrånvaro och försämrad arbetstrivsel (Jeding et al., 1999).  En kombination av höga krav och hög kontroll, aktivt arbete, anses däremot som stimulerande och utvecklande (Arbetsmiljöverket & Statiska Centralbyrån, 2001). En välkänd modell som används för att mäta den psykosociala arbetsmiljön är krav- kontroll- stöd- modellen (Jeding et al., 1999). Den beskriver avgörande psykosociala aspekter i arbetssituationen som har betydelse för arbetstagarens stress och hälsa, nämligen krav, kontroll och stöd.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag? Metod Efter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet. Resultat Skolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat. Dessutom anser lärare att det krävs engagemang från personal och elever på skolan för att få en fungerande verksamhet. Alla intervjuade lärare anser att de haft en ledning som stöttat dem. Skolor samarbetar med lokala föreningar och företag för att kunna erbjuda eleverna ett större utbud av aktiviteter. Skolor använder sig till stor del av utomhusmiljön för att stimulera till spontan rörelse men även genom aktiviteter inomhus. Stimulansbidraget har används till att köpa material och utveckla verksamheten ytterligare. Lärarna poängterar att bidraget gett dem bekräftelse och känslan av att de är på rätt spår med sitt arbete. Vissa lärare har däremot svårt att se hur bidraget påverkat skolan. Slutsats Vårt resultat visar på att lärarnas och skolornas arbete påverkas av olika ramar enligt ramfaktormodellen. Skolorna har eller har haft stärkande ramar som påverkat deras arbetssätt positivt. För ett fungerande arbetssätt krävs engagemang hos personal och elever samt en stöttande skolledning. De skolor som haft flest samarbeten med föreningar ger eleverna möjlighet att välja mellan olika aktiviteter och därigenom finna intresse för fysiska aktiviteter.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte. Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA. Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar. Språket var lika mycket vetenskapligt som vardagligt. Läraren använde sig både av vardagliga perspektiv och vetenskapliga perspektiv när han förklarade och beskrev nya vetenskapliga begrepp under lektionen. Lektionen utgjordes i stora drag av en kort inledning därefter presenterar läraren nya begrepp framme vid tavlan och i slutet av lektionen får eleverna jobba med uppgifter ur boken. Diskussion, kommunikation av dialog – interaktiv karaktär, förekom endast då läraren hjälpte eleverna under tiden dom arbetade med uppgifter ur boken. Huvuddelen av lektionen spenderade läraren med att lära ut och beskriva nya vetenskapliga begrepp framme vid tavlan och huvuddelen av elevernas aktivitet bestod i att lyssna till helklassundervisningen. / EXPLORA

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att:   öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålder underlätta generationsväxling trygga framtida rekrytering säkra kunskapsöverföring i organisationen   Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras. Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun. Syftet uppfylldes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utvärderingens resultat visar att modellen uppfyller sitt syfte gällande att öka förutsättningarna för äldre anställda att kunna arbeta fram till 65 års ålder. Däremot uppfyller modellen inte sitt syfte gällande att underlätta generationsväxling, trygga framtida rekrytering och säkra kunskapsöverföring. Förslag ges avslutningsvis om förbättring av modellen, bl.a. skulle mentorskap kunna möjliggöra att underlätta generationsväxlingen och säkra kunskapsöverföring i organisationen.

No description available.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras. Studien grundas i ett sociokulturellt dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007) och har genomförts som en aktionsforskningsstudie på en kommunal grundskola i Mellansverige. Tre klasslärare och två specialpedagoger, samtliga verksamma i år F-6 har deltagit. Specialpedagogernas syfte är att öka lärares förtrogenhet i att formulera utvecklande åtgärdsprogram. I studien prövas om en reflektionsmetod kan motverka åtgärdsprogram där eleven och föräldrarna får bära ansvaret för sina svårigheter. Resultatet blev en övergripande modell för skolans arbete kring åtgärdsprogram. Huvudresultaten gällande reflektion, visar att specialpedagogernas deltagande i arbetet med att formulera åtgärdsförslag och målformuleringar anses av lärarna vara ett viktigt stöd.  Specialpedagogerna menar att analysmodellen åskådliggör snedvridningar, maktaspekter och dolda förhållningssätt. Analysmodellen upplevs främja reflektion kring alternativa lösningar av upplevda elevproblem samt uppmana till organisatorisk självkritik. En av specialpedagogerna anser att analysmodellen inger den trygghet hon behöver, för att våga ställa frågor som hon inte brukar våga ställa, men vet att hon borde. Att reflektera ”med utsagorna sorterade på papper” kan hjälpa till i balansen mellan att beröra men inte kritisera, minska känslan av personlig kritik eller initiera nödvändig självreflektion (Sahlin, 2010; Helldin, 2010). Analysmodellen säkerställer att elevens åtgärder omfattas av flera nivåer, samt minskar risken att motståndets lag, eller den som har makten bestämmer åtgärder på individnivån. Lärare som behöver se svart på vitt samt lärare som tar på sig för mycket kan bemötas sakligt och konstruktivt med stöd av metoden.

No description available.