Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram. Studiens instrument utgjordes av en egenkonstruerad enkät bestående av såväl öppna frågor som frågor med flera svarsalternativ. Resultatet visade bland annat att läxor betraktas som en investering för framtiden, läxor anses både ge och ta tidsutrymme, läxor kan geupphov till känslor av vilsenhet och frustration, men även utveckling genom självständigt tänkande. Elever befanns svara relativt likartat med avseende på programtyp. Med avseende på kön rapporterade kvinnor att de kände sig stressade i större utsträckning än män. Då skollagen säger att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning borde man som pedagog föra en diskussion med eleverna kring läxans för - och nackdelar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare. Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning. Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken. Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:  Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?  Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?  På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhus-miljön utformas. Flera respondenter menar att även materialet har stor betydelse för barns lärande och att materia-let ska anpassas efter barnens ålder. Respondenterna påtalar att barns olika behov kan tillgodoses genom att de lyssnar på barnens önskningar och observera vad barnen leker med.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011. Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur. Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande. Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen.

Det grundläggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn väljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer används? Kan man se några mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer är pedagogen aktiv? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanställt och analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid två olika förskolor med hjälp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet där jag utgick från olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig på hennes tidigare forskningar. Även författarna Evenshaug och Hallen (2001), Hwang & Nilsson (2010) och Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001) beskriver lekformer vilka jag kommer referera till. Dessa lekformer som är funktionslek, låtsaslek/ fantasilek, rollek, projektiv lek, regellek, rörelselek och konstruktionslek ligger grunden för hur jag presenterar och tolkar resultatet. En vanligt förekommande lekform under observationerna var olika typer av låtsas/ fantasilek. Observationerna visade även på skillnader mellan de olika förskolorna gällande förekomsten av olika lekformer. Den ena förskolan hade inga rörelselekar under observationstillfällena, medan det på den andra förskolan var vanligt förekommande. Ett resultat som jag fick fram var att storleken på barngruppen och pedagogernas placering i rummet kan påverka vilka olika lekar barnen använder sig av. Om barnen är i en mindre grupp leker de längre med samma sak, detta kan bero på att lekar som rollekar kräver mycket koncentration av barnet, då är det då många barn sunt omkring som leker andra lekar kan barnet lätt tappa fokus från rolleken.

Syftet med studien var  att  kartlägga, belysa och förstå  hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  måluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter där lärare  tolkar  och  förmedlar  kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion på denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.  Enligt lärarna får en elev ett femtiotal återkopplingar per läsår. Här skiljer sig elevernas uppfattning betydligt då de bedömer att de får två till tio återkopplingar.   Lärarnas intention enligt studien är att åstadkomma utveckling, men eleverna uppfattar åter-kopplingen i termer av slutgiltiga betyg och ibland fördömanden. Eleverna tyckte att det var roligt och motiverande med positiv återkoppling.  De slutsatser vi dragit av studien är att processen bör bli iterativ istället för en envägs-kommunikation, eleven måste utgå från sina egna mål och lärarens roll borde vara att matcha eleven mot dessa. Utrymme för reflektion utifrån återkopplingen måste tillföras och eleven bör få utbildning i måluppfyllelseprocessen för att kunna vara aktiv i denna process. / The purpose of this study was to identify, highlight and understand how the  goal achievement process works at a secondary school with vocational programs.  We identify the goal achievement process as all activities i.e. teacher communication, interpreting of course goals, assessing performance and convey this assessment. The purpose was also to study student participation in the process and reactions to teacher activities.  The study was conducted with a qualitative approach with fact interviews and focus group interviews as tools to collect data. We based our analysis on Vygotsky's theory of the proximal development zone and the concepts of formative and summative assess-ment.  According to teachers, a student gets some fifty feedbacks per academic year. This differs significantly  two to ten. intentions according to the study are to achieve development, but students' understandings of the feedback are in terms of final scores and sometimes condemnations. The students thought it was encouraging and motivating with positive feedback.   The conclusions we drew from the study are that the process should be iterative rather than a one-way communication, students must set their own goals and the teacher's role should be to match students towards them. Time for reflection on the feedback need to be given in the process and students should be trained in the goal achievement process to be able to take active part.

Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven. Studien visar att lärarna i regel inte avviker från sin valda uppfattning. En viktig slutsats som dras är att lärarnas åsikter om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inte är reduktionistiska.

Studiens syfte är att beskriva och analysera olika sammanhang i vilka interaktion sker mellan lärare och elev mm. i skolor i Sverige och hur denna företeelse spelar en betydelseful roll för en individs identitetsbyggande enligt forskarna. Denna aspekt av svenska skolor jämföras sedan i allmänhet med skolor i mitt hemland gällande interaktionen. Jag har genomfört undersökningen med enkätmetoden i slutet av min högskoleutbildning i en grundskola nära Göteborg. Jag har försökt formulera enkätfrågor med noggrannhet och även ta upp så relevanta frågor som möjligt. De frågor rör interaktion i olika tänkbara sammanhang exempelvis att uppskatta elever i olika sammanhang och även hur ofta en lärare blir uppskattad av sina elever mm. Det finns även en del observationer som jag har haft från mitt hemland då var jag barn och studerade på en skola som medförde mig att bedriva en sådan undersökning. Dessutom har jag skrivit ner vissa av mina observationer som jag haft under min högskoleutbildning (VFU) i Sverige. Undersökningen har lett att man ser interaktion mellan lärare och elev när det gäller uppskattning, rättvisbehandling och även interaktion sker bland eleverna. Däremot finns vissa spår som pekar mot att det inte sker uppskattning från elevernas sida mot sina lärare. Även påpekas att några elever inte alls blir uppskattade av sina klasskamrater.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning. Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick i hur undervisande lärare i årskurs tre kan upptäcka och hjälpa elever som har svårigheter i sin läsning och skrivning. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod och vårt insamlade material bygger på intervjuer som vi genomfört med undervisande lärare i årskurs tre. Resultatet av vår studie visar att samtliga av de intervjuade lärarna kan upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation samt kartläggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lärarna genomför en kartläggning av eleverna för att se var de befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. På detta sätt kan lärarna upptäcka elevers svårigheter med läsning och skrivning samt vidta olika individanpassade åtgärder som kan underlätta för elevens fortsatta inlärning. De åtgärder vi ser att lärarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjälpmedel samt individanpassat material. Vårt resultat visar också på betydelsen av att på olika sätt motivera eleverna i det dagliga arbetet samt hur betydelsefullt en god kontakt med föräldrar samt kollegor är för att på ett optimalt sätt kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.