<p>Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet?</p><p>De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer.</p><p>Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen. Det finns som regel ingen utarbetad handledning på de enskilda skolorna, än mindre finns det någon gemensamt utarbetad policy för kommunen.</p>

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet? De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer. Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen. Det finns som regel ingen utarbetad handledning på de enskilda skolorna, än mindre finns det någon gemensamt utarbetad policy för kommunen.

Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställande och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två första filtren kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur digital skrift jämfört med handskrift förhåller sig till elevers skriv- och kunskapsutveckling i årskurs 4–9. Den ena frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar handskriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Den andra frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar den digitala skriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Ett resultat som visas i denna studie är att digital skrift dominerar skrivundervisningen, då det finns få studier som undersöker handskrift inom svensk-ämnet årskurs 4–9. Ett annat resultat visar att digitala skrivverktyg minskar de fysiska svårigheterna som vissa elever kan uppleva vid handskrift. Ett ytterligare resultat visar att eleverna upplever att digitala verktyg förbättrar undervisningen eftersom det går snabbare och lättare att göra skoluppgifter. Ytterligare resultat visar att svensklärarna upplever press att använda digitala verktyg i svenskundervisningen, då samhället har blivit alltmer digitaliserat. Dessutom upplever svensklärarna att digitala verktyg är intressanta och nödvändiga i svenskundervisning, men att de inte alltid hinner med det i undervisningen. En slutsats som kan dras är att den digitala skriften och digitala verktyg har en stor roll i elevers skriv- och kunskapsutveckling i svenskundervisningen inom årskurs 4–9. En annan slutsats som dras i litteraturstudien är att trots att handskriften har en viktig roll för elevers skriv- och kunskapsutveckling så används den inte i lika stor utsträckning som digitala verktyg inom svenskundervisningen. Det kan bero på att Lgr22 endast förespråkar digital skrift i svenskämnet årskurs 4–9. En annan slutsats är att digitala verktyg är nödvändiga i svenskundervisningen för årskurs 4–9 för att elever med skriv- och lässvårigheter samt andraspråkselever ska kunna producera texter och få möjlighet att delta i undervisningen. En slutsats är också att digitala verktyg möjliggör elevers skrivutveckling, medan handskrift möjliggör elevers inlärning. Därför behövs båda verktygen i skrivundervisningen för årskurs 4–9.

The aim of the study was to investigate the use of laptops in English language teaching, its benefits and disadvantages. Three classroom observations, six student interviews and three teacher interviews were carried out to answer the study’s research questions, namely, what are the benefits and disadvantages of using laptops in the teaching of English at schools under study? How do teachers solve technical and pedagogical problems related to the use of laptops? What kinds of IT-support and possibility to develop teaching skills required by laptops are available for teachers of English? Results of the study indicate that easy access to authentic English through laptops is a benefit when teaching English at two Swedish compulsory schools and one high school. Furthermore, the study has shown that laptops are beneficial tools when teaching writing proficiency and working with problem-solving tasks in the classroom. The results of the study have also pointed to the disadvantage in the use of laptops during classroom activities, which are caused by students who are engaged in browsing off-task websites. However, a solution to this could be to include these websites into English language learning activities. The data from the interviews with the three English language teachers have provided evidence about different possibilities for IT-support and IT-development for these teachers. This study makes it clear that a successful implementation of one-to-one laptop programs requires teachers who can invest their time and energy into learning new technology, IT-development provided by the school and municipality through courses, workshops and visits at IT-fairs and other schools with one-to-one laptop program as well as a functional IT-support.