Jag intresserar mig för debatten som förts i skolans värld gällande läxornas syfte och dess betydelse för lärandet. Därför är syftet med min studie att beskriva lärares uppfattningar av läxors syfte och betydelse för elevers lärande. Det jag söker svar på är vad som motiverar lärare att ge läxor och hur de beskriver läxornas betydelse för elevers lärande. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på 9 intervjuer som utförts i Spanien med lärare som arbetar i den spanska grundskolan med elever 10-12 år gamla. De frågeställningar som ligger till grund för min studie är: Hur definierar lärarna läxor? Varför ger lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande enligt lärarna? Hur beskriver lärarna sitt eget arbete med läxor? Resultaten visar att läxgivningen motiveras med argumenten att tiden i skolan är otillräcklig för att befästa kunskaper, och att vissa ämnen kräver repetition i hemmet för att uppnå kunskapsmålen. Läxor ges för att eleverna skall få ett extra tillfälle att träna hemma det de har lärt sig under lektionen, men på bekostnad av deras fritid. Ett annat argument till att de intervjuade lärarna ger läxor är att eleverna tränas i att ta ansvar både på kort och lång sikt. Dessutom påpekar samtliga lärare att läxor har en positiv inverkan på elevers lärande om läxorna rättas och feedback ges på resultatet. Däremot bör läxor utformas så att tiden för att utföra dem inte överskrider en halvtimme, då lärandet kan påverkas negativt.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lärare i årkurs 4-6 förhåller sig till fenomenet läxa, dels utsagor i tidigare forskning. Såväl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lärande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förståelse för variationer i åsikter gentemot läxor och nyansera den pågående debatten.   Studien tar sin utgångspunkt ur syfte och frågeställningar. Valet av metod är dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lärares sätt att tala om fenomenet läxor, dels en gedigen genomgång av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om läxan.   Hos de intervjuade lärarna kan vi se att samtliga använder sig av läxan som ett komplement till sin undervisning. Lärarna talar om läxor på många olika sätt, de beskriver dels egna avsikter med de läxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det även en del tvivel kring läxans nytta i allmänhet. Flera av lärarna uttrycker en avsaknad av pedagogiska diskussioner om läxor och en önskan om att utbyta erfarenheter med varandra. Tidigare forskning kring läxor är tvetydig och gör det svårt att finna stöd i läxfrågan då det återfinns både argument för och emot dess existens. Vår instinktiva känsla är att det behövs fler pedagogiska diskussioner lärare sinsemellan kring läxans plats i den specifika verksamheten.

<p>Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan?</p><p>Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar.</p><p>Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.</p>

Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar. Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.

Läxan är ett omdebatterat fenomen med både anhängare och motståndare. Oavsett debattens riktning figurerar läxan i skolan, något de flesta lärare behandlar. Grundat i detta väcks frågan om vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge läxor. Studiens syfte var att studera och jämföra vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge läxor. Frågeställningar som användes var vilka uppfattningar lärare har om läxor och dess funktion, i vilket syfte läxor ges samt vilka faktorer som påverkar läxgivandet i olika årskurser? Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod, där man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen. Respondenterna i vår studie är yrkesverksamma på fyra grundskolor i två skilda kommuner. Halvstrukturerade intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Det hermeneutiska perspektivet fungerade som analysverktyg där förförståelse, förståelse och tolkning bildar en helhetsförståelse. De resultat vi erhöll skiljde sig åt mellan stadierna. Dock framhöll lärarna i både årskurs 1-3 samt 4-6 färdighetsträning, fördjupning och övning som främsta syften. Det som skildes åt var lärarnas framhållning av allmänbildning och kommunikation i årskurs 4-6, vilket ej nämndes i årskurs 1-3. Gällande läxans funktion enades samtliga lärare om färdighetsträning, förberedelse inför högre studier och kunskapsfördjupning som det mest primära. Skillnaderna låg i årskurs 1-3 inom tidsaspekten och i årskurs 4-6 inom begreppsbildning och reflektionsförmåga. Den faktor som överensstämde var tid, i den mån att elever behöver mer träning och fördjupning. Resterande faktorer, såsom läxgivande utifrån elever och föräldrars förväntningar i årskurs 1-3 samt frånvaro, träning inför högre stadier samt organisatoriska läxpreferenser i årskurs 4-6, skildes åt. Slutsatser som drogs var att motiv och den funktion läxan tillskrevs varierade beroende på årskurs samt lärarnas uppfattning, erfarenhet och förförståelse kring vad en läxa ämnar utveckla.  Uppfattningarna kan förstås utifrån en traditionell syn på läxan som fenomen, det vill säga att läxan anses vara en naturlig del av skolan.   Nyckelord: Pedagogik, läxor, respondentintervju, hermeneutik

Bakgrund:Vårt intresse för läxor började när våra barn kom hem med sina läxor. När vi började som lärarstudenter och vikarierande lärare har fenomenet läxan väckt många tankar. Läxan är ett hett ämne som det finns många åsikter om. Idag diskuteras det flitigt i sociala medier och bland politiker om läxan som lärande och varande. Westlund (2007) beskriver läxan som ett komplext fenomen och poängterar att läxan har en etablerad plats i skolan utan att varken Lgr 11 eller skollagen nämner läxan som ett arbetssätt för att nå målen (ibid.). Syfte:I vår studie har vi valt att belysa en specifik läxas innehåll från tre olika perspektiv pedagogens, elevens och vårdnadshavarens. Syftet med detta examensarbete är att följa en läxas väg från pedagogens syfte med läxan och se om detta följer med till eleven och dess vårdnadshavare. Förstår eleverna vad de ska lära med den specifika läxan? Har vårdnadshavaren förstått syftet med läxan? Läxan görs för det mesta i hemmet tillsammans med vårdnadshavare och därför ville vi även ta reda på om de ger stöd till barnets läxläsning. Metod:Det empiriska materialet har samlats in med mixed method, som är en metod där man kan blanda kvalitativa och kvantitativa metoder för att samla in data. Vi har intervjuat två lärare för att ta reda på syftet med deras specifika läxa. Till eleverna och vårdnadshavare delade vi ut enkäter för att se om syftet uppfattades. Resultat:Resultatet visar att pedagogens syfte med läxan uppfattas av eleverna däremot behövs information till vårdnadshavarna för att de ska förstå läxans syfte. Undersökningens resultat visar även att de flesta vårdnadshavare ger stöd till sina barn vid läxläsning.

Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils’ leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function? The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework.  What are their attitudes towards homework and what functions do they see? To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6. The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ. According to the teachers homework is first and foremost given to pupils to give them an opportunity to repeat some knowledge and get some extra practice. Two other functions the teachers talk about are to give the parents an insight into school work and give the pupils an opportunity to practice taking responsibility for their own studies.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har.

Läxläsning är ett omdiskuterat ämne. Trots detta är läxor ofta en viktig del av skolarbetet. Syftet med studien var att undersöka gymnasieungdomars inställning till och vanor kring läxläsning. Studien genomfördes på en kommunal gymnasieskola där 86 gymnasieelever, varav 41 på studieförberedande program och 45 på yrkesförberedande program, deltog i en enkätundersökning med såväl kvalitativa som kvantitatva frågor. Deltagarna varierade mycket i såväl metoder för läxläsning som i inställning till läxor. Vissa skillnader kunde ses mellan grupperna vilket tyder på att elever på studieförberedande program har klarare strategier för sin läxläsning och generellt en mer postiv inställning till läxor. Dessa skillnader kan tänkas bestå i faktorer såsom elevernas skilda socioekonomiska bakgrund och studietraditioner hemifrån.

Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift. Den dominerande synen på läxan är behavioristisk då de flesta av lärarna klassificerar läxan som en övning och repetition där kunskaper befästs och som straff. Lärarna kunde också se läxan från en kognitivistisk tanke då några av lärarna ser läxan som en förberedelse och en lärare som elevinflytande. Den sociokulturella teorin är inte central men syns hos en lärare. Möjligheter som många av lärarna såg var bland annat befästning av kunskaper, träna ansvarstagande och övning i att studera. Svårigheter som många lärare såg var att eleverna hade olika förutsättningar, känna sig stressade och hade prestationskrav.