No description available.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor där naturupplevelsen står i fokus och tävlingsmomenten är svaga. Undersökningen syftade också till att hitta eventuella faktorer som påverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans år 6-9.  I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor? Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar? Integrerar man friluftsliv med andra ämnen? Metod För att få en så klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lärare från olika skolor har deltagit i studien. Fem av skolorna är kommunala och en privat, en av dessa kommunala skolor hade friluftsprofil. Samtliga idrottslärare (4 män och 2 kvinnor) är behöriga i sitt ämne. Fem av sex är enbart idrottslärare samt att en lärare var två ämnes lärare (idrott och svenska). Yrkeslivserfarenheten skiljer sig från 3-14 år. På tre skolor har en enkät lämnats ut till 12 elever, fyra elever per skola. Resultat Alla idrottslärarna använder sig av den lokala skogen och närliggande naturområden för friluftsliv i olika former. Friluftslivsmoment bedrivs under enskilda lektionstimmar, frilufts/idrottsdagar och vid andra tillfällen som temadagar/introduktionsdagar.  Hellasgården är det område som besökts mest för friluftsinslag inom kommunens gränser. I övrigt så förekommer det friluftsliv med naturupplevelser utan tävlingsmoment under skidresor till Romme Alpin i Borlänge eller kajakpaddling i Velamsund (Nacka) och Björnö (Ingarö). Friluftsmoment som skridsko utomhus på utomhusrink, spolad is eller naturis är vanligt. Slutsats Idrottslärarnas privata intresse och de ekonomiska förutsättningarna, samt skolledningens intresse har större betydelse för friluftsliv än närheten till attraktiva områden. Samtliga idrottslärare anser att möjligheterna är goda men att tidsbrist (4/6) är ett hinder. Integrering med andra ämnen för att bedriva friluftsmoment förekom i mycket liten omfattning.

Nästan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra länder och att undervisa flerspråkiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för många lärare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andraspråkseleverna inte når nationella mål i matematik och svenska. Även internationella jämförelser visar att andraspråkselevers förutsättningar för lärande inte tillgodoses i lika stor utsträckning i Sverige som i andra OECD-länder. I förlängningen får detta demokratiska konsekvenser, då många andraspråkselever saknar verktyg att tolka och förstå sin omgivning och därmed inte kan påverka och aktivt delta i samhällsgemenskapen. Den mångfald som elever utgör med avseende på social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsätter därför nya pedagogiska förhållningssätt för att alla aktivt ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den här kvalitativa studien är att beskriva och förstå skolans pedagogiska verksamhet för andraspråkselever med fokus på språk och matematik. Studien tar sitt avstamp i tidigare forskning som förtydligat och exemplifierat pedagogisk praktik som visat positiv effekt på andraspråkselevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning utgör tillsammans med sociokulturell lärandeteori studiens ramverk och teoretiska utgångspunkt. Den undersökta verksamheten är en F-5 skola där andraspråkselevers undervisning i språk och matematik studerats ur olika aspekter. Studiens empiri har samlats in genom observationer av undervisning och lärandekontext, samt intervjuer med pedagoger. Pedagogerna som deltagit i studien har olika roller i verksamheten, en matematiklärare, en lärare i svenska som andraspråk samt en modersmålslärare. Studiens resultat presenteras som en beskrivning av tre andraspråkselevers skolvardag. Deras förutsättningar att lära språk och matematik beskrivs genom att arbetsmetoder och pedagogiska förhållningssätt skildras. Även utvecklingsmöjligheter i verksamheten som pedagogerna gett uttryck för förmedlas. Andraspråkselevers förutsättning för lärande i språk och matematik påverkas av både pedagogisk praktik och elevernas motivation och engagemang. Det visar sig att kommunikation och frekventa tillfällen att använda språket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Även inställning till och användandet av elevernas modersmål i undervisningen spelar en avgörande roll. Ytterligare en faktor för framgångsrikt lärande utgörs av en lärandemiljö som bejakar och tar tillvara andraspråkselevernas språkliga och kulturella bakgrund.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka grundsärskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehåll. Frågeställningarna var: Vad innehåller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt är kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen? Metod De metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsärskolans och grundskolans kursplaner. Utifrån textanalysen utformades en intervjuguide. Därefter genomfördes tre intervjuer med idrottslärare på två grundsärskolor i olika kommuner, två av lärarna som arbetar på samma skola undervisar samma elevgrupper. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning. Resultat Kursplanen i grundsärskolan innehåller av oss fyra identifierade aspekter: en lustfylld, en social, en teoretisk samt en praktisk. Respektive aspekt innehåller underliggande moment. Textanalysen visar att kursplanerna är relativt lika. Dock har grundsärskolan färre och något lägre krav. Alla fyra aspekter ingår mer eller mindre i undervisningen i de två grundsärskolorna. Kunskaper om idrottens historia är ett obligatoriskt inslag som saknas på båda skolorna. På en av skolorna finns heller inte undervisning som berör missförhållanden som kan förekomma i samband med fysisk aktivitet samt friluftsliv i idrottsundervisningen. En förklaring till att inte friluftsliv förekommer är att lärarna upplever momentet som tidskrävande. Viss tidsbrist ses alltså som ett hinder medan elevernas generellt positiva inställning till ämnet ses som en möjlighet. Slutsats Slutsatsen blir att kursplanen används av de intervjuade lärarna som riktlinje vid idrottsundervisningens utformning. Dock är inte kursplanen förankrad fullt ut, då vissa underliggande moment saknas. Undervisningen baseras på glädje och repetition.

This study is looking at the topic of bullying. Initially, there is a general description of bullying then follows a more detailed description of girls’ indirect manner of bullying, which is split into different categories. The method I have used in order to accomplish my study is a semi-structured qualitative inquiry. Upon analysing given data I illustrate phenomena pertaining to girls’ bullying and list these under various themes. Similarities or differences between my study and existing literature are highlighted whenever relevant.

No description available.