Detta arbete handlar om elever i matematiksvårigheter och en sammanställning av några arbetssätt som forskning anser gynnar dessa elever. Här sker en fördjupning på vad SUM (särskilda utbildningsbehov i matematiken) är och vilka förklaringar som kan påverka att elever hamnar i matematiksvårigheter. Det vi vill få reda på med detta arbete är vilka arbetssätt som gynnar elever i matematiksvårigheter och det är det som är vår forskningsfråga. För att få fram information till detta arbete så har vi genomfört sökningar i databaser, framför allt SwePub, ERIC, ERC samt Libsearch, men också använt oss av litteratur från tidigare kurser på lärarutbildningen. Från våra sökningar fick vi fram att det inte finns något enkelt svar på exakt hur man ska arbeta med elever i matematiksvårigheter men vi sammanställer några olika arbetssätt som vi har hittat som har visat sig gynna dessa elever. Några av dessa arbetssätt är aktiv undervisning, kooperativt lärande, små undervisningsgrupper och inkluderande.

Syftet med den här empiriska forskningsstudien är att undersöka elever i särskilda utbildningsbehovs deltagande vid special respektive ordinarie matematikundervisning. Studien utgår från tre forskningsfrågor där vi vill nå fördjupad kunskap om hur elever i särskilda utbildningsbehov deltar i specialundervisning, ordinarie undervisning samt hur pedagogerna arbetar med inkludering i deras undervisning för eleverna. Studien är av mikroetnografisk karaktär och datainsamlingsmetoderna som nyttjats är observationer samt informella samtal. Resultatet visade att delaktighet och inkludering är två mångfacetterade begrepp. Dess betydelse kan variera beroende på rådande kontext och ändras utifrån pedagogens tankar samt erfarenhet.  Elevers deltagande ändrades dock utifrån de olika undervisningskaraktärerna. Undervisningssituationerna skapade olika möjligheter för delaktighet eftersom specialundervisningen till större del var mer nivåanpassat utifrån elevernas proximala utvecklingszoner. En essentiell slutsats är att delaktighet och inkludering påverkas av den rådande kontexten. Pedagogen måste ta hänsyn till inkludering och delaktighet på ett didaktiskt sätt för att främja elevernas undervisning. Specialundervisning förtar inte ordinarie undervisning, utan det är en balansgång sinsemellan.

Early efforts in order to be able to detect and remedy mathematical difficulties are of great importance for students mathematical knowledge development. Students in need of special education in mathematics (SEM) all have the same right to, based on their ability, receive the right guidance and stimulus for optimal development.   The purpose of this study is to investigate which changes in the basic number sense comprehension of students in SEM can be detected after an intervention with Vektor and how this change manifests itself.   A group of students age 6-7 and educators participated in the study. The study was conducted through both student interviews and an intervention. Before and after the intervention, the students were interviewed in order to discover whether the intervention has contributed to any changes in the students basic number sense comprehension.   The results of the study show that the change in the understanding of number sense has been predominantly positive for the students who participated in the study. The semiconcrete representations that are in the application have been supportive during the work. Both for the students who need to consolidate their knowledge and the students who with the help oft the support have been able to generalize their previous knowledge.   The conclusion that can be drawn from the study is that Vektor, as a complement to good teacher-led teaching, can contribute to SEM students mathematical development. From a special educational perspective, Vektor, through its adaptive ability, is a good tool for stimulating and motivating students in SEM. This means that the combination of Vektor and teacher-led teaching can create increased accessibility to mathematics for all students.

Studien undersöker hur stöttande strukturer kan möjliggöra deltagande i matematiska gruppsamtal för elever i SUM, särskilda utbildningsbehov i matematik, med begränsade ämneskunskaper. I kursplanerna för matematik ingår muntlig kommunikation som ett viktigt mål och medel trots detta sker utforskande samtal inte i tillräckligt hög grad på mellanstadiet. Få studier har gjorts på matematiska samtal och mer forskning på ämnet eftersöks av flera studier från senare år. Matematiska gruppsamtal med kooperativt lärande kan vara extra gynnsamt för elever i SUM. Matematiska gruppsamtal med intervention av stöttande strukturer genomfördes under deltagande observation. Strukturerna i vår studie bestod i en särskild samtalsgång med mall där alla antecknade. Elever från åk 7 och 8 observerades i heterogena grupper där elever i SUM ingick. Samtalen spelades in och transkriberades för att sedan analyseras kvantitativt, utifrån deltagarnas andel av talutrymmet och kvalitativt, utifrån en anpassad version av Björklund Boistrups ramverk för bedömningsdiskurser. Vår studie visade att deltagandet för eleverna i SUM ökade. Eleverna i SUM framhöll olika saker som viktiga för deltagandet, exempelvis tystnader för att för att hinna tänka färdigt och anteckningar för att kunna se de andras lösningar. Generellt tyckte eleverna att det var bra att alla kom till tals och att samtalsutrymmet blev mer jämnt fördelat. Trots att strukturerna verkar ha gett ett positivt resultat visar diskursanalysen att elever behöver mer undervisning för att utveckla samtal där de resonerar genom matematik.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.