The aim of this study is to highlight the computer as a learning resource in the education and give us knowledge about how the students uses the computer in year one in a selected High School where one computer per student were introduced in autumn 2011. The aim is also to contribute to the discussion about how the computer can become a natural learning resource for all students in all subjects, including the students in need of special support. How are the High School students using the computer? Are there differences in computer use, whether the student is in academic or vocational program? Are there differences in computer use between boys and girls? Do the student experience that the digital competence is increasing together with if they experience the computer as aid? In what degree do the teachers encourage the students to use the computer? How much do the students use the computer to learn mathematic? The study is based on a survey of all students in year one in a municipal High School. The result of the study is showing that the students first of all use the computer to play music, surf the Internet and to be logged in on social media (eg. Facebook). The students have learned to use the computer for the tasks they need, although the teachers don’t encourage the students to use the computer in any higher means, not in mathematics and not in other subjects. Use of the computer as a learning resource in mathematic does almost not exist. There is a lot of work for the teachers to do before the students can use the computer as a learning resource as it is and not only see the computer as a tool.

Syftet med denna studie är att få syn på både hur några högstadielärare ser på handskrivande iförhållande till att skriva på dator och om de använder handskrivande som en lärresurs.Bakgrunden till denna frågeställning är att det blir allt vanligare att eleverna på högstadiet harvar sin dator som arbetsredskap och som verktyg för att både söka efter information och läsade digitala läromedel de använder i de olika kurserna. Att miljön i skolorna blir alltmerdigitaliserad ligger i linje med Skolverkets riktlinjer att ”eleverna ska ges möjligheter attkommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2019. s.252). Kommer datorn som skrivverktyg då helt ersätta handskrivande? För att nå fram till syftetmed denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre aktivahögstadielärare. Resultaten visar att det är en stor hjälp både för lärare och för elever att användadatorn som skrivverktyg, men att det fortfarande finns vinster att uppnå med att hålla kvarhandskrivande som en lärresurs. / <p>Svenska</p>

En utgångspunkt för det här examensarbetet har varit Skolverkets krav på ökad digitalisering i skolan. I studien undersöktes hur lärare uppfattar eventuella möjligheter och utmaningar med att använda bokföringsprogram som digital lärresurs, inom ämnet Företagsekonomi. Syftet med studien var att få mer kunskap om bokföringsprogram som digital lärresurs. Studiens resultat består av uppfattningar ifrån fyra olika lärare och har samlats in genom samtalsintervjuer. Olika möjligheter och utmaningar identifierades och kategoriserades. Studien visar att lärare uppfattar följande möjligheter med bokföringsprogram som digital lärresurs; verklighetsanknytning, helhetsförståelse för redovisning, variationsrik undervisning, digital kompetens samt aktivitet och engagemang bland eleverna. En slutsats är att bokföringsprogram som digital lärresurs möjliggör två delmoment för ett erfarenhetsbaserat-lärande, nämligen ett aktivt experimenterande och konkret erfarenhet. Studien visar att lärare uppfattar följande utmaningar med bokföringsprogram som digital lärresurs; uppstartsprocessen, att undvika förvirring, att hantera automatiska funktioner samt att ha tillräckliga kunskaper. En slutsats är att lärarens roll är viktig för att nämnda möjligheter ska uppnås. Lärarna i studien anser att innan bokföringsprogram används som digital lärresurs, bör elever få erfarenhet och kunskap inom bokföring, med hjälp av andra lärresurser. En slutsats är att bokföringsprogram möjliggör en förlängd lärandeprocess för eleverna, men att det kräver tid och utrymme.

Early efforts in order to be able to detect and remedy mathematical difficulties are of great importance for students mathematical knowledge development. Students in need of special education in mathematics (SEM) all have the same right to, based on their ability, receive the right guidance and stimulus for optimal development.   The purpose of this study is to investigate which changes in the basic number sense comprehension of students in SEM can be detected after an intervention with Vektor and how this change manifests itself.   A group of students age 6-7 and educators participated in the study. The study was conducted through both student interviews and an intervention. Before and after the intervention, the students were interviewed in order to discover whether the intervention has contributed to any changes in the students basic number sense comprehension.   The results of the study show that the change in the understanding of number sense has been predominantly positive for the students who participated in the study. The semiconcrete representations that are in the application have been supportive during the work. Both for the students who need to consolidate their knowledge and the students who with the help oft the support have been able to generalize their previous knowledge.   The conclusion that can be drawn from the study is that Vektor, as a complement to good teacher-led teaching, can contribute to SEM students mathematical development. From a special educational perspective, Vektor, through its adaptive ability, is a good tool for stimulating and motivating students in SEM. This means that the combination of Vektor and teacher-led teaching can create increased accessibility to mathematics for all students.

Det finns många studier som handlar om digitalisering i den svenska skolan, särskilt i ämnet företagsekonomi. De flesta av dessa studier undersöker lärarnas perspektiv men elevernas erfarenheter ignoreras ofta. Några av dessa forskare har föreslagit att även undersöka elevernas perspektiv. Syftet med denna studie är att lyfta fram och förstå hur elever beskriver motivation och svårigheter i arbetet med bokföringsprogram i företagsekonomi. Denna studie grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med nio elever. Basic Psychological Needs Theory (BPNT) används för att analysera resultaten. Studien visar att koppling till framtiden, en önskan att använda modern teknik samt enkelhet är faktorer som motiverar eleverna att använda bokföringsprogram. De svårigheter de möter handlar om begränsat med tid till uppgifterna och för lite återkoppling från lärarna, vilket kan leda till att man inte riktigt förstår programmet samt behov av teoretiska kunskaper. Studiens resultat visar att läraren har en central roll när det gäller att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet hos eleverna. Dessa behov förstärker elevernas önskan att lära och ger dem både självförtroende och nöje att använda bokföringsprogrammet, vilket i sin tur främjar inre motivation och fler färdigheter. Avsaknaden av ett av dessa tre behov riskerar att leda till att eleverna, när de möter svårigheter, kommer att bli avskräckta och mindre motiverade.

Regeringens mål med digitaliseringen är att Sverige ska vara ledande i utvecklingen för den. Det finns en hög efterfrågan på digital kompetens och beställarkompetensen för digitala lärresurser. Detta inkluderar hur pedagoger använder, utvärderar och väljer ut lärresurser för sina elever. I särskolan ställs högre krav på att lärresurser ska passa elevens behov och förmågor. Studien syftar till att bidra med en ökad digital kompetens för pedagoger inom särskolan med metodik för utvärdering inom UX. En litteratursökning med uppföljande fallstudie har inneburit att deltagare, i intervjuer efter att ha genomfört en utvärdering, har delat med sig av reaktioner och åsikter kring hur en utvärdering av digitala lärresursen kangenomföras. Resultatet gav en bild av hur en gränssnittsinspektion i form av en heuristisk utvärdering kan genomföras av pedagoger utan erfarenhet inom UX- området. Det inkluderar även de åtgärder som rekommenderas göra för att användas mer effektivt. / The Swedish government set a goal for Sweden to become world leading in digitalizing. There is a high demand of digital competence and client competence for digital learning resources. This includes how educators use, evaluate and select learning resources for their pupils. Special schools demands a higher level of adaptability for their digital learning resources to suit their pupils’ needs and abilities. This study aims to contribute with a higher level of digital competence for educators in special school through the use of methods for evaluation used in the UX research area. A qualitative enquiry has been conducted with participants being interviewed after having completed two sets of evaluations of a digital learning resource. They offered their reactions and thoughts on how a heuristic evaluation of the digital resource can be used in their setting as a complement to existing tools for evaluation. The result gives an image on how an interface inspection in the form of a heuristic evaluation can be conducted by educators with little to no previous experience in the UX research field. It also includes the recommended actions to iterate on the heuristic evaluation approach to make it more effective for an educator in special school.