<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ute på fältet arbetar med läs- och skrivundervisningen i åren förskoleklass till fyran. Vi valde att intervjua pedagoger som arbetar i förskoleklass, en åldersblandad klass med elever i åren 1-3 samt en pedagog i år fyra. Samtidigt ville vi undersöka om metoder inom läs- och skrivundervisning, som vi har läst om i lärarutbildningen, används av lärare ute på fältet. Vårt resultat visade bland annat att renodlade metoder inte förekommer bland de lärare som vi har intervjuat. De använder sig av olika moment från olika metoder så som Bornholmsmodellen och Läsning på talets grund. Vårt resultat visar även att läs- och skrivundervisning förekommer främst i år 1-3. Läraren i förskoleklass anser att det är för tidigt att fokusera på läs- och skrivundervisning när eleven är sex år. Läraren i fyran förväntar sig att eleven redan kan läsa och lämnar den grundläggande läs- och skrivundervisningen.</p><p> </p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ute på fältet arbetar med läs- och skrivundervisningen i åren förskoleklass till fyran. Vi valde att intervjua pedagoger som arbetar i förskoleklass, en åldersblandad klass med elever i åren 1-3 samt en pedagog i år fyra. Samtidigt ville vi undersöka om metoder inom läs- och skrivundervisning, som vi har läst om i lärarutbildningen, används av lärare ute på fältet. Vårt resultat visade bland annat att renodlade metoder inte förekommer bland de lärare som vi har intervjuat. De använder sig av olika moment från olika metoder så som Bornholmsmodellen och Läsning på talets grund. Vårt resultat visar även att läs- och skrivundervisning förekommer främst i år 1-3. Läraren i förskoleklass anser att det är för tidigt att fokusera på läs- och skrivundervisning när eleven är sex år. Läraren i fyran förväntar sig att eleven redan kan läsa och lämnar den grundläggande läs- och skrivundervisningen.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2007.

This study will focus on how teachers motivate students to read and write. The questions that will be answered in this study are: How do teachers motivate students in literacy? How does the teacher work with methods to motivate students in literacy? How do the teachers look upon their role to create motivation for students in literacy? The participants in this study are three teachers who teach in separate classes, grade 1-3 just to achieve some kind of spread in the result. The methods that will be used are interviews and observations so that the two may complement each other. The result shows that the teachers motivate their students by using encouragement to strengthen their students' self-esteem and their belief in themselve in literacy. The teachers believe they have a big role when it comes to creating motivation for their students to achieve literacy.

Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elever med dyslexi i årskurs F-3 kan inkluderas utifrån en klassrumsdimension i läs- och skrivundervisningen.  Med studien vill vi söka svar på hur lärare kan genomföra en inkluderad läs- och skrivundervisning samt hur den fördelaktigt kan se ut för elever med dyslexi. Litteraturstudien utgår från ett inkluderingsperspektiv som har begränsats till en klassrumsdimension på grund av begreppets bredd. Därför har vi valt att fokusera på hur inkludering diskuteras i förhållande till klassrumssituationen. Genom informationssökningen hittades 13 vetenskapliga litteraturer som berör studiens ämne och som använts i resultatet. För att välja litteratur med relevant information till studiens syfte och frågeställningar utgick vi från fyra olika aspekter för att sedan kunna presentera ett resultat. Studiens resultat visar att elever med dyslexi har svårigheter med automatiserad avkodning samt rättskrivning för att det finns en brist i deras fonologiska system. För att inkludera elever med dyslexi i läs- och skrivundervisningen krävs ett varierat arbetssätt med tillgång till extra stöd i klassrummet som exempelvis specialpedagoger kan ge. Elever med dyslexi ska inte ses som problembärare i undervisningen. Istället ska undervisningen anpassas så att varje elevs förutsättningar och behov tillgodoses vilket möjliggör för att alla elever kan få samma chans till utveckling. Sammanlagt visar resultatet att tidiga insatser bör sättas in för att elever med dyslexi ska ha chans att utvecklas. Undervisningen ska även individanpassas för att möjliggöra ett inkluderande arbetssätt. Med inkludering som utgångspunkt finns goda förutsättningar för att skapa en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår att alla skolor i Sverige ska vara.

No description available.

This is a qualitative and hermeneutic study where I describe, analyze and interpret four Swedish teachers' perceptions of the importance of writing as a way of acquiring knowledge. The purpose is to highlight attitudes to writing and their impact on the teaching practice. The theoretical background discusses the autonomic aspects of scripture and pedagogical positions concerning writing instruction. Results show that the teachers teaching positions can be traced back to their approach to writing. However, in this study, it is difficult to tell exactly what these consequences are because the approaches of the teachers’ are similar. Nevertheless, because the teachers’ attitudes to writing influence their pedagogical positions then reasonably these attitudes are likely to shine through and permeate their teaching practice.

Vårt syfte med vår uppsats är att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tänkas finnas för att lärare ska kunna variera arbetssätten i läs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi samlat in vår empiri genom att intervjua lärare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen är det variationen av lärarnas uppfattningar som vi fokuserar på. Resultatet visar att lärarna behöver rätt förutsättningar för att kunna variera arbetssätten i sin läs- och skrivundervisning i den utsträckning som de önskar. Bland annat så visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssätt, även uppfattningar om storleken på elevgruppen framkom. Alla lärare i undersökningen arbetade på olika sätt med sin läs- och skrivinlärning, vissa var nöjda med sin undervisning som den var idag, men några önskade förändring.