Läxläsning är ett omdiskuterat ämne. Trots detta är läxor ofta en viktig del av skolarbetet. Syftet med studien var att undersöka gymnasieungdomars inställning till och vanor kring läxläsning. Studien genomfördes på en kommunal gymnasieskola där 86 gymnasieelever, varav 41 på studieförberedande program och 45 på yrkesförberedande program, deltog i en enkätundersökning med såväl kvalitativa som kvantitatva frågor. Deltagarna varierade mycket i såväl metoder för läxläsning som i inställning till läxor. Vissa skillnader kunde ses mellan grupperna vilket tyder på att elever på studieförberedande program har klarare strategier för sin läxläsning och generellt en mer postiv inställning till läxor. Dessa skillnader kan tänkas bestå i faktorer såsom elevernas skilda socioekonomiska bakgrund och studietraditioner hemifrån.

Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret på hur gymnasieelever ser på motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom området, där forskarna försöker tolka, förstå och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras på följande sätt. Motivation har många olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer är något individen generellt påverkas av, men den inre motivationen är strängt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och får individen att gå vidare, är en känsla och en sinnesstämning, en självupplevd positiv erfarenhet som ger vällustkänslor och därmed ökad motivation. Resultatet i min rapport visar att motivation är styrd av flera faktorer. Positiva känslor, meningsfulla uppgifter och belöningar återkommer i deras svar, men även att personer i individens omgivning påverkar. Däremot ger känslor av motgång negativa upplevelser, vilket resulterar i att uppgifter blir svårare att genomföra.   Gymnasieelever, gymnasiestudier, motivation, studiemotivation.

Ett av skolans uppdrag är att aktivt motverka traditionella könsmönster, där varje lärare är ansvarig för sin undervisning och att den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Till sin hjälp använder sig lärare ofta av olika typer av läromedel, vilket ställer höga krav på att dessa inte reproducerar traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt. Därmed behövs en kartläggning av läromedlens framställning av män och kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka i hur stor utsträckning män och kvinnor representeras på bild, samt i vilka sammanhang som de representeras. Detta gjordes genom en kvalitativ samt polariserande bildanalys. Undersökningen utgick från ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval av sex stycken svenska läromedel i psykologi för gymnasienivå. Resultaten visade att det finns stora skillnader i manlig och kvinnlig representation inom, samt mellan läromedel, men att kvinnor generellt sett representeras lite mer än män i de undersökta läromedlen. Däremot framställs ofta män och kvinnor utifrån sina könskodade attribut, även om det är vanligare att kvinnor framställs i enlighet med de manliga attributen – än tvärtom. Dock var skillnaderna i många fall, små.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle. Sammanfattningsvis konstrueras ”en god vuxen” i materialet som både flexibel, välutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle. Sammanfattningsvis konstrueras ”en god vuxen” i materialet som både flexibel, välutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.

Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder. En negativ påverkan på självbilden är också om det sociala nätverket kännetecknas av instabila relationer. Resultatet visar att ingen av de intervjuade kvinnorna har fullföljt sina gymnasiestudier. Det har framkommit att den främsta anledningen till avhopp är den ekonomiska situationen. Kvinnornas sociala nätverk som omfattas av både familjemedlemmar, samt aktörer inom utbildningsväsendet möjliggjorde gymnasiestudier för den tid de hade möjlighet att gå. Unikt i denna studie är att mammorna återger att skolorna har anpassats för dem. Vidare har vi analyserat materialet och tolkat att de unga mammorna har skapat sig strategier till hur de förhåller sig till först sina egna föreställningar om andras åsikter och sedan samhällets och omgivningens faktiska åsikter om ungt moderskap. / In this study we examined how Swedish women experience young motherhood in relation to their perceived ability to complete their gymnasium studies. We have interviewed 4 women who became mothers around 15-16 years of age.  The investigation is based mainly on qualitative group and individual interviews. None of the women interviewed had completed their studies, despite that three of the women expressed desire to do so, and the acknowledgement of the existence of a social network of family and community actors making this goal achievable.  Unique to this study’s findings was the perception among the women that the schools themselves had been adapted for them and thus did not present a barrier.  Rather, economic difficulties were cited to be the most common reason for dropping out, with mental health and class identity also cited as complicating factors. We then provide an analysis from feminist and normative perspectives in order to provide a framework for understanding how social norms of gender, age, motherhood can constitute perceived barriers for young mothers who wish to complete their gymnasium education. In particular, this study highlights the importance of further investigation of how economic factors can complicate young parenthood.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna när det gäller kursplaner och prov i ämnet svenska. I kursplanerna har Finland fler övergripande mål än Sverige samt ger en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås. I proven är det snarare tvärtom då Sverige ger väldigt tydliga instruktioner i uppgifterna som ramar in exakt vad eleven ska göra. Finlands provfrågor är mer personliga och kortfattade vilket ger ett stort utrymme för elevens egen tolkning. Slutsatsen av resultaten är att båda länderna ger tydliga instruktioner men i olika format.