Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka didaktiska faktorer som är viktiga i undervisandet av heterogena grupper i musik. Heterogena grupper avser i detta sammanhang grupper där den individuella instrumenttekniska förmågan skiljer sig elever emellan. Studien tar inspiration från aktionsforskning och använder sig av ett cykliskt arbetssätt bestående av fyra steg: planering, aktion, observation och reflektion. Materialet som ligger till grund för resultatet i studien består av videoinspelningar av fyra ensemblerepetitioner samt fokusgruppsamtal och skriftliga reflektioner i samband med repetitionerna. Resultatet bekräftar tidigare forskning om vikten av lärarens förmågor inom individanpassning och att vara väl införstådd med elevers förkunskaper. Utöver det visar även resultatet att formangivelser är en viktig faktor för att underlätta för denna typ av ensemblespel och att en roterande ensemblekonstellation kan bidra till att elever känner sig mindre obekväma att spela ett nytt instrument. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och eventuella bidrag till den pedagogiska praktiken i stort.

Denna systematiska litteraturstudie hade som syfte att undersöka vad tidigare forskning funnit gällande nivågrupperings inverkan på elevers prestationer, hur eleverna upplever nivågruppering och vilken undervisningstyp som bedrivs i de olika nivåerna inom matematikundervisning. Detta för att undersöka om nivågruppering skulle kunna vara en lösning inom matematikundervisningen gällande elevernas varierade kunskapsnivåer. Data samlades in från databasen ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultatet visade att nivågruppering påverkar elevernas prestationer, akademiska självbild och deras aktivitetsgrad i klassrummet. Resultatet visade vidare att eleverna i de olika nivågrupperna upplever sin matematikundervisning på olika sätt. Vilken undervisningstyp som bedrivits inom de olika nivåerna i studierna var i de flesta fall ej specificerat. Detta problematiseras i diskussionen som en brist i den valda forskningen.

The purpose of this thesis was to examine how two different groups use information strategies in their Facebook group activities. A qualitative study was made using interviews and a qualitative observation method. The observation groups consisted of two selected groups on Facebook and I interviewed three chosen participants of each group; a Gatekeeper, a Gateopener and a Lurker. Through the information strategies I examined the selected groups’ information environments. To reach my goal, the following questions were studied: which information strategies, within social media, do the groups use to achieve their goals and what are the characteristics of an information environment that has been created by a heterogeneous group, in comparison to a homogeneous group in their networking groups. The theoretical framework that was used to analyze the results of the study consisted of a model that was built of theories, literature and previous research regarding information strategies within heterogeneous and homogeneous groups, Facebook, open- and closed information environments, and Gatekeepers. The results of this study show that it is complex to ascertain whether a group is 100% homogeneous or heterogeneous, and whether a group is 100% closed or open and that there will always be factors and dimensions that cannot be defined as open or closed or homogeneous and heterogeneous. The results also show that a closed group with seemingly closed memberships is much more informal than an open group. / Program: Bibliotekarie

Uppsatsen utgår från intervjuer med fyra verksamma lärare i skolans yngre åldrar. Den syftar till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som ingår i elevens språkutveckling och hur språkutvecklingen påverkas av den gruppindelning eleverna ingår i. Uppsatsen grundas i olika aspekter av språkutveckling som beskrivs av Anders Arnqvist (1993) och perspektiv på gruppindelningar som bl.a. Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998) lyfter. Resultatet visar att lärarna ser stora möjligheter för eleverna att utveckla sina språkkunskaper i grupp. De anser också att eleverna får tillfälle att utveckla de färdigheter som är del av språkutveckling under arbete i grupper. Ur resultatet framgår också att lärarna ifrågasätter hur mycket tid de lägger på att dela in eleverna i grupper och om den mängden tid är nödvändig för att utforma goda gruppindelningar för elevernas språkutveckling.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.

Detta examensarbete är genomfört med syftet att undersöka hur lärare i årskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Vi har undersökt om lärare använder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssättet påverkar utvecklingen av denna förmåga. Det sociokulturella perspektivet har använts som utgångspunkt eftersom det beskriver att språk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan människor. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lärare. Det visade sig i dessa samtal att lärarna arbetade olika mycket och på olika sätt med att utveckla elevernas kommunikationsförmåga. En övervägande del av lärarna beskrev grupparbete som deras huvudsakliga strategi för att utveckla denna förmåga hos eleverna. Dessa lärare uttryckte att eleverna vid arbete i grupper kan få stöttning av varandra och bygga vidare på varandras tankegångar, vilket leder till både kunskaps- och språkutveckling. Dock framkom det under intervjuerna att sammansättningen på grupperna är av stor vikt, för att denna utveckling ska bli möjlig. / This diploma project is written with the purpose to study how teachers in grade 4 - 6 work to develop students´ communication ability in mathematics. We have furthermore examined if teachers use within class grouping as a tool for this, and if they consider the method to impact the students’ development of this ability. The sociocultural theory has been used as a starting point because it describes that knowledge development exists in interaction between humans. To be able to answer our research questions we have conducted qualitative interviews with teachers in profession. It became evident during these conversations that the teachers are using different amount of time and different methods to develop the students’ communication ability. A majority of the teachers described within class grouping as their main strategy to develop this ability. These teachers expressed that students who work in groups can be scaffold by each other, and build on each other’s reasoning, which contributes to increase knowledge and language development. However, it crystalized during the interviews that the composition of the groups are at great importance for this development to occur.

This study aims to investigate students’ strategy use in performing problem-solving tasks about the measurement of a circle's area, and whether the students' individual strategy thinking develops during discussions about strategic choices in heterogeneous groups. The theories that are linked to this study are Strategy use, Heterogeneity, and Classroom norms. The theories about strategy use are about the student’s choice of strategies and about the students' understanding of the strategy they choose to use. The theory about Classroom norms indicates that teachers and other students influence students' mathematical reasoning and calculation. Finally, the theory about Heterogeneity, tells us how students' different knowledge levels, backgrounds and experiences influence the development of mathematics. The study was implemented in two classes from year six in primary school, where a total of four heterogeneous groups from these classes were created. The students had to individually perform three problem-solving tasks which involved calculating the area of ​​the circle. The students were taught different strategies for making these calculations and they could use any strategy. Students then discussed their solution strategies in groups before they had to solve the next task.  The results of the research show that the only relevant strategy used in the four groups was the multiplication strategy. The reason why the students used the multiplication strategy was directly connected to the classroom norms the teacher had presented. Therefore, students learned the multiplication strategy and they implemented it immediately without understanding why they calculated it in that way. Because the students only used one relevant strategy to calculate the area of ​​the circle in all groups, there was no exchange of strategies. There was, however, an exchange of experience. Since the students who used irrelevant strategies understood how other students solved the problem-solving tasks about the area of ​​the circle with the multiplication strategy. As a result of the discussions in heterogeneous groups, the students who used irrelevant strategies started using the multiplications strategy eventually.

Studien undersöker hur stöttande strukturer kan möjliggöra deltagande i matematiska gruppsamtal för elever i SUM, särskilda utbildningsbehov i matematik, med begränsade ämneskunskaper. I kursplanerna för matematik ingår muntlig kommunikation som ett viktigt mål och medel trots detta sker utforskande samtal inte i tillräckligt hög grad på mellanstadiet. Få studier har gjorts på matematiska samtal och mer forskning på ämnet eftersöks av flera studier från senare år. Matematiska gruppsamtal med kooperativt lärande kan vara extra gynnsamt för elever i SUM. Matematiska gruppsamtal med intervention av stöttande strukturer genomfördes under deltagande observation. Strukturerna i vår studie bestod i en särskild samtalsgång med mall där alla antecknade. Elever från åk 7 och 8 observerades i heterogena grupper där elever i SUM ingick. Samtalen spelades in och transkriberades för att sedan analyseras kvantitativt, utifrån deltagarnas andel av talutrymmet och kvalitativt, utifrån en anpassad version av Björklund Boistrups ramverk för bedömningsdiskurser. Vår studie visade att deltagandet för eleverna i SUM ökade. Eleverna i SUM framhöll olika saker som viktiga för deltagandet, exempelvis tystnader för att för att hinna tänka färdigt och anteckningar för att kunna se de andras lösningar. Generellt tyckte eleverna att det var bra att alla kom till tals och att samtalsutrymmet blev mer jämnt fördelat. Trots att strukturerna verkar ha gett ett positivt resultat visar diskursanalysen att elever behöver mer undervisning för att utveckla samtal där de resonerar genom matematik.

Att individanpassa undervisningen är en grundläggande värdering som genomsyrar skolväsendet, vilket även innefattar högpresterande elever i matematik. Hur lärare anpassar sin undervisning för att gynna högpresterande elever i matematik i årskurs 1-6 kan se olika ut. Denna undersökning syftar till att skapa en bild av hur sex lärare definierar högpresterande elever samt hur lärarna arbetar med differentiering i matematikundervisningen för att gynna högpresterande elever. För att besvara denna frågeställning utfördes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys med Mönks modell, den triadiska interdependensen som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att högt intellekt är det primära utmärkandet som lärare identifierar hos högpresterande elever. Kreativitet lyfts inte fram som utmärkande bland informanterna. Motivation hos högpresterande elever lyftes fram med ett positivt och ett negativt perspektiv av informanterna. Informanterna menar att motivation utmärker högpresterande elever både som en drivkraft men även deras hinder. Informanterna anser att differentierade arbetsgrupper inte bör vara konstanta gällande vilka elever som är med. Variation uppmuntras vid differentiering.  Slutsatsen som kan dras är att högpresterande elever kan kännas igen genom deras höga intellekt och motivation. En annan slutsats som kan dras är att individens enskilda behov styr vilken form av differentiering som lämpar sig bäst.