In an age of increasing technology, it is a fact that typing on a keyboard are used in schools to replace handwriting, this raises questions about the future use of the skill handwriting still is necessary. The aim of this studys is to investigate students’ opinion about their handwriting, how motivation can influence handwriting and how teachers work with handwrithing. Through intevjues with 25 sixgraders and two of their teachers, this study tends to proclame a picture of the handwriting education in a Swedish school. The results of this study shows that the students’ attitude towards handwriting and choice of writingtool has some connection to the motivation but is not restricted to it. The interviewed teachers do not work frequent with their students’ handwriting because there is no time and teachers consider the handwritingskill depending on their students’ attitude and volition. This studie shows that it´s not common that students have poor handwriting skills.

Bakgrund: I kursplanen för grundskolan står det på flera platser att eleven ska utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom skrift. De förväntas skriva olika typer av texter i varierande omfattning och de har genom skolan tillgång till skoldatorer samt papper och penna som skrivverktyg. Denna studie ser närmare på hur ungdomarna förhåller sig till olika skrivverktyg. Syfte: På grund av den omställning som skett i samhället med flera olika skrivverktyg söker jag med denna undersökning få förståelse för hur ungdomarna själva väljer och hur de motiverar sina val. Metod: Det är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade elevintervjuer där 30 elever i årskurs 7-9 deltog. Eleverna intervjuades enskilt och intervjuerna utgick ifrån en intervjumall med 11 frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan i Excel. Resultat: Studiens resultat visar att mobil och dator är situationsberoende medan papper och penna används av ungdomarna för att komma ihåg och lära bättre. När det gäller långa texter så väljer de flesta helst dator och kortare texter oftast skrivs med mobil.

Digitaliseringens roll i skolan är en pågående och aktuell debatt. Denna litteraturstudie syftar till att granska hur digitala skrivverktyg, i form av surfplatta och dator, kan påverka skrivprocessen och motivationen hos elever i årskurs 4–6. Det analyserade materialet består av tretton vetenskapliga publikationer varav en litteraturöversikt och en doktorsavhandling. För att avgöra materialets relevans utvärderades publikationerna genom en översiktsanalys och kriterier för inklusion användes. Förutom mellanstadiet inkluderades även studier från lågstadiet, högstadiet och universitetet. Forskningen visar att det digitala skrivandet tenderar att underlätta textskapande, redigering samt grammatik och meningsuppbyggnad. Med hjälp av olika skrivprogram upplever elever en ökad motivation och förmåga genom att använda olika typer av digitala skrivverktyg, både individuellt och i samspel med andra. Slutsatsen är att digitala skrivverktyg skapar fler gynnsamma möjligheter för elevers skrivprocess samt stärker deras motivation att skriva.

Abstract I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat ställs stora krav på att alla medborgare, även barnen, får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Genom att arbeta med olika digitala lärverktyg ska undervisningens kvalité ökas och den ska bli mer jämlik och inkluderande. Idag används datorer och lärplattor som digitala skrivverktyg i skolan, något som hjälper elever att skriva mer kvalitativa texter, samtidigt som bearbetning av texter underlättas. I samma takt som det digitala skrivandet ökar minskas dock det analoga skrivandet.  Vi ansåg att det var viktigt att undersöka lärare och elevers inställning till handskrift i skolan och vilka för- och nackdelar de ser med att skriva analogt och digitalt. Syftet med denna studie var därför att bidra till en bredare förståelse för lärares och elevers inställning till att skriva för hand. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa inslag. Vi genomförde elva semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och gjorde två enkätundersökningar, en för lärare och en för elever.  Undersökningen visade att både lärare och elever tyckte det var viktigt att kunna skriva för hand, men att det ändå finns ett motstånd hos eleverna. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det är viktigt att det finns en balans mellan det digitala- och det analoga skrivandet. För att uppnå den balansen behöver elever få möjlighet att utveckla sin förmåga att skriva för hand, och lärare behöver få möjlighet att lära sig hur man på bästa sätt kan undervisa i handskrift. För det sistnämnda behövs vidare forskning göras för att undersöka hur handskriftsundervisning kan bedrivas på ett så bra och ändamålsenligt sätt som möjligt.

Dagens ökade digitalisering i skolan väcker en viss oro om fokus isvenskundervisningen verkligen ligger i att lära elever att skriva. Samtidigtmenar ett flertal forskare att skrivundervisningen gynnas av digitala verktyg.Syftet med denna studie är att genom jämförelser av elevers berättande texterfinna vilka styrkor och svagheter datorskrivna texter kontra handskrivna texterhar. Frågeställningarna i studien är utformade efter fyra nivåer avtexttriangeln: struktur, meningar, ordval samt stavning. Studien har detkognitiva perspektivet som teoretisk utgångspunkt med fokus på kognitivbelastning och arbetsminne. Som en modell för analys används texttriangelnoch studien är också disponerad efter denna. Materialet bestod av totalt 38elevtexter insamlade från en årskurs 3. Hälften av texterna skrevs för hand enadagen och den andra hälften skrevs på tangentbord den andra dagen. Texternaskrevs utifrån två olika bilder och alla elever har fått skriva utifrån bådabilderna. Materialet analyserades både genom kvantitativa metoder ochkvalitativa metoder. Resultatet visar inga skillnader i elevtexternas strukturelladelar gällande inledning och handling. Det fanns inte heller några skillnader ihur elever väljer att avsluta sina texter men resultatet visar att fler skriver ettvad Skolverket benämner som avslut när de skriver på tangentbord. Studienvisar en tydlig ökning av antal ord i de texter skrivna på tangentbord men dengenomsnittliga meningslängden verkar inte öka. Elevtexternas användning avolika beskrivningar och känslouttryck varierar beroende på vilken bild deskrivit utifrån men hur de använder dessa beskrivningar och känslouttryckverkar inte variera beroende på vilket verktyg som används. Till slut visarstudiens resultat att antalet stavfel minskar. Dock är inte minskningen somstörst i de felstavningskategorier som var förväntade. Utifrån det analyseradematerialet konstateras att de båda verktygen är viktiga i skrivundervisningen.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.

Syftet med föreliggande studie är att studera attityder till datorn och pennan som skrivverktyg i undervisningen hos elever i årskurs 3. För att uppnå syftet med studien användes flera metoder i form av 120 enkäter och sex intervjuer med elever i årskurs 3. Resultatet visar att eleverna i studien är positivt inställda till båda skrivverktygen men att de är medvetna om vilket skrivverktyg de föredrar. Resultatet visar även olika anledningar som ligger till grund för elevernas val av skrivverktyg där den främsta anledningen för båda skrivverktygen är att det upplevs som roligare.

In this study, the aim is to find out how teachers and students perceive the computer as a writing tool in the teachingof the Swedish language. The research questions of the survey, seeksto find answers to what teachers look for opportunities and obstacles with the computer as a writing tool, and for what purpose they use the computer. I also want to find outstudentsthoughtsabout the computer as awriting tool and how they believethe computer can help them in their writing. The study is based on a qualitative approach with qualitative semi-structured interviews. Inthe student interviews, I have used 11 pupils from Year 1-5. In the interviews, I have used the same interview guide in order to produce comparable data. In the teacher interviews, I have used the idea map as interview method. My selection of teachers resulted in three active, workingteachers from primary school to secondary school.Broadly, the inquiry resulted in that the computer is very important for the students' text development as it is believed to increase the motivation of students. According to the result that there are obstacles such as digital literacy, lack of technology and resources that can cause problems. The informants were also disagreed on what age that the computer should be introduced as a writing tool in school, but they all agree that it is a beneficial tool in writing instruction as long as the purposewell thought out.

Litteraturstudien behandlar motivation i samband med användning av digitala skrivverktyg i den tidiga skrivprocessen utifrån litteraturöversiktens urval. Studien grundar sig delvis i vårt intresse som vuxit fram från den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi har iakttagit elever som upplevts omotiverade för textskapande. Med utgångspunkt utifrån litteraturöversiktens urval syftar studien till att undersöka hur forskning belyser den roll som digitala skrivverktyg har på motivation i samband med textskapande för elever i den tidiga skrivprocessen.  För att syftet ska uppnås utgår studien ifrån dessa frågeställningar: Vilka digitala skrivverktyg används som medel för textskapandet i svenskundervisningen? Vilka möjligheter kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande bidra med för elevers motivation? Vilka utmaningar kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande ge upphov till när det gäller elevers motivation? Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med studiens syfte som utgångspunkt. Majoriteten av studierna visar att digitala skrivverktyg kan vara ett sätt att öka elevers motivation för textskapande. De digitala verktyg som behandlas i studierna är dator och lärplatta. Fördelar som framkommer är att de digitala skrivverktygen möjliggör ett stort utrymme för val och kreativitet samt att de motoriska färdigheterna undanröjs. Resultatet visar även att elevernas olika erfarenheter och tillgång till digitala verktyg kan utmana den likvärdiga utbildningen, på grund av att alla elever inte har samma tillgång till digitala                    verktyg         utanför          skolan.

Digitaliseringen är under ständig utveckling både i samhället och inom skolan. Därför är det viktigt att som blivande lärare vara medveten om vilka fördelar och nackdelar det bär med sig. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vad tidigare forskning visar hur digitala skrivverktyg påverkar elevernas skrivprocess, samt om det finns koppling mellan motivation och användande av digitala skrivverktyg. Studien inriktar sig på elever i årskurs F-3. Genom databaserna ERIC, Swepub och Primo har material samlats in. För att avgöra materialets relevans har en översiktsanalys och kriterier för inklusion används. Det valda materialet består av tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Materialet är både nationellt och internationellt. Resultatet i studien visar att elevernas motivation ökade när de fick skriva med digitala skrivverktyg. Det framkom också att digitala skrivverktyg skapar möjlighet att skriva snabbare, längre texter och redigera enklare. Begränsningar som studiens resultat visar är elevers tekniska kunskap, tillgång och motorik. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att digitala skrivverktyg till stor del skapar möjligheter för elevernas skrivprocess. För att uppnå möjligheterna har läraren en viktig roll att ge eleverna rätt teknisk kunskap och tillgång för att förhindra begränsningar.