<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om definitionen av begreppet läxa samt att de anser att läxor har ett syfte för ökad inlärning samt att lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor.</p>

<p>Bakgrund: Läxor är en stor del av barnens liv som påverkar dem såväl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom läxor är något som barnen tar med sig hem berörs även deras familjer. Faktorer som vi menar kan påverka elevernas utveckling är hur arbetet med läxor sker i hemmet och föräldrarnas syn på läxor. Vi anser även att ett fungerande samspel mellan barn, föräldrar och skola är av stor betydelse för barnets utveckling och att läxor till stor del ingår i denna samverkan. Vi har därför undersökt fenomenet läxor ur ett föräldraperspektiv. Vi har belyst området med hjälp av tidigare forskning, litteratur samt texter ur nutida samhällsdebatt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till läxor, hur läxor påverkar familjers vardagsliv samt om familjens livsvillkor påverkar synen på läxor. Metod: Eftersom vårt syfte är av undersökande karaktär valde vi att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I vår studie ingår totalt sex familjer. Resultat: Undersökningen visar att läxor är ett motsägelsefullt fenomen. Det framkommer att föräldrarnas inställning till läxor inte handlar om ifall barnen skall ha eller inte ha läxor utan om utformningen. Resultatet visar att läxornas utformning är den centrala punkten för hur föräldrarna upplever läxor. Utformningen påverkar såväl familjelivet, samverkan med skolan samt relationen mellan föräldrarna och barnen. Resultaten visar på att arbetstider samt antal barn i familjen påverkar hur föräldrarna upplever barnens läxor. Resultaten visar också att föräldrarna vill ha tydlig information om vilka förväntningar skolan ställer och hur de kan stödja sina barn.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om definitionen av begreppet läxa samt att de anser att läxor har ett syfte för ökad inlärning samt att lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor.

Bakgrund: Läxor är en stor del av barnens liv som påverkar dem såväl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom läxor är något som barnen tar med sig hem berörs även deras familjer. Faktorer som vi menar kan påverka elevernas utveckling är hur arbetet med läxor sker i hemmet och föräldrarnas syn på läxor. Vi anser även att ett fungerande samspel mellan barn, föräldrar och skola är av stor betydelse för barnets utveckling och att läxor till stor del ingår i denna samverkan. Vi har därför undersökt fenomenet läxor ur ett föräldraperspektiv. Vi har belyst området med hjälp av tidigare forskning, litteratur samt texter ur nutida samhällsdebatt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till läxor, hur läxor påverkar familjers vardagsliv samt om familjens livsvillkor påverkar synen på läxor. Metod: Eftersom vårt syfte är av undersökande karaktär valde vi att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I vår studie ingår totalt sex familjer. Resultat: Undersökningen visar att läxor är ett motsägelsefullt fenomen. Det framkommer att föräldrarnas inställning till läxor inte handlar om ifall barnen skall ha eller inte ha läxor utan om utformningen. Resultatet visar att läxornas utformning är den centrala punkten för hur föräldrarna upplever läxor. Utformningen påverkar såväl familjelivet, samverkan med skolan samt relationen mellan föräldrarna och barnen. Resultaten visar på att arbetstider samt antal barn i familjen påverkar hur föräldrarna upplever barnens läxor. Resultaten visar också att föräldrarna vill ha tydlig information om vilka förväntningar skolan ställer och hur de kan stödja sina barn.

I dagens styrdokument nämns inte läxor. Trots det är läxor en utbredd arbetsform i våra svenska skolor. Både lärare, elever och föräldrar har en åsikt kring läxor. Den är således ett intressant ämne att studera då det inte finns någon enighet kring den. Idag ifrågasätts läxor förhållandevis lite och forskningen kring ämnet är både tunn och äldre. Dagens forskning är tvådelad och visar både på negativa och positiva effekter. Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärares uppfattningar kring läxors pedagogiska syfte, dess upplevda effekter och utformning. Hoppet är att bidra till det svenska forskningsläget kring läxor samt att synliggöra diskussionen ytterligare. Detta har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer vars resultat sedan jämförs med den forskning som finns på området. De frågeställningar vi ställt är: Vilket pedagogiskt syfte har läxorna enligt lärarna? Hur arbetar och utformar lärarna läxor? Vilken uppfattning har lärarna om läxor? Vilka positiva och negativa effekter av läxor upplever lärarna? Genom studien kom vi bland annat fram till att lärarna arbetar olika med läxor och att det inte finns någon policy kring varken dess utformning eller syfte, vilket kan leda till problem. Lärarna har varken positiv eller negativ uppfattning till läxor som arbetsform. Men de kan se flera fördelar och nackdelar med den. Intervjupersonerna hade inte en klar bild av i vilket syfte de arbetade med läxor men det framkom att det fanns både socialiserande och lärande syften. Med stöd av resultaten i uppsatsen ifrågasätter vi avslutningsvis den spridning som finns över hur lärarna arbetar med läxor.

<p>Detta är en undersökningen om hur rektorer och lärare uppfattar läxor, vilka skäl det finns för att ge läxor och vilka effekter de förväntas ha. Studien undersöker också om skolor har något skrivet i lokala styrdokument om läxor.Fyra lärare och två rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning är att läxor tar för mycket tid från lärare och att elever behöver sin fritid. Lärare ger läxor i huvudsak för att föräldrar ska få insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de är överens om att eleverna behöver träna framförallt läsning hemma. Två av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med läxor.Läxor kan ha positiva effekter såsom till exempel ökat lärande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lärande beroende på hemförhållanden. En annan slutsats är att läxor bör problematiseras och diskuteras för att främja alla barns måluppfyllelse.</p>

Detta är en undersökningen om hur rektorer och lärare uppfattar läxor, vilka skäl det finns för att ge läxor och vilka effekter de förväntas ha. Studien undersöker också om skolor har något skrivet i lokala styrdokument om läxor.Fyra lärare och två rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning är att läxor tar för mycket tid från lärare och att elever behöver sin fritid. Lärare ger läxor i huvudsak för att föräldrar ska få insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de är överens om att eleverna behöver träna framförallt läsning hemma. Två av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med läxor.Läxor kan ha positiva effekter såsom till exempel ökat lärande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lärande beroende på hemförhållanden. En annan slutsats är att läxor bör problematiseras och diskuteras för att främja alla barns måluppfyllelse.

Läxor har sedan länge varit en del av skolan och undervisningen. Läroplanen som kom år 1980 beskrev hemläxor som obligatoriska och skulle genomsyra skolan och undervisningen. I den nuvarande läroplanen (Lgr11) är hemläxor något som varje skola och lärare själva får välja om det ska vara en del av skolan eller inte. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare argumenterar för att använda hemläxor i matematik. Nio lärare som använde sig av matematikläxor intervjuades. Intervjusvaren sorterades och analyserades efter Skolverkets (2014) fem läxtyper; övningsläxor, förberedelseläxor, bedömningsläxor, komma ikapp-läxor och läxor i närmiljö. Resultatet av studien var att alla informanter angav att övningsläxor var den typ av läxa som användes mest i matematik. Argumenten de angav var att repetition är viktigt för lärandet, att matematikläxan ska vara enkel för eleverna att genomföra samt att läxan är en viktig lärdom i att ta ansvar. Slutsatsen som dras är att hur lärare argumenterar för läxor i matematik grundar sig i hur de tänker om lärandet.

Syftet för denna studie är att undersöka yrkesverksamma svensklärares användning av och attityder till läxan i grundskolans senare år. En semistrukturerad intervjumetod, inom den kvalitativa forskningsinriktningen, används för detta ändamål. Intervjuer gjordes med fem yrkesverksamma lärare i svenska i grundskolans senare år. De intervjuade arbetar på totalt tre skolor. Arbetet med läxor tolkas som behovsstyrt och har en liknande struktur oavsett om de intervjuade lärarnas attityder anses positiva eller negativa. Läsläxan framträder som den vanligaste läxan, och ljudboken är en vanlig anpassning av denna. Det aktuella arbetsområdet bestämmer läxornas förekomst och frekvens. Lärarnas praktik stödjs av det stödmaterial som finns framtaget av Skolverket. Läxans användning har kopplingar till gymnasienivå och till aspekter gällande bland annat de timmar som finns för undervisning. Orsaker till läxors användning har en mer tidsmässig- och kunskapsorienterad syn ur intervjuerna än vad andra studier på låg-,mellan- och högstadiet visar. Attityden till läxor kopplas ofta till problematiserande ståndpunkter, vilket har likheter med den aktuella forskningsbakgrunden. I intervjuerna framkommer det att lärarna har olika, dynamiska, attityder till läxors förekomst i ämnet. De upplevda attityderna till läxor i denna studie skiljer sig däremot från andra pedagogiska examensarbeten av liknande slag. Avslutningsvis konstateras att trots att forskning och debatt sker kring läxan är det viktigt att arbetet med läxan och läxans användning i den dagliga verksamheten problematiseras för att i undervisningen inte förbise frågor gällande till exempel likvärdighet.

Denna uppsats är en utvärderande kvalitativ intervjustudie bland musiklärare i Falun och Borlängeområdet i syfte att undersöka och utvärdera musiklärarnas syn på läxor samt om de individanpassar läxor. Studien avgränsas till Årskurs 7-9. Inventeringen visade att det fanns 11 kommunala skolor och 13 verksamma musiklärare. 8 av dessa musiklärare vid 6 av dessa skolor var intresserade att ställa upp. Könsfördelningen mellan de musiklärare som intervjuats är 2 kvinnor och 6 män. Resultatet är sammanfattat under två teman med namnen Tema 1 Läxans existens inom musikämnet samt Tema 2 Individualisering av läxor. Resultatet visar i korthet att samtliga intervjuade musiklärare ger läxor men att de undviker så kallade instrumentläxor då de anser att de skapar orättvisor på grund av elevernas olika hemförhållanden. Musiklärarna gör individuella anpassningar med enstaka undantag. Ingen av de tillfrågade musiklärarna hade det som rutin att låna ut instrument i samband med läxor som en individanpassning för att motverka detta.