Syftet med denna studie är att undersöka hur skrivförmågan ser ut hos några elever med svenska som modersmål i årskurs 2. Studien utgår från tio elevtexter som analyserats utifrån olika kriterier och en intervju med klassläraren samt en elevenkät som besvarats av 20 informanter. Slutsatserna som kan dras av studien är att eleverna ligger på olika nivåer vad det gäller skrivförmågan. Vissa elever har en god skrivförmåga och kan uttrycka sig varierat medan några elever skriver mindre varierat. Analys av elevtexterna påvisar däremot att de flesta eleverna behöver utveckla sin färdighet då det gäller skriftspråksregler. Det visar även att det endast är två elever som uppnår samtliga delar av de utvalda kriterierna. Elevenkäten visade att majoriteten av eleverna har en positiv syn på sin skrivförmåga. Resultatet som genererades från intervjun med klassläraren visade på att läraren arbetar med dator som ett verktyg för de elever som har skrivsvårigheter. Ett annat sätt som läraren använder för att främja elevernas skrivförmåga är att elever som kommit långt i sin skrivutveckling samarbetar med elever som inte kommit lika långt.

Genom att undersöka DLS-ordförståelsetest i skolår 9 är syftet med denna uppsats att se om elevernas resultat uppnår det förväntade staninevärdet för årskursen. DLS-ordförståelsetest används för att screena elever och se hur klassen/gruppen ligger till. Detta görs för att synliggöra om eleverna kan visa att de känner till synonymer till ord och begrepp som testet tar upp. I min undersökning använder jag detta test, där ord och begrepp som de möter i ordförståelsetestet är hämtade från flera av skolans ämnen. Jag vill också undersöka om skillnader kan ses mellan elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk, samt om kön har någon betydelse. Min förhoppning var att alla elever som deltar i undersökningen uppnår förväntade resultat och kan visa en god ordförståelse. Om de mot min förmodan inte gör detta, kan det möjligtvis bero på att de talar ett annat språk hemma? Att de har vårdnadshavare som ej har utbildning, och inte har ett akademiskt språk? Att tala flera språk kan vara utmanande, och ordförståelsen kan brista hör vi i debatter – men är det verkligen så? Har eleverna i studien vårdnadshavare som har studerat och vidareutbildat sig efter gymnasiet, kan det då vara så att dessa elever möter ett mer akademiskt språk? Min hypotes är att det kan tänkas vara så.   Jag har i denna studie samlat in material från tre parallellklasser i årskurs 9 samt skickat hem enkät till vårdnadshavare där de dels godkände elevens medverkande i studien, och dels frågor till vårdnadshavaren om dennes utbildningsbakgrund. Det visade sig att majoriteten av eleverna uppnår förväntade resultat för årskursen. Undersökningen visar att en viss skillnad kan ses gällande pojkar och flickor, däremot mellan elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som modersmål kan denna skillnad inte ses i samma utsträckning.

Detta projekt har med utgångspunkt i aktionsforskningen utfört en fallstudie för att uppnå syftetatt bidra med kunskap gällande på vilket sätt undervisning i metrik påverkar elevers kunskapom rytm i texter. Studien har utgått ifrån en design för lärande genomförd i en klass beståendeav elever i årskurs två vid det estetiska programmet med inriktning musik, vilka har skapatkunskapsrepresentationer i form av dikter. Dessa dikter har sedan analyserats parallellt medden genomförda undervisningen genom kvalitativ textanalys, för att undersöka huruvida dengenomföra lärsekvensen stärkt deras språkliga medvetenhet gällande rytm. En metrisk analysmed utgångspunkt i Wåhlins (1995) metriklära har spårat hur versfötter samt några stilfigurerhar använts. Van Liers (1998) modell för språklig medvetenhet har tillsammans med metrikoch didaktisk design utgjort de teoretiska utgångspunkterna. Resultatet visar att undervisning imetrik kan leda till både till ökad språklig medvetenhet gällande rytm och även till ett i flerafall, ökat engagemang. Poesiundervisning kan användas både funktionellt för att utveckla elevers språkbruk gällande rytm och emancipatoriskt för att stärka deras personliga uttryck ochröst i texter, vilket båda kan nyttjas vidare i deras texter generellt. Att undervisa i poesi i allmänhet och metrik i synnerhet, bidrar till ökad språklig medvetenhet och kan därmed motiverasutifrån läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2022).

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt som undervisning, med fokus på bildstöd respektive undervisning med fokus på textinnehåll, har på elever med svenska som modersmål respektive på flerspråkiga elever i mellanstadiet. För att ta reda på det gjorde vi en kvantitativ interventionsstudie och använde en experimentell metod. Resultatet visade att undervisning med fokus på bildstöd hade positiva generella effekter hos flerspråkiga elever. Det visade också på att undervisning med fokus på textinnehållet hade positiva longitudinella effekter oavsett vilket modersmål eleverna hade.

Matematik är ett viktigt ämne som är genomgående för skolans verksamhet. För att kunna räkna och utläsa matematiska tal behövs inte enbart en matematisk förmåga utan även en god språklig förståelse och begreppsliga förkunskaper. Denna studie grundar sig på en tidigare systematisk litteraturstudie av samma författare. Studiens syfte är att undersöka de strategier och representationer elever använder vid problemlösning i relation till modersmål och genus. Syftet är att se om och i så fall hur elevers strategier samt användning av representationer vid lösning av problemlösningsuppgifter skiljer sig åt mellan pojkar och flickor samt mellan elever som har svenska som modersmål och andraspråkselever. För att samla in den empiri som krävdes besöktes två olika skolor där eleverna fick svara på problemlösningsfrågor. Empirin analyserades för att sedan kunna visa ett resultat. Resultatet visade på små skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan svenska som modersmål och andraspråkselever.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna när det gäller kursplaner och prov i ämnet svenska. I kursplanerna har Finland fler övergripande mål än Sverige samt ger en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås. I proven är det snarare tvärtom då Sverige ger väldigt tydliga instruktioner i uppgifterna som ramar in exakt vad eleven ska göra. Finlands provfrågor är mer personliga och kortfattade vilket ger ett stort utrymme för elevens egen tolkning. Slutsatsen av resultaten är att båda länderna ger tydliga instruktioner men i olika format.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ”vatten” och ”miljöhot” före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest. Det går att konstatera att elever med svenska som andraspråk relaterar till kontexten i den skönlitterära texten i stor utsträckning.Nyckelord: begreppsutveckling, elever med svenska som andraspråk, elever med svenska som modersmål, grundskolans tidigare år, naturvetenskaplig undervisning, skönlitteratur, språk-svaga elever. / AbstractThis study aim to investigate the overarching question: In what way/which ways can fiction have a place in science teaching in elementary school?, and the following questions: In what extension does a concept-developing goal, with a focus on science concepts, exist from teachers point of view in teaching with fiction?, In what way/which ways can teaching with fiction lead to concept development?, and Which groups of pupils; pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with Swedish as a second language or pupils with language difficulties, possibly gain from the fiction?Pupils in grade two, three and four took part in a teaching experiment, based on short writing concerning the concepts “water” and “environmental threats” before and after the reading of a fiction text. Two teachers, who had been working with the same fiction, and Jan Nilsson, who is a teacher’s educator on the University of Malmo and a great spokesman for the use of fiction as a source of knowledge, were also interviewed. The results from the investigations imply that some pupils gain in a high extent, in their concepts development, from the content in the used fiction. It was not possible to make out which groups of pupils gained the most. It is possible to establish that pupils with Swedish as a second language relate to the context of the fiction in a high extent.Keywords: concept development, elementary school, fiction, pupils with Swedish as a second language, pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with language difficulties, science teaching.

Genom iakttagelser under den verksamhetsförlagda delen av min yrkeslärarutbildning har jag gjort iakttagelser som ligger till grund för den här studien. Läsförståelse är avgörande för att kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa sätt det finns det forskningen om, men hur ser forskningen ut när det handlar om läsförståelse inom vuxenutbildning? Jag har i den här studien valt att fokusera på de elever som har svenska som modersmål då det inte tenderar vara ett prioriterat område inom forskning om läsförståelse. Genom fenomenografi som metod har jag undersökt hur elever med svenska som modersmål tolkar några av de centrala begrepp som används inom vård- och omsorgs utbildning. Tillsammans med studiens etnografiska ansats har jag kunnat observera och analysera vad som påverkar läsförståelsen hos elever i vuxenutbildning men också kunna sätta in läsförståelsen i en större och vidare kontext genom den skoldidaktiska teorin som ligger till grund för diskussionen. Resultatet visar på att det finns anledning att se över hur man arbetar med läsförståelse även inom vuxenutbildningen för att ge alla elever bästa möjliga förutsättningar till progression i sin utbildning. / Through observations during the activity-related part of my vocational education program, I have made observations that underlie this study. Reading comprehension is crucial in order to be able to study their studies in the best possible way. There is research, but what does the research look like when it comes to reading comprehension in adult education? In this study, I have chosen to focus on those students who have Swedish as a mother tongue as it does not tend to be a priority area in research on reading comprehension. By means of phenomenology as a method, I have investigated how students with Swedish as a mother tongue interpret some of the key concepts used in healthcare and education. Together with the ethnographic approach of the study, I have been able to observe and analyze what influences reading comprehension in adult education students but also to put the reading comprehension into a broader and further context through the school-didactic theory underlying the discussion. The result shows that there is a need to review how to work with reading comprehension, even in adult education, to give all students the best possible conditions for progression in their education.