In an age of increasing technology, it is a fact that typing on a keyboard are used in schools to replace handwriting, this raises questions about the future use of the skill handwriting still is necessary. The aim of this studys is to investigate students’ opinion about their handwriting, how motivation can influence handwriting and how teachers work with handwrithing. Through intevjues with 25 sixgraders and two of their teachers, this study tends to proclame a picture of the handwriting education in a Swedish school. The results of this study shows that the students’ attitude towards handwriting and choice of writingtool has some connection to the motivation but is not restricted to it. The interviewed teachers do not work frequent with their students’ handwriting because there is no time and teachers consider the handwritingskill depending on their students’ attitude and volition. This studie shows that it´s not common that students have poor handwriting skills.

I denna studie undersöker jag hur lärare arbetar med handstil. Syftet är att utforska på vilket sätt lärare säger att de arbetar i skolans tidigare år med undervisning i handstil, dels hur de värdesätter skrivande med handstil i det digitaliserade samhället som vi lever i. Undersökningen utgår ifrån sociokulturell teori och genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare besvarar jag studiens forskningsfrågor. Den forskning som ligger till grund för studien säger att träning som leder till automatisering av handstil är en viktig förmåga som eleverna behöver lära sig för att kunna skriva texter med läslig handstil, vilket även framgår från Skolverkets läroplan, Lgr11. Resultatet visar att alla informanter har som mål att eleverna ska lära sig att skriva en läslig handstil, som det står i läroplanen. Finmotoriska övningar genomförs tidigt av alla lärare eftersom finmotoriken har stor betydelse för handstilen. Vid vilken tidpunkt lärarna påbörjar undervisningen i handstil varierar. Nästan alla informanter tror att handstilen kommer att minska eller helt försvinna och digitalt skrivande kommer att ta över. / <p>Svenska</p>

I den alltjämt pågående digitaliseringen i skolan ökar också antalet digitala verktyg i skriftspråks­under­visningen. Som följd minskar kraven om handskrift och i media målas skrivande för hand upp som en döende konst. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga vad pedagogisk forskning säger om grundärares attityder till handskrift som skrivmetod. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades tre frågeställningar:                     ·            Vilken attityd har grundlärare till att undervisa i handskriftstekniker såsom exempelvis skrivstil?                     ·            Vad tror lärare om handskriftens framtidsutsikter?                     ·            Vilka argument har lärare för att undervisa eller inte undervisa i handskrifttekniker? Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie, vilket betyder att olika vetenskapliga publikationer har lästs, jämförts och sammanställts. Studien innehåller sju vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling, en masteruppsats och en kandidatuppsats. Kandidatuppsatsen representerar det nationella perspektivet i ett urval som i huvudsak består av internationellt genomförda studier.  Resultatet av studien visar att lärares attityder till handskrift är varierande. En majoritet av lärarna vill fortsatt praktisera handskriftsundervisning och har en positiv attityd till att undervisa i handskriftstekniker, men intresset avtar ju högre årskurs läraren undervisar i. Lärare anser att handskrif­tens betydelse minskat i skolorna, där brister i lärarutbildningen, tidsbrist, styrdokumentens utformning samt ett större fokus på digital teknik tros ligga bakom minskningen. Målet med handskriftsundervis­ningen är enligt lärare ökad läslighet, samtidigt som de upplever att elevernas handstil har försämrats. Endast lärarstudenter påtalar de kognitiva fördelar som kommer av att skriva för hand. Slutligen upplever lärare en osäkerhet kring handskrivandets framtid.

Abstract I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat ställs stora krav på att alla medborgare, även barnen, får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Genom att arbeta med olika digitala lärverktyg ska undervisningens kvalité ökas och den ska bli mer jämlik och inkluderande. Idag används datorer och lärplattor som digitala skrivverktyg i skolan, något som hjälper elever att skriva mer kvalitativa texter, samtidigt som bearbetning av texter underlättas. I samma takt som det digitala skrivandet ökar minskas dock det analoga skrivandet.  Vi ansåg att det var viktigt att undersöka lärare och elevers inställning till handskrift i skolan och vilka för- och nackdelar de ser med att skriva analogt och digitalt. Syftet med denna studie var därför att bidra till en bredare förståelse för lärares och elevers inställning till att skriva för hand. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa inslag. Vi genomförde elva semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och gjorde två enkätundersökningar, en för lärare och en för elever.  Undersökningen visade att både lärare och elever tyckte det var viktigt att kunna skriva för hand, men att det ändå finns ett motstånd hos eleverna. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det är viktigt att det finns en balans mellan det digitala- och det analoga skrivandet. För att uppnå den balansen behöver elever få möjlighet att utveckla sin förmåga att skriva för hand, och lärare behöver få möjlighet att lära sig hur man på bästa sätt kan undervisa i handskrift. För det sistnämnda behövs vidare forskning göras för att undersöka hur handskriftsundervisning kan bedrivas på ett så bra och ändamålsenligt sätt som möjligt.

Handskrift – definierat som skrivande för hand med penna – har av tradition varit en viktig komponent i grundskolans läroplan. Sett till de teknologiska framsteg som gjorts under de senaste 20 åren står dock handskriften numera inför en osäker framtid. Likt övriga samhället har skolväsendet påbörjat en digital omställning där en stor del av debatten kretsar kring huruvida handskrift och handskriftsundervisning är relevant. Enligt lärare minskar också handskriftens betydelse i skolorna på grund av upplevd tidsbrist, styrdokumentens utformning, brister i lärarutbildningen och rådande digitalisering. Trots det har vi lite kunskap om vad elever tycker om denna utveckling, därav idén till föreliggande studie. Genom kvalitativ utforskning konstruerades ett kvantitativt mätinstrument för attityd, vilket föreliggande flermetodsstudie använt i syfte att bättre förstå vilka attityder grundskoleelever har till skrivande för hand. Följande tre frågeställningar har använts: (1) Vilken relevans anser elever att handskrift har?; (2) Vad tror elever om handskriftens framtidsutsikter?; och (3) Hur uppfattar elever sin egen handstil? Totalt deltog 55 elever från årskurs 5 i studien, fördelat över tre skolor. Fem individuella, semistrukturerade intervjuer hölls med elever (10 till 11 år). De uppfattningar och föreställningar som identifierades genomgick en kvalitativ innehållsanalys och resultatet agerade underlag i konstruerandet av en enkät. Enkäten besvarades av 50 elever (svarsfrekvens: 72 %). Enkätsvaren analyserades med SPSS version 25 där reliabilitetstester utfördes med hjälp av Cronbachs alfa och corrected item-total korrelation. Resultatet indikerar att elever har en positiv attityd gentemot handskrift, skrivstil inkluderat, men att skrivande över datorn anses mer praktiskt. Eleverna har även en relativt positiv attityd till sin egen handstil. Dock anses läslighet vara den enda aspekten av betydande vikt. Eleverna tror att de kommer använda handskrift i framtiden men att dess betydelse kommer minska till följd av digitaliseringen. / Handwriting - defined as writing done by hand with a pen or pencil – has traditionally been an essential component in the elementary curriculum. However, due to the last 20 years of technological advancements, the future of handwriting is anything but certain. Education has, just as the rest of the society, entered an age of digital technologies and much of the debate revolves around the relevance of handwriting and handwriting instruction. Indeed, teachers believe the importance of handwriting has declined in recent years due to time constrains, imprecise guidelines in curricula, deficient teacher training, and digitalization of schools. Yet, little is known about what students think about this evolution, hence the idea of present study. By constructing a quantitative attitude measurement instrument using qualitative exploration, the present mixed-method study seeks to better understand what attitudes elementary school students hold toward writing by hand. The following three research questions were investigated: (1) What relevance does handwriting have according to students?; (2) What is the future of handwriting according to students?; and (3) How do students perceive their own handwriting? A total of 55 fifth-grade students from three Swedish schools participated in the study. Five students (10 to 11 years) took part in semi-structured interviews. Qualitative content analysis was used to identify beliefs reported by the students and a questionnaire was constructed based on the set of beliefs elicited. Fifty students completed the questionnaire (response rate: 72%). Using SPSS version 25 for data analysis, Cronbach's alpha and corrected item-total correlation were used for reliability testing. The results indicate that students have a positive attitude toward handwriting including cursive, though word-processors is considered more convenient. Students also hold relatively positive attitudes toward their own handwriting, yet the only aspect that is of real importance to them is legibility. Students believe they will practice handwriting in the future but that its relevance will decrease due to digitalization.