Syftet med studien är att undersöka hur lärare planerar, genomför och reflekterar över undervisning utifrån didaktiska val gällande elever som har problematik kring koncentrationen. Samt hur deras tidsmässiga, organisatoriska förutsättningar ser ut för att möta behovet hos elever med koncentrationssvårigheter.   Skoldidaktisk teori och pedagogisk planering låg som grund för analysen av den insamlade empirin. Datan samlades in genom en enkätundersökning, där verksamma lärare i förskoleklass samt årskurs 1-3 fick besvara frågor om deras åsikter kring arbetet med och för elever med koncentrationssvårigheter samt deras organisatoriska förutsättningar för planering och efterarbete.   Resultatet av studien visar att lärarna anser att elevers koncentrationsförmåga ofta påverkas av ljud men även av för långa genomgångar och lektioner. Anpassningar gällande akustik, ljus, möblering och placering har som oftast en positiv inverkan på elevens koncentration. Lärarna i denna studie anser att de, generellt sett, inte har tillräckligt med tid för planering och efterarbete gentemot elever med koncentrationssvårigheter. Ett särskilt intressant resultat i denna studie är att lärarna inte förvarade material i klassrummet som tidigare forskning påstår att man ska göra för att främja koncentrationen hos eleverna.

Syftet med denna enkätstudie var att få kunskap om lärares didaktiska val, utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om lärares intention, handling och reflektion, vid användning av visuellt stöd i språkstödjande syfte. Ämnet belystes utifrån begreppet språklig sårbarhet, där utgångspunkten är att läraren kan hjälpa till att undanröja språkliga hinder genom att tillgängliggöra lärmiljön, oavsett vad som orsakar den språkliga sårbarheten. För att få reda på lärares erfarenheter genomfördes en enkätstudie genom en webbenkät som analyserades utifrån skoldidaktisk teori och tidigare forskning om visuellt stöd. Studien begränsades till lärare som undervisar i åk 4–9 i ämnena svenska, SO, NO, teknik och praktiskt-estetiska ämnen. 92 lärare besvarade enkäten. Resultatet visade att hälften av lärarna använder visuellt stöd alla lektioner, främst i syfte att presentera nya arbetsområden. Lärarna uppgav att elever använder ämnesspecifika ord och begrepp i högre grad tack vare det visuella stödet. Orsaker till att elever hamnar i språklig sårbarhet är enligt respondenterna, främst, annat modersmål än det som talas i skolan och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tidigare positiva erfarenheter är avgörande för användande av visuellt stöd i ordinarie undervisning. Det som kan utgöra hinder är tidsbrist och icke fungerande teknik. Vår slutsats är att lärare har positiva upplevelser av att använda visuellt stöd i ordinarie undervisning, men brister i lärares tid och den tekniska utrustningen leder till att elever bara delvis möter en språkligt tillgänglig lärmiljö.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

Genom iakttagelser under den verksamhetsförlagda delen av min yrkeslärarutbildning har jag gjort iakttagelser som ligger till grund för den här studien. Läsförståelse är avgörande för att kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa sätt det finns det forskningen om, men hur ser forskningen ut när det handlar om läsförståelse inom vuxenutbildning? Jag har i den här studien valt att fokusera på de elever som har svenska som modersmål då det inte tenderar vara ett prioriterat område inom forskning om läsförståelse. Genom fenomenografi som metod har jag undersökt hur elever med svenska som modersmål tolkar några av de centrala begrepp som används inom vård- och omsorgs utbildning. Tillsammans med studiens etnografiska ansats har jag kunnat observera och analysera vad som påverkar läsförståelsen hos elever i vuxenutbildning men också kunna sätta in läsförståelsen i en större och vidare kontext genom den skoldidaktiska teorin som ligger till grund för diskussionen. Resultatet visar på att det finns anledning att se över hur man arbetar med läsförståelse även inom vuxenutbildningen för att ge alla elever bästa möjliga förutsättningar till progression i sin utbildning. / Through observations during the activity-related part of my vocational education program, I have made observations that underlie this study. Reading comprehension is crucial in order to be able to study their studies in the best possible way. There is research, but what does the research look like when it comes to reading comprehension in adult education? In this study, I have chosen to focus on those students who have Swedish as a mother tongue as it does not tend to be a priority area in research on reading comprehension. By means of phenomenology as a method, I have investigated how students with Swedish as a mother tongue interpret some of the key concepts used in healthcare and education. Together with the ethnographic approach of the study, I have been able to observe and analyze what influences reading comprehension in adult education students but also to put the reading comprehension into a broader and further context through the school-didactic theory underlying the discussion. The result shows that there is a need to review how to work with reading comprehension, even in adult education, to give all students the best possible conditions for progression in their education.