• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 22
  • Tagged with
  • 22
  • 22
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lokal pedagogisk planering -en dokumentationspraktik för demokratiska och självreglerande elever : Att orientera sig i den synliga -och osynliga pedagogiken

Wilhelmsson, Anna, Karlsson, Annika January 2011 (has links)
Bakgrund: Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället. Vi vill också lyfta LPP:n som ett betydelsefullt dokument i processen för individuella utvecklingsplaner. Vårt preciserade syfte är att beskriva och analysera hur undervisningens innehåll och genomförande framträder i LPP- texterna, genom Bernsteins utbildningssociologiska perspektiv Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av textanalysen som metod. I den här studien är textanalysen en kvalitativ och tolkande analys av lokala pedagogiska planeringar. Resultat : Vi har tolkat att skolan har påverkats av de diskurser som råder i samhället. I LPP:erna ser vi både den marknadsorienterade diskursen och diskursen om demokrati, delaktighet och maktdelning. Utifrån tidigare forskning, är LPP:n ett av många betydelsefulla dokument, både i stödjandet och i kontrollen av elevens lärande och måluppfyllelse. I LPP:erna ser vi också att lärarna premierar kunskaper och lärande, både ur den sociala ordningsdiskursen och ur kunskaps- och kompetensdiskursen. I diskursen om socialordning kan vi i utläsa tre kunskapskategorier: värdegrundande, interaktiva, autonoma (självständiga) och performativa (hävda sig, prestera) kunskaper. Kunskaps- och kompetensdiskursen består av en kategori: ämnesfördjupande kunskaper. Resultatet i studien visar att av det lärande som görs premieras den starkt klassificerade och starkt inramade pedagogiken, vilket leder till en synlig pedagogik för eleverna. Den synliga pedagogiken gör det lättare för eleverna att orientera sig, men den leder också till att eleverna får ett minskat inflytande över sitt lärande. Vi kan också se att den osynliga pedagogiken framträder. Eleverna har i den osynliga pedagogiken ett större inflytande, men istället krävs det att de själva kan orientera sig och förstå vad de ska lära och bedömas i.
2

Elevinflytande och pedagogisk planering. : Hur 3 lärare och 6 elever uppfattar elevinflytandet i den pedagogiska planeringen.

Bengtsson, Ann-Charlotte, Karlsson, Malin January 2012 (has links)
Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning.
3

Textilslöjdlärarnas uppfattade läroplan i förhållande till den formella läroplanen : En innehållsanalytisk studie med särskild hänsyn till ämnena stickning och virkning

Marika, Rosenblad January 2015 (has links)
Detta examensarbete undersöker i vad mån den uppfattade läroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för årskurserna 4-6 inom slöjdområdena stickning och virkning, skiljer sig åt mellan olika textilslöjdslärare. Detta görs genom att undersöka i vad mån LPP:na anknyter till den formella läroplanen såsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som långsiktiga mål) och centrala innehåll (formulerat som kunskapsområden). Frågeställningarna gäller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det är vanligast att LPP:na anknyter till, hur många av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns någon skillnad avseende dessa frågeställningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om både stickning och virkning. Frågeställningarna undersöks med hjälp av den kvantitativa metoden innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n från Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning. Resultaten visar att den uppfattade läroplanen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare angående vilka delar av de långsiktiga målen respektive kunskapsområdena som deras LPP:n behandlar. Genomgående lägger slöjdlärarna större vikt vid långsiktiga mål och kunskapsområden som handlar om själva görandet, tekniken och det praktiska hantverket, medan de mer teoretiska aspekterna av slöjdämnet spelar en underordnad roll.
4

Slöjdlärarare och den lokala pedagogiska planeringen : Ett arbete i hur slöjdlärare förhåller sig till den lokala pedagogiska planeringen i undervisningen

Dahlin Klein, Miriam January 2013 (has links)
Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.
5

Den pedagogiska planeringen spelar roll! : En enkät- och intervjustudie om elevers uppfattningar om och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. / The lesson plan matters! : A questionnaire- and interview study on students´ views on and usage of the lesson plan in the subject of English.

Isaksson, Karin, Kaindl, Therese January 2015 (has links)
Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar tydligt att eleverna upplever den pedagogiska planeringen som ett viktigt dokument om det används regelbundet i undervisningen och är utformat på ett för elever begripligt språk.  Studien visar också att eleverna saknar den pedagogiska planeringen i de ämnen där den inte används. Resultaten tyder också på att läraren behöver ta ett stort ansvar när det gäller att använda och belysa dokumentet kontinuerligt i undervisningen. Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att se samband mellan elevresultat och uppfattningar om den pedagogiska planeringen liksom hur den kan utformas för att även nå elever som inte använder den aktivt eller ser nyttan med dokumentet idag. / Modellskolan-Ribbaskolan
6

Lärares förståelse av kunskapsuppdraget : En resa från ensamarbete till samarbete – en aktionsforskningsstudie

Badri, Mali January 2011 (has links)
No description available.
7

Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik?

Härsted, Anna, Johansson, Anna January 2012 (has links)
AbstractAnna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer och en observation. Våra frågeställningar är: Använder förskolepedagoger sig av utemiljö i den planerade verksamheten, om de gör detta i så fall, hur och varför? Vad finns det för ämnes kunskaper och inställningar hos pedagogerna kring utomhuspedagogik?Om de bedriver ute verksamhet är den då pedagogiskt planerad? Resultatet pekar på hur kunskaper hänger ihop med den pedagogiska verksamheten. Detta bekräftas i intervjuerna av några pedagoger, det synliggörs i observationen och det styrks också genom teorier och tidigare forskning.
8

Planerad utomhusverksamhet : pedagogernas planering av utevistelsen / Planned outdoor activities : educators' planning by outdoors

Isberg, Marie-Louise, Stenman Svensson, Camilla January 2011 (has links)
BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig. Utomhusmiljön främjar lärande eftersom de får möjlighet att använda hela sin kropp och alla sina sinnen.SyfteVårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna beskriver att de planerar och använder sig av utevistelsen på ett likvärdigt sätt som inomhusvistelsen.MetodStudien bygger på en kvalitativ metod med self report som redskap för att ta reda på hur pedagogerna beskriver att de planera och använder sig av utevistelsen och hur de ser på miljöns betydelse för barns lärande. Resultatet bygger på 12 pedagogers inlämnade self reports.ResultatPedagogerna beskriver att de aktiviteter som planeras för utevistelsen är aktiviteter som sker utanför förskolans gård. De framkommer också att utevistelsen på förskolans gård sällan planeras utan barnen får ha den tiden till fri lek och eget utforskande. De flesta pedagoger beskriver att de anser att utomhusmiljön och inomhusmiljön är en bra lärandemiljö. Några beskriver att de båda miljöerna ska skilja sig åt. / Program: Lärarutbildningen
9

En översikt av inkludering i modersmålsundervisning, med fyra modersmålslärare i arabiska / An Overview of Inclusion in Mother Tongue Teaching with Four Mother Tongue Teachers in Arabic

sreis, Ahmad January 2022 (has links)
An expected knowledge contribution is to make visible the work of some mother tongue teachers with teaching primary school pupils in difficulties and to draw attention to the phenomenon including mother tongue teaching. The theories used in the study for analysis of empirical data and discussion are sociocultural theory, differentiated teaching and inclusive perspectives. The applied method is a qualitative study with semi-structured interviews with four mother tongue teacher and analysis of four pedagogical plans in the subject mother tongue. The results show that the thr mother tongue teachers have a democratic understanding of inclusion. They plan their teaching with the students' conditions and needs in mind and carry out a teaching with flexibility for further adaptations, enable the student's pedagogical participation in groups and offer a varied teaching. The 4 four mother tongue teachers' work with pupils in difficulty in compulsory school can be regarded as good examples of inclusive mother tongue teaching. The respondents experience various pedagogical challenges in their work with students in difficulty, such as finding functional teaching strategies, offering challenging teaching for the student and the rest of the group, finding the right level for the tasks and supporting the student in achieving the knowledge requirements. The respondents highlight some developmental needs such as better communication with the schools, further training on neuropsychiatric disabilities and special educational efforts in theory and practice as well as more frequent collegial discussions.
10

Räcker lärarna till? : En enkätstudie om lärarnas syn på arbetet kring elever med koncentrationssvårigheter

Larsson, Carl, Wallgren, Ronja January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare planerar, genomför och reflekterar över undervisning utifrån didaktiska val gällande elever som har problematik kring koncentrationen. Samt hur deras tidsmässiga, organisatoriska förutsättningar ser ut för att möta behovet hos elever med koncentrationssvårigheter.   Skoldidaktisk teori och pedagogisk planering låg som grund för analysen av den insamlade empirin. Datan samlades in genom en enkätundersökning, där verksamma lärare i förskoleklass samt årskurs 1-3 fick besvara frågor om deras åsikter kring arbetet med och för elever med koncentrationssvårigheter samt deras organisatoriska förutsättningar för planering och efterarbete.   Resultatet av studien visar att lärarna anser att elevers koncentrationsförmåga ofta påverkas av ljud men även av för långa genomgångar och lektioner. Anpassningar gällande akustik, ljus, möblering och placering har som oftast en positiv inverkan på elevens koncentration. Lärarna i denna studie anser att de, generellt sett, inte har tillräckligt med tid för planering och efterarbete gentemot elever med koncentrationssvårigheter. Ett särskilt intressant resultat i denna studie är att lärarna inte förvarade material i klassrummet som tidigare forskning påstår att man ska göra för att främja koncentrationen hos eleverna.

Page generated in 0.1259 seconds