No description available.

Uppsatsen utgår ifrån en enkät där 13 stycken slöjdlärare i låg- och mellanstadiet svarade på olika frågor om metallslöjd. Resultatet analyseras utifrån fem kategorier: behörighet, förutsättningar, läroplaner, antal tjänsteår och framtid. I resultatet framkom det att det inte är någon av deltagarna i studien som använder mer än 25 % av tiden på arbeten i metall. Dock menar drygt hälften av de tillfrågade att de lägger ner ungefär 25 % av tiden till att arbeta med materialet. I resultatet framkommer det också att de fem parametrarna som utgjorde kategorier för resultatanalysen inte påverkade omfattningen av undervisningen i metallslöjd. På frågan om slöjdens framtid svarade vissa av deltagarna att de trodde att metallslöjden skulle försvinna på grund av ekonomiska orsaker. En del trodde också att det kommer att komma in nya tekniker i ämnet och nämner då 3-D-skrivare och CAD som exempel på sådana. Undersökningen visar att metallslöjden får ganska lite utrymme i trä- och metallslöjden hos några av informanterna. En av anledningarna som nämns är ekonomiska faktorer och brister på rätt utrustning, en annan är elevernas låga ålder. Varför slöjden är viktig är också en fråga som diskuteras i uppsatsens diskussionsdel. Ett av de argument som förs fram är att slöjden väger upp de teoretiska ämnena. Ett annat är att skolan ska spegla samhället där olika människor har olika förutsättningar.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker.   Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning. Både den lärarcentrerade och den elevcentrerade undervisningen skiljer sedan i grad av styrning från läraren. Ett intressant fynd finns inom kategorin elevcentrerad, ostyrd undervisning, där lärarprofiler inom slöjd och musikämnet samsas med lärarprofilen kompisen som beskrivs som en oseriös lärare som alltför mycket baserar undervisningen utifrån elevers intressen och viljor utifrån målet att bli omtyckt (Bidwell, Frank & Quiroz, 1997). I resultatdiskussionen diskuteras innebörden av detta och det ifrågasätts om detta fynd kan tolkas som en anledning till slöjdämnets status i skolvärlden.   Dessutom lyfts det i diskussionen fram, vikten av att reflektera över undervisningsmetod och mål i utvecklandet av lärarrollen och det poänteras att forskning som resulterat i lärarprofiler skulle kunna fungera som ett hjälpmedel i detta.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare. Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används. Studien visar också att lärarna har svårt att motivera ämnet.

När vi läste Kristina Hedströms (2021) studie Det blir att det finns rätt förutsättningar tog vi avstamp i slutreflektionen i Hedströms arbete, upplevelsen av ett kunskapsglapp mellan lärarutbildningen och läraryrket. Syfte med denna studie har varit att undersöka hur nyutexaminerade slöjdlärare som arbetar med trä- och metallslöjd upplever sin första tid i yrket och om de anser att det funnits ett eventuellt glapp mellan utbildningen och yrket. Vi har genomfört en kvalitativ studie och intervjuat 10 nyexaminerade lärare i slöjdämnet. Resultatet visar att det råder en osäkerhet rörande bedömning och betyg, och hur lyckad starten blir i yrkeslivet till viss del kan bero på den som tidigare var slöjdlärare på den nya arbetsplatsen. Som nyexaminerad slöjdlärare är en utlämnad till sig själv när det kommer till att skapa läromedel. Om en inte har turen på sin sida, har en ett digert arbete framför dig samtidigt som en ska utföra de vanligt förekommande arbetsuppgifter. Mängden arbetsuppgifter som tillkommer när en arbetar som slöjdlärare är fler än för andra lärare inom grundskolan, detta märks särskilt vid den första anställningen som slöjdlärare. Lärosätena har inget inflytande över de enskilda skolornas slöjdsalar, men däremot så skulle de kunna vara en röst för rekommendationerna för vad som bör finnas i en slöjdsal i grundskolan. Slutligen så ställer vi oss också ett par frågor rörande utbildningen och dess form som skulle passa att undersöka vidare.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk. De slöjdlärare som genomförde ett samarbete med planering av ämnet var mer positiva till den nya kursplanen och till ämnets framtid. Gemensamt för alla respondenter var att de såg kvaliteter med ämnet vilket de uppfattade inte kom fram i skolans verksamhet. Slöjdlärarna ser många fördelar med ämnet, de anger att det ger självkänsla och att det är ett ämne som kan hjälpa andra ämnen. Flera slöjdlärare reflekterade över genusaspekter och hur rådande könsmönster påverkar ämnet.Nyckelord: genus, samarbete, slöjdlärare, ämnesidentitet

Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för elevernas möjlighet att välja materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Jag ville ta reda på varför vissa skolor väljer den här modellen av slöjdundervisningens organisation. I undersökningen använde jag mig av kvalitativ data med intervjuer med två rektorer, fyra lärare och åtta elever från olika skolor för att få fram olika åsikter kring valet av materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Litteratur och tidigare forskning visar att bestämmelsen angående val av materialinriktning i slöjden för elever i åk 8-9 är ett lokalt beslut som är baserat på slöjdämnets historia samt tradition. De visar också att det inte finns tydliga riktlinjer i styrdokumentet som preciserar vilka material som ska kombineras på slöjden i åk 7-9 i grundskolan. Organiseringen av slöjdundervisningen ser olika ut och sker på lokal nivå. Lärare och rektorer tolkar styrdokument olika vilket kan påverka elevernas kunskapsutveckling. Att eleverna väljer materialinriktning gör att skolan inte förhåller sig till kursplanen och kunskapskraven för ämnet slöjd. Detta resulterar i att eleverna går miste om en del kunskapsområde som behandlas i grundskolan.

Under min sista VFU på lärarutbildningen kom jag för första gången i kontakt medentreprenöriellt lärande. Detta pedagogiska förhållningssätt väckte ett intresse, och fick mig att fundera över hur lärare förhåller sig till detta ur ett slöjdperspektiv. Syftet med arbetet blir därmed att ge en inblick hur slöjdlärare i högstadiet förhåller sig till entreprenöriellt lärande, hur man kan inkludera detta i undervisningen, och slutligen om det skulle kunna påverka slöjden som ämne. Denna studie baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fyra olika slöjdlärare. Den teori som har använts är Lars Lindströms modell kring estetiska lärprocesser. Resultatet av studien visade på att lärarna överlag var positiva till förhållningssättet, men att det råder viss osäkerhet kring entreprenöriellt lärande. Däremot var de överens att företagsam undervisning bör ha en koppling till verkligheten och samhället. Resultatet visar även hur lärare kan tänka sig att inkludera detta i undervisning och att det finns en förhoppning att entreprenörskap kan höja ämnets status, men även en farhåga att det kan påverka ämnesinnehållet.

Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställande och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två första filtren kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.