In an age of increasing technology, it is a fact that typing on a keyboard are used in schools to replace handwriting, this raises questions about the future use of the skill handwriting still is necessary. The aim of this studys is to investigate students’ opinion about their handwriting, how motivation can influence handwriting and how teachers work with handwrithing. Through intevjues with 25 sixgraders and two of their teachers, this study tends to proclame a picture of the handwriting education in a Swedish school. The results of this study shows that the students’ attitude towards handwriting and choice of writingtool has some connection to the motivation but is not restricted to it. The interviewed teachers do not work frequent with their students’ handwriting because there is no time and teachers consider the handwritingskill depending on their students’ attitude and volition. This studie shows that it´s not common that students have poor handwriting skills.

We see a global decline in the ability and the quality of children’s handwriting. Children have swapped their pencils and papers to digital alternatives both at home and in school. However the reason this is a problem is that recent research proves how vital and beneficial the writing by hand process is for the development of the child. The process increases brain activity to a level similar that of adults but it also acts as a filter when processing information which benefits the memory. The implication of the results of the research is that the pen as a tool still has an important role to play in the digital classroom and the society of tomorrow. With this problem formulation I wanted to create a concept which would give an incentive for children to learn how to write by hand in the digital classroom. The conclusion I reached after talking to kids, teachers and experts as well as observing them in their context was that the process of learning how to write by hand is far from equal as well as time-consuming in comparison how fast a child learns how to operate a touch-screen or a keyboard. Similar to learning how to ride a bike, play a sport or instrument getting help could become crucial to the learning process. The goal of the concept is to provide training wheels for children when they learn how to write by hand. The result is the concept the Owl; it’s a tablet device for children combined with a mechanical aid that will help children learn how to write by hand by demonstrating, stabilizing and correcting the pen in the physical world. The help would gradually decrease as the child gets more prominent with the pen and eventually become obsolete. The tool will increase the equality of the learning and it will make the skill both easier and faster to acquire so that it can compete with tools such as the keyboard. In the end the child will gain the confidence necessary to work to use the pen independently with digital and traditional mediums.

Syftet med studien är att undersöka om och hur svensklärare väljer att undervisa om och arbeta med handskrift. De deltagande svensklärarna, 26 till antal, fick svara på en enkät där de fick svara på frågor som innefattade uppfattningar om handskrift samt didaktiska val gällande användande av handskriften i lektionssammanhang. Enkäten var utformad efter både kvantitativ och kvalitativ metod där lärarna fick svara på flervalsfrågor och värdefrågor i kombination med möjlighet att komplettera sina svar i mer öppna frågor, där flervals- och värdefrågor utgjorde kvantitativa data och de mer öppna frågorna det kvalitativa materialet. Efter sammanvägning av respektive datainsamling visade de viktigaste resultaten att svensklärare i hög grad fortfarande värderar handskrift som viktigt i samhället, och därmed som en viktig förmåga att förvärva som elev, dock svarade även den största andelen av de deltagande att de själva inte väljer att arbeta med elevernas handskrift. Detta motiverades i stoffträngsel och digital förenklad tillgänglighet. Det var även ett stort antal av de deltagande som inte ansåg att läroplanen borde föra in handskrift som kriterier till följd av stoffträngsel. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var därmed att handskriftens värde fortsatt är aktuellt i samhälle och skola, men att upprätthållande av handskriften inte tränas till följd av olika ramfaktorer.

Denna kunskapsöversikt är skapad för att belysa om syftet som är att jämföra skrivandet pådigitala verktyg och att skriva för hand. Vad finns det för positiva samt negativa effekter när man väljer att implementera dessa resurser i klassrumsundervisningen? Forskningsöversikten grundar sig i 13 artiklar som hittats med hjälp av söksträngar från databaserna ERIC och SwePub samt genom manuella sökningar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och berör frågeställningarna från ett flertal perspektiv. Genom att se forskningsfrågan från flera synvinklar har information enklare kunnat bearbetas för att skapa explicita resultat. Resultatet av studien visade att digitala verktyg kan ha positiva effekter på skrivinlärning, beroende på elev och kunskapsutveckling, där svagare elever gynnas mest. Digitala verktyg bidrar med motivation till fortsatt skrivande för elever, och de elever som finner stavning allra svårast kan se positiva effekter av att använda digitala hjälpmedel. Däremot finns det studier som visar att skrivandet på dator inte alltid ger den positiva effekt man som lärare hoppas på. Forskning visar att elever kan ha svårt att manövrera sig genom programmen, och att en stor vikt läggs på lärarens förkunskaper för att verktygen ska fungera effektivt. Studier visar att kunskapsmässigt är effekten störst hos elever med svagare läs- och skrivförmåga. Skrivande för hand visade sig ge bättre grammatisk förståelse, bättre meningsuppbyggnad och tydligare handstil. Sammanfattningsvis visar forskningen att skrivandet på dator har både sina styrkor och svagheter, men även om utvecklingen går mot en mer digitaliserad undervisning bör inte handskriften lämnas bakom oss.

This essay presents a study of the late medieval translation into Old Swedish of the legend of Katarina ofVadstena, originally composed in Latin. The aim of this study is to analyse the syntactic composition ofthe two texts in order to examine to what measure the translator Jons Budde, known for his abundant useof Latinisms, in his version either preserved or converted the Latin structure of the original, and tocompare the result with previous studies. Three short sections of each text are analysed, regarding the useof some syntactic structures, all common in Latin texts. The study confirms earlier perceptions of the OldSwedish of Jons Budde as being heavily influenced by Latin, but in addition reveals some discrepancies,such as less use of the absolute construction. Also appearing is an unexpected tendency to use more of theLatinisms in the additions infixed by the translator himself.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare i svenskämnet avväger examinationsformerna, handskrivet respektive digitalt, i relation till svenskämnets konception. Studien utgår från en kvalitativ ansats och studiens data har samlats in genom intervjuer av åtta gymnasielärare. Den insamlade data analyserades utifrån den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultatet visar att fem faktorer är betydande i avvägningen mellan handskrivna och digitala examinationer. De faktorerna är effektivitet, anonymitet, plagiering, önskemål från elever och styrdokumenten. Informanterna delger även sina uppfattningar om de fördelar och nackdelar som existerar med handskrivna respektive digitala examinationer. Slutligen presenteras hur kunskapssynen tydliggörs i relation till examinationsformerna. Slutsatsen är att lärarna har goda ambitioner att använda sig mer av handskrivna examinationer men på grund av tidsfaktorn och lärares uppfattningar om svenskämnets konception begränsas den examinationsformen. Fördelarna med handskrift är att det utvecklar elevernas förberedelseförmåga och fördelarna med de digitala examinationerna är elevernas utveckling gällande textbearbetning och bedömningen underlättas när eleverna skriver på datorn.

Syftet med denna studie är att få syn på både hur några högstadielärare ser på handskrivande iförhållande till att skriva på dator och om de använder handskrivande som en lärresurs.Bakgrunden till denna frågeställning är att det blir allt vanligare att eleverna på högstadiet harvar sin dator som arbetsredskap och som verktyg för att både söka efter information och läsade digitala läromedel de använder i de olika kurserna. Att miljön i skolorna blir alltmerdigitaliserad ligger i linje med Skolverkets riktlinjer att ”eleverna ska ges möjligheter attkommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2019. s.252). Kommer datorn som skrivverktyg då helt ersätta handskrivande? För att nå fram till syftetmed denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre aktivahögstadielärare. Resultaten visar att det är en stor hjälp både för lärare och för elever att användadatorn som skrivverktyg, men att det fortfarande finns vinster att uppnå med att hålla kvarhandskrivande som en lärresurs. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att analysera debatten om handskrift och digitalt skrivande i 24 artiklar från Vi lärares tidningar under perioden 2020–2023. Under tidsperioden revideradesregeringens nationella digitaliseringsstrategi och en ny läroplan infördes. Eftersom åsikter kan inverka på politiska ställningstaganden, utformandet av läroplan och därmed lärares undervisning, är analys av debatten relevant. Studiens syfte konkretiseras i frågeställningarna:1) Vilka ståndpunkter ifråga om handskrift och digitalt skrivande i skolan intas i de olika artiklarna? Är ståndpunkterna föreskrivande, beskrivande eller normativa? 2) Vilka olika argument för och emot handskrift och digitalt skrivande framförs i artiklarna? Är de normativa eller beskrivande? 3) Vilka teoretiska perspektiv på lärande framträder i de argument som framförs i artiklarna? För att få svar på forskningsfrågorna analyseras artiklarnas ståndpunkter och argument med metoden argumentationsanalys. Centrala begrepp från en bredd av lärandeteorier används för att jämföra vilka teoretiska perspektiv på lärande som framträder i argumenten.Resultatet på första forskningsfrågan visar att en stor del av artiklarnas ståndpunkter förespråkar handskrift. Bland ståndpunkterna för handskrift uttrycks värdeomdömen i högregrad än sakförhållanden och uppmaningar till handling. Ståndpunkter för digitalt skrivandeuttryckersakförhållanden i högre grad än värdeomdömen. Resultatet på andra forskningsfråganvisar att argument för handskrift fokuserar på ökad inlärning och lärande, kognitiva funktioneroch identitetsutveckling medan motargument handlar om tid och ansträngning. Argument för digitalt skrivande fokuserar i stället på förenklad skrivprocess såsom ordbehandling och redigering medan motargument visar på försämrad kvalitet i textproduktion, och distraktioner.Argumenten för handskrift uttrycker sakförhållanden i högre grad än de för digitalt skrivande, som i högre grad uttrycker värderingar. Tidigare forskning både bekräftar och motsägerargumenten inom båda skrivsätten. Resultatet på tredje forskningsfrågan visar att argument för digitalt skrivande framför allt motiveras ur sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. Motargumenten mot digitalt skrivande återfinns samtidigt i både kognitionsteorier samt sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. För handskrift argumenterasframför allt utifrån både kognitivt och sociokulturellt perspektiv på lärande, även om motargumenten grundar sig i just samma perspektiv. Resultatet sammanfaller till viss del meden forskningssammanställning som visar att studier som tar ansats i kognitiv-psykologiskt och neurovetenskapligt perspektiv påvisar fördelaktiga resultat för handskrift medan studier med ansats i sociokulturell teori påvisar fördelar med digitalt skrivande (Wollscheid et al., 2016).Slutsatser som dras av studien är att eftersom den undersökta debatten samt tidigare forskning visar splittrade meningar gällande fördelar med handskrift och digitalt skrivande, beroende på vilket teoretiskt perspektiv på lärande som intas, kan det vara en utmaning för lärare att göra didaktiska val. Det ena behöver inte utesluta det andra men kunskaper om effekter är något som lärare behöver bära med sig in i undervisningen, vilket har betydelse för syftet med skrivandet och lärandet.

Syftet med den här litteraturstudien var att göra en systematisk studie över tidigare forskning om handskrift och dess betydelse för inlärning. Handskriften uppmärksammas allt mindre till förmån för digitalt skrivande och explicit träning i handskrift har fått stå tillbaka i takt med skolans digitalisering. Genom ett systematiskt och väl dokumenterat sökande fick vi 85 träffar på vetenskapliga artiklar som sedan avgränsades till 14 artiklar, vilka blev grunden i vår studie. Artiklarna organiserades i följande teman: skrivprocessen, exekutiva funktioner, motorik och undervisning. Dessa teman växte fram och kopplades ihop med de vetenskapliga teorierna som handlar om ”Skrivprocessen”, ”Den kognitiva belastningsteorin” och ”The Capacity Theory of Writing”. Resultatet av studien påvisade att explicit träning för automatisering av handskrift är att föredra. Den kinestetiska och visuella förstärkningen som explicit träning i handskrift medför gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. Automatiserad handskrift frigör kognitiva resurser så att mer kraft kan läggas på skrivprocessen, vilket ger högre kvalitativa texter. Den dragna slutsatsen blev att väl avsatt tid för explicit handskriftsträning är betydelsefull för att arbetsminne och långtidsminne ska kunna samverka för automatisering och för att stödja kunskapsinhämtning på en högre kognitiv nivå. Betydelsen av samspelet mellan motorik och hjärnan är viktig.

The aim of this study is to investigate how teachers and primary school pupils view the use of handwriting in literacy tuition and what their thoughts are on the future of handwriting. In the study, handwriting is compared to today’s digital ways of writing. The study sets out from the Swedish curriculum (Lgr 11) and is based on interviews with teachers and pupils in grades 1–3. The results show that the pupils tend to see handwriting mainly from an individual perspective and that they consider it to be important knowledge in adult and professional life. The teachers in the study view handwriting from a pedagogical perspective and focus mainly on its role in literacy tuition. In contrast to the pupils involved in the study, the teacher are uncertain regarding the future of handwriting.