Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ”Läroplan för förskolan” och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet. I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv. Den tidigare forskning jag använt mig av omfattar bland annat pedagogisk dokumentation, individuella utvecklingsplaner samt hur förskolan skapar normalitet. I resultatet framkom ett antal olika dokumentationsformer som används i förskolan såsom till exempel fotografier, teckningar, observationer samt varför dessa valts. Vidare förs ett resonemang gällande pedagogers urval av dokumentation samt om läroprocesser, makt och normalitet. De syften med dokumentation som enligt pedagogerna framkom var att påvisa barns läroprocesser, synliggöra verksamheten för exempelvis föräldrar och samhälle samt vara ett utvärderingsverktyg av förskolans kvalité. I slutdiskussionen lyfts bland annat betydelsen av reflekterande pedagoger för att bedriva ett dokumentationsarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhållande till barnens lärande i förskolan. Vår frågeställning är: Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lära sig utifrån den litteratur som erbjuds enligt förskollärarna? I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom även att inlevelse, kroppsspråk och tonfall är viktigt när förskollärare läser för barn, för att barnen då få en känsla av att boken är levande. Förskollärarna säger att tanken med barnboken är att barnen på förskolan ska få en fantasiresa, som kan komma att prägla deras lek och som kan ge barnen ett lärande i form av empatisk förmåga, språkutveckling och väcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem. I samtliga intervjuer framkom det att läsningen av barnlitteratur oftast sker på morgonen eller eftermiddagen då det är färre barn. Barnlitteraturen har fått en roll som lugnande på förskolan. Den ska få barnen att känna en gemenskap och ge dem en stund tillsammans.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjänstegaranti med tidig kravnivå för läs- och skrivkunnighet kan påverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nå detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter på skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med två beslutsfattare i kommunen och en enkätundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vår studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgångsfaktorer för tidig skriftspråksutveckling. Marknadstänkande och kvalitet har i dag stort inflytande på utbildning och skola. Skolutveckling präglas i allt högre grad av målstyrning. Bland framgångsfaktorer för språkutveckling märks bland annat lärarens kompetens, specialpedagogiskt stöd och tidiga insatser. Bedömning och dokumentation kan vara en förutsättning för att tidigt upptäcka och stödja individer i svårigheter.  Av intervjuerna framkom att beslutet var ett sätt att konkurrera för att få föräldrar och elever att välja den kommunala skolan. Garantins innehåll påverkades av en tydlig vilja att stärka elevers språkutveckling och att tidigt upptäcka de barn som riskerar att inte lyckas med sin läsutveckling. Det fanns även en tilltro till kraftfulla krav och målformuleringars positiva inverkan på pedagogers undervisning och därmed också elevers resultat. Av studiens resultat framgår garantins effekter för undervisning, dokumentation, motivation och måluppfyllelse. Löftet får konsekvenser för tidiga insatser, kompetensutveckling och för förskolans arbete. Studiens resultat visar även hur visioner och löften kan användas för att marknadsföra dagens skola. Löftet som ursprungligen gavs i ett marknadsföringssyfte ger effekter i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever på IV-programmet med matematiksvårigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Studien har haft en retrospektiv karaktär där eleven i efterhand har sett tillbaka på vad som hänt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 år gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen. Många av eleverna hade upplevt mobbing i skolan under längre tid vilket medfört både skolsvårigheter och längre frånvaro från skolan. Tre av eleverna upplevde svårigheter i matematik redan från årskurs 1. De allra flesta av de intervjuade fick svårigheter med matematiken i årskurs 4. De talade om hur tempot blev högre och uppgifternas svårighetsgrad ökade. De fick svårt att hänga med i undervisningen och för några av dem blev skolk en lösning på problemet.  De flesta av eleverna har haft specialpedagogiskt stöd individuellt eller i särskild undervisningsgrupp. Slutsatsen dras att det inte går att förutsätta att elever på IV-programmet har specifika matematiksvårigheter. Man kan notera att de har någon typ av svårighet och att skälet bör utredas genom samtal med eleven.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet. Begrepp såsom värden, normativ etik och mediera behandlas. Våra resultat visar bland annat att de värden som lyfts av informanterna i första hand handlar om relationer – vad som är lämpligt och olämpligt beteende, att värdegrunden till stor del konkretiseras i lokala dokument och regler samt att det allra viktigaste i det värdepedagogiska arbetet är pedagogens förhållningssätt.

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK     Sammanfattning   Arbetets titel:Lärande i förskoleklass – 12 år efter reformens införande År: 2010 Antal sidor: 25   Syftet med detta arbete var att få en inblick i hur synen på lärande i förskoleklass kunde se ut tolv år efter reformens införande. Fyra skolor medverkade, förskollärare, lärare för de tidigare åren och lärare 1-7 var de yrkeskategorier som var represent­erade. Både intervjuer och observationer användes som datainsamlingsmetoder i undersökningen. Respondenterna fick välja en situation där de tyckte att lärande kom till uttryck. Observationerna filmades och användes som diskussionsunderlag vid intervjun. Valet att videofilma observationerna grundades på att det tydliggjorde respondenternas förhållningssätt i den valda situationen.  Det framkom att skolans traditionella förmedlingspedagogik än idag kunde råda ute i verksamheterna vilket strider mot gällande styrdokument. Resultatet visar att samtliga lärare hade vetskap om vad som stod skrivet i gällande styrdokument. En tydlig skillnad visade sig dock i deras syn- och förhållningssätt i praktiken. Lärarnas olika sätt att se på lärande visar på vikten av en ständigt pågående diskussion gällande skolans uppdrag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare beskriver att de betygsätter sina elever, samt hur de resonerar kring bedömning av eleverna. Uppsatsen har även som syfte att undersöka hur elever upplever att lärare resonerar vid betygsättning av dem. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie som baserats på sex stycken intervjuer genomförda med lärare och 51 enkäter besvarade av elever. Anledningen till att vi valde att behandla detta ämnesområde är för att vi ansåg att det fanns en komplexitet i bedömningen och betygsättningen då ämnet består av både praktiska och teoretiska moment. Sammanfattningsvis visar vår studie att lärarna anser att betygkriterierna är otydliga och därmed öppna för olika tolkningar. I enkätresultatet framgår att eleverna inte sätter ämnet i relation till att uppnå något särskilt kunskapsmässigt för betyget godkänt. Alla elever verkar även kunna uppnå ett godkänt betyg om man är närvarande och gör sitt bästa, vilket i viss mån överenstämmer med lärarnas svar. Däremot lägger lärarna ett stort fokus på att eleven  ska uppnå färdighetsmässiga mål för just MVG.

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ”bildskapande aktiviteter” har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet beskriver ett flertal aspekter där betydelsen med bildskapandet på fritidshem tas upp och tydliggörs. Bland annat att den största skillnaden mellan elever och fritidshemspersonalen är att eleverna vill ha mer bildskapande aktiviteter medan fritidshemspersonalen tycks vara nöjda med det bildskapande som redan finns på fritidshemmet

Today's children characterized and named according to Palfrey and Gasser for digital natives. Children are shaped by the use of media and ICT (Information- and Communication Technology) in a natural way. If their participation in environments where the media and ICT is common, it leads to other conditions than the previous generations.   The purpose of this study was to understand and describe what teachers say and do to create involvement in children's use of media and ICT tools. The former media education development works carried out at preschools in Piteå municipality was the starting point and inspiration for the study.   Study was based on a qualitative approach. Qualitative interviews and participant observations were carried out at one preschool in Piteå. Methods enriched each other and gave a credible performance. The results are presented on four thematic areas - preschool use of media and ICT, children's involvement with media and ICT, home versus preschool, media and ICT infrastructure. It appeared in both theoretical and empirical research material that the media educational approach is playful, with a focus on opportunities and that it streamlines the children's learning. Curriculum for the preschool set to multimedia and information technologies can be used in preschool, both in the creative processes and the enforcement. There are no guidelines to media education should be in a preschool. The study showed, however, one advantage of working as there is another approach to achieve the curriculum striving goals. / Dagens barn kännetecknats och benämns enligt Palfrey och Gasser för digitala infödingar. Barn formas genom användningen av media och IKT (informations- och kommunikations- teknik) på ett naturligt sätt. Deras deltagande i miljöer där media och IKT är vanligt leder till andra förutsättningar än för de tidigare generationerna. Syftet med studien var att förstå och beskriva vad pedagoger säger och gör för att skapa delaktighet i barns användning av media och IKT- verktyg. De tidigare mediepedagogiska utvecklingsarbeten som utfördes på förskolor inom Piteå kommun var en utgångspunkt och inspirationskälla till studiens genomförande. Studien byggde på en kvalitativ metod. Kvalitativa intervjuer och deltagande observationer genomfördes på en förskola i Piteå kommun. Metoderna berikade varandra och gav ett trovärdigt resultat. Resultatet presenteras utifrån fyra temaområden - förskolans användning av media och IKT, barns delaktighet med media och IKT, hem versus förskolan och media och IKT- infrastruktur. Det framträdde i både teoretiska och empiriska undersökningsmaterialet att det mediepedagogiska arbetssättet är lustfyllt med fokus på möjligheter och att det effektiviserar barns lärande. Läroplanen för förskolan anger att multimedia och informationsteknik kan användas i förskolan såväl i skapande processer som i tillämpning. Det finns däremot inga specifika riktlinjer för att mediepedagogiken ska finnas i en förskoleverksamhet. Studien visade dock en fördel med arbetssättet som att det är ett ytterligare tillvägagångssätt för att kunna nå läroplanens strävansmål. / Komplit-projekt Högskolan i Skövde