The role of mission educational enterprises in developing territories during the nineteenth and twentieth centuries has been examined in recent years. The relationship between mission schools and social, political and religious change has been reviewed in case studies of African, Asian and Pacific nations. The New Hebrides provides a unique opportunity to study the development of mission education policies in a territory in which government assistance and control over education was completely absent. On most of the islands of the New Hebrides group, the history of education from 1848 to 1948 is the history of Presbyterian Mission education.The New Hebrides Presbyterian Mission possessed neither the resources nor the policies necessary for the task of providing a broadly based national education system. Yet for more than a century, civil administrations left the entire responsibility for the provision of education in the hands of the Christian missions. The Presbyterian Mission willingly accepted this responsibility. It regarded education as an integral and essential part of its three-fold programme of evangelism, healing and teaching.(For complete abstract open document)

Submitted by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-11-19T10:42:17Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Patrícia Alves Guimarães - 2018.pdf: 2177011 bytes, checksum: 9a4907a07cc030c760dfce68115a82a2 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-11-19T11:30:41Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Patrícia Alves Guimarães - 2018.pdf: 2177011 bytes, checksum: 9a4907a07cc030c760dfce68115a82a2 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-19T11:30:41Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Patrícia Alves Guimarães - 2018.pdf: 2177011 bytes, checksum: 9a4907a07cc030c760dfce68115a82a2 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-09-28 / Inserted in the research line Foundations of Educational Processes, this study’s theme is the relation between school pedagogic work and resistance to capital. It also assumes that relationships are not left to chance and that historical determinations are permeated by contradictions and forces that move constantly, whether for maintenance or transformation of society. It aims to understand how pedagogic work in public schools can be developed as a form of resistance to capitalist mode of production. Therefore, we developed a research of qualitative nature, conducted through a bibliographical survey on the digital platform of the Brazilian Institute of Information on Science and Technology (IBICT), specifically in the digital library of theses and dissertations (BDTD), along with theses and dissertations of graduate programs in Education in Brazilian universities, considering the scientific productions defended and published from 2006 to 2016. Shortly, the purpose of this study was to understand the nature of school pedagogic work and the possibilities of a resistance movement to the mode of capitalist production in the public school. The educational references that guided the theoretical discussions were, among others, Frigotto (1996), Lopes (2008), Marx2004, 2010, 2013), Mészáros (2007), Paro (1993, 2014) and Saviani (2012). The connection between the information seized in the thirteen selected productions in the bibliographic research and the literature on the subject enabled a synthesis on educational work and forms of resistance in the Brazilian public school. As a result, it was possible to understand that, based on work as the production of human existence, social relations must be the point of exit and arrival of pedagogic work. In this sense, pedagogic work should involve the pedagogical and political organization of school environments, although the movement contrary to capitalist mode of production and in defense of the working class is and will continue to be a challenge for the teachers and Education professionals committed to social transformation. / Inserido na linha de pesquisa Fundamentos dos Processos Educativos, este estudo possui como temática a relação entre trabalho pedagógico escolar e resistência ao capital. Parte do pressuposto que as relações não são dadas ao acaso e que as determinações históricas estão carregadas de contradições e forças que se movem constantemente, seja para a manutenção, seja para a transformação da sociedade. Assim, seu objetivo é entender de que modo o trabalho pedagógico na escola pública pode desenvolver-se como forma de resistência ao modo de produção capitalista. Para tanto, a pesquisa desenvolvida foi de natureza qualitativa, efetivada por meio de uma pesquisa bibliográfica na plataforma digital do Instituto Brasileiro de Informação em Ciência e Tecnologia (IBICT), especificamente na Biblioteca Digital de Teses e Dissertações (BDTD), junto às teses edissertações dos programas de pós-graduação da área de educação das universidades brasileiras, considerando as produções científicas defendidas e publicadas no período de 2006 a 2016. O propósito deste estudo se sintetizou na compreensão da natureza do trabalho pedagógico escolar, e nas possibilidades de um movimento de resistência ao modo de produção capitalista na escola pública. Os referenciais da educação que orientaram as discussões teóricas foram, entre outros, Frigotto (1996), Lopes (2008), Marx (2004, 2010, 2013), Mészáros (2007), Paro (1993, 2014) e Saviani (2012). A articulação entre as informações apreendidas nas treze produções selecionadas na pesquisa bibliográfica e a literatura sobre o tema possibilitou uma síntese sobre o trabalho pedagógico escolar e as possíveis formas de resistência na escola pública brasileira. Como resultado, foi possível apreender que, fundamentado no trabalho como produção da existência humana, o trabalho pedagógico deve ter como ponto de saída e chegada as relações sociais. Nesse sentido, deve envolver a organização pedagógica e política dos ambientes escolares, ainda que o movimento contrário ao modo de produção capitalista e em defesa da classe trabalhadora seja um desafio, e continuará sendo, para os professores e profissionais da educação compromissados com a transformação social.

published_or_final_version / abstract / Chinese Historical Studies / Master / Master of Arts

Syfte: är att undersöka handledning som specialpedagogisk insats i en förskolekontext på två förskolor i en mellanstor kommun, utifrån handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal". Studien avser undersöka vad handledningsmodellen kan innebära utifrån pedagoger, förskolechefer och specialpedagogers beskrivningar, hur verksamhetsbesök med reflekterande samtal kan upplevas av de samma, samt vilken utveckling pedagoger, förskolechefer och specialpedagoger upplever har skett i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgång: redogör för specialpedagogiska perspektiv, handledning och reflektion, tre olika perspektiv på handledning samt relationers betydelse. Tidigare forskning: redogör för forskning som gjorts om handledning i förskola och skola. Teori: Systemteori beskrivs som modell i studien för att se på sociala samband och påverkansprocesser mellan människor för att skapa förståelse för hur allting hänger samman. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer både enskilt och i grupp, där undersökningsgruppen består av fem pedagoger, fyra specialpedagoger och två förskolechefer. Analys och tolkningsförfarandet har inspirerats av hermeneutiken, vilket innebär att tolkning och förståelse skapar kunskap av innehållet i sin helhet och delar och pendlar däremellan. Studiens resultat redogörs under rubrikerna. Verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Från reaktiv till proaktiv. Utveckling utifrån verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Under denna rubrik redovisas den utveckling som framkommit under rubriker med samma namn. Helhetsperspektiv och perspektivbyte, Professionsutveckling, Tillit och trygghet, Minskad stress och Trivsel och arbetsglädje. Resultat: indikerar att handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal" som handledningsmodell upplevs som värdefull och att den prioriteras högt. Relationen mellan specialpedagog och pedagoger ses som mycket viktig, utifrån förtroendet och tryggheten som utvecklas genom relationen skapas möjlighet till utveckling av verksamheten. Den utveckling som skett har lett till att pedagoger har ett helhetsperspektiv på verksamheten, man ser på helheten, på lärmiljön och sig själva som en del av den. Tidigare såg pedagoger mer utifrån ett verksamhetsperspektiv, perspektivskiftet har lett till ett ökat barnperspektiv med det relationella perspektivet i fokus. Möjligheten att arbeta förebyggande har ökat, problem hinner inte bli så stora. Handledningsmodellen har ökat trivsel och arbetsglädje och mindre upplevd stress.

No description available.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilken betydelse kompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hur pedagogerna använder sig av de nya kunskaperna i verksamheten. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De medverkande var två barnskötare och två förskollärare, de arbetar i förskolan med barn i åldern 1-5 år. Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöra matematiken för pedagogerna i förskolan. De förstår nu att matematiken finns överallt i vardagen. Mest framträdande i vår undersökning är att pedagogernas uppfattning har förändrats med en medvetenhet om matematik efter kompetensutvecklingen.

Sweden and South Africa are two quite different countries, but they share the will to educate their people. The museum is an institution of learning and an opportunity to learn something more and something else than in the classroom. Thus the museums have an important educational task to fulfil. Various visitors may understand an exhibition at a museum differently since they have different references, culture, ethnicity and socioeconomic background. Evolution may be a delicate subject to exhibit due to the visitors various religious beliefs. This may be a difficult challenge for museums of natural history. The aim of this study is to compare how the guides at museums of natural history in the two countries are presenting evolution, the genesis of life and humankind during the guided tours. The method is participating observation, and the theoretical framework is based on theories about ethnicity and multicultural and intercultural education. Since all three museums depend on the same science and fossils, the conclusion is that they are less different than expected. / Den här studien jämför utställningar om evolution och livets uppkomst, i synnerhet de mänskliga arternas utveckling, på naturhistoriska museer i Sverige och Sydafrika. De två länderna är ganska olika, men delar uppgiften och viljan att utbilda hela sitt folk. Museum kan erbjuda en alternativ lärandemiljö med nya kunskaper och perspektiv, men evolution kan vara ett känsligt ämne på grund av religiösa skäl. Hur en utställning förstås beror på besökarens bakgrund och referensramar, vilka i sin tur kan bero på etnicitet, kultur och socioekonomisk klass. Den här studien fokuserar på hur guider presenterar evolutionsämnet i sina visningar för skolklasser, och jämför de två länderna. Metoden har varit deltagande observation, och analysen baseras på teorier om etnicitet och multikulturell utbildning. Eftersom museerna i de båda länderna förlitar sig på samma forskning och samma fossil blir slutsatsen att visningarna och utställningarna är mindre olika än man först kan tro.

The aim of this essey is to examine how teachers´ work with individual development plans (IDP) can contribute to an intercultural leadership and inclusion. The interwied teacherss ay that IDP forces them to reflect critically on their thinking on aspects as learning methods, gender and ethnicity. It makes them listen to -and think - in new and more including ways to adapt to each pupils individual possibilities to achieve the curriculum standards within the common area. That requires lots of resources like extra teachers and new material. An active reflection can make ethnocentrism develop into intercultural competence. That is a listening, critical and diversified thinking prepared to deconstruct and create new ways of thinking in relation to different pupils and situations. It can deconstruct the cultural boundaries and dualistic categorising. An intercultural leadership needs a common culture -as a common truth- where all cultures can meet. That could be the curriculum of values wich aims for erasing prejudices and to create inclusion.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad. Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p? Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad? Metod I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad. Till grund för enkäten ligger skolverkets nationella mål för kursen Idrott och hälsa A 100 poäng. Målen konkretiserades till frågor där eleverna fick skatta sin kunskap på en sexgradig skala. Resultat Resultaten visar att knappt 50 % av eleverna upplever att de har de kunskaper som står utskrivna i målen. De frågor som skiljde sig mest från de övriga frågorna var gällande friluftsliv och dans. Den enkätfråga som eleverna skattade sig ha lägst kunskap i, var frågan beträffande huruvida eleverna var förtrogna med några utvalda danser, såsom bugg, salsa och vals. Uppnåendemålet som flest självskattar sig ha kunskap om är målet: hur olika faktorer påverkar människors hälsa. Slutsats Slutsatsen sammanfattas med att det råder tydliga brister när det handlar om elevernas självskattade måluppfyllelse. Om denna studie speglar verkligheten är det uppenbart att någon förändring krävs, då 50 % av eleverna i studien självskattar att de inte når uppnåendemålen. Det krävs enligt oss en diskussion om vart idrottsämnet är på väg, ska det vara ett kunskapsämne eller är det enbart ett avlastningsämne från den teoretiska undervisningen? / Aim The aim of this study is to examine students' estimates of knowledge in regards of the goals in the national curriculum, in the course Physical Education A, as well as to examine whether there is a difference when comparing a big city and a smaller town. Are students´ real knowledge equal to the national goals to be achieved after completing the course in Physical Education A 100 p? How does self-rated knowledge differ from students in a big city versus students in a small town? Method In our thesis, we have used a quantitative method in form a questionnaire.  A quantitative study was suitable for this study because it considered a relatively broad view of students´ self-rated knowledge regarding the achievements of goals in the course Physical Education A. A total of 170 students from eight classes - four classes from a big city, and four from a smaller town - participated in the study. The basis for the survey is the National School Board's goals for the Physical Education course. The goals were made to question and the students rated their knowledge on a six-point scale.   Results The results showed that about 50 % of the students felt that they have the knowledge which is printed in the National School Board's goals. The subject that differed most from the other questions were outdoor life and dance. The survey question that students are estimated to have a minimum knowledge of was the question as to whether the students were familiar with some selected dances, such as jive, salsa and waltz.  The goal that most students estimate that they have knowledge in was the goal: how different factors affect human health. Conclusion The conclusion is that there is a clear weakness regarding students' goals achievement. If this study reflects reality, it is obvious that a change is required, when 50 % of all pupils do not estimate that they achieve the National School Board's goals. It requires a discussion of where physical education is heading; should it be a knowledge-topic or is it only to be viewed as a relief from the substance of the theoretical teaching?

Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ”vanliga” människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre. Den personliga tränaren ska fungera som en coach och vägledare till sin klient. Deras kunskap och uppläggning ska skapa en bra strategi som gör att klienten känner en utveckling i sin träning och finner motivation. Genom de personliga tränarnas pedagogik ska de skapa goda förutsättningar för klienten att ta emot den kunskap som förmedlas av dem.På så vis ska klienten på egen hand kunna fortsätta med sin träning utan assistans av en personlig tränare .