1 |
Språkets makt : En intervjustudie om svenska som andraspråksundervisningGanmark Jansson, Hanna, Ceoca, Maria January 2016 (has links)
I denna uppsats diskuteras lärares erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning ur ett kritisk litteracitetsperspektiv. Hilary Janks (2010) maktaspekter dominans, tillgänglighet, mångfald och konstruktion var studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien var att undersöka lärares förhållningssätt och erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning för elever i årskurserna 4-6 med fokus på att motverka maktförhållanden i undervisningen. Genrepedagogiken är en av utgångspunkterna i diskussionen eftersom detta är en metod för svenska som andraspråksundervisning som fått stort genomslag under senare år och några av de intervjuade lärarna använde denna metod i sin undervisning. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar användes samtalsintervjuer med sammanlagd nio lärare som undervisar i svenska som andraspråk på olika skolor i Uppsala kommun, Sigtuna kommun samt Stockholms kommun. Analysen visade att Janks samtliga maktaspekter kom till uttryck i lärares erfarenheter av sin egen språkundervisning. Genom intervjuerna visade det sig att samtliga lärare tog till vara av den mångfald som finns i klassrummet till sin undervisning. Det framgick också att samtliga lärare stöttade och gav eleverna goda verktyg för att få tillgång till språket. Maktaspekten dominans, som innebär att eleverna lär sig att förhålla sig kritiska till det dominerande språket, var dock mindre närvarande i lärarnas beskrivningar, vilket bland annat indikerades av att lärarna inte beskrev att de förhöll sig kritiska i valet av texter i sin undervisning. Ett intressant resultat var också att lärarna fokuserade mycket på att vägleda och styra eleverna i deras egna konstruerande av texter. Genom att vägleda eleverna kan lärarna hjälpa eleverna att få tillgång till det dominerande språket, samtidigt kan en sådan vägledning stå i opposition till både mångfald och kritik av det dominerande språket.
|
2 |
Bland rullstensåsar och lavinkunskap : En geografididaktisk studie om undervisning utanför klassrummet i ÅK 6–9Karppinen, Marcus January 2021 (has links)
Den här uppsatsen utgår från en intervjustudie med lärare i ÅK 6–9 som har återgett sina upplevelser om vad de gör när de bedriver undervisning utanför klassrummet och hur de gör det. Syftet handlar om just det, att undersöka hur undervisning utanför klassrummet går till. Intervjuerna har genomförts med lärare från Västerås och Åre kommun. I mitt resultat har jag kommit fram till att det är gemensamt för lärarna att man gärna använder sig av en ämnesöverskridande undervisning när man väl ger sig ut med eleverna, vilket motiverades med att det var ett starkt sätt att optimera resurserna i skolan. En utgångspunkt jag hade för undersökningen var att det skulle vara rätt stora skillnader mellan en skola i Västerås och en i glesbygden i Åre kommun, vilket det inte direkt visade sig vara fallet. I mitt resultat så menar jag också på att det behövs en mer omfattande studie för att kunna dra några större slutsatser av lärarnas syn på undervisning utanför klassrummen, men att den här undersökningen ändå kan påvisa en intressant och relevant metod kopplat till den tidigare geografididaktiska forskningen.
|
3 |
"Ingen ska lämnas ensam i sitt skrivande!" : En intervjustudie om lärares erfarenheter av att främja skriftspråksutveckling för elever i skrivsvårigheterBergefur, Matilda, Edin, Emma January 2024 (has links)
Skrivandet utgör ett betydelsefullt kommunikativt redskap, både i skolan och i samhället. Otillräckliga skriftspråksfärdigheter eller skrivsvårigheter kan därför innebära negativa konsekvenser för den enskilde individen. I forskningen belyses skriftspråkets komplexitet och utmaningar för elever i skrivsvårigheter samt betydelsen av att främjande metoder praktiseras i skriftspråksundervisningen. Forskning gällande skriftspråksundervisningsmetoder fokuserar emellertid på “goda skrivare”, vilket innebär att kunskapen om främjande metoder och arbetssätt för elever i skrivsvårigheter behöver ökas. Detta motiverade till denna studie, vars syfte var att undersöka lågstadielärares erfarenheter av att främja skriftspråksutveckling, i synnerhet för elever i skrivsvårigheter. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattar lärarnas arbete med skriftspråkundervisning, de metoder och arbetssätt som lärarna upplever främjar skriftspråksutveckling samt de möjligheter och utmaningar lärarna upplever i skriftspråksundervisningen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade, personliga intervjuer genomfördes. I studien deltog tio lågstadielärare som undervisade i årskurs 1-3 i kommunala grundskolor i samma kommun i Mellansverige. I syfte att synliggöra mönster och finna essensen i respondenternas erfarenheter av skriftspråksundervisning användes tematisk analys. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultaten av de tematiska analyserna går det att urskilja flera mönster. Respondenterna beskriver att elevernas känsla av delaktighet och meningsfullt skrivande är viktigt; att respondenterna arbetar med stödstrukturer och tillgänglig undervisning och att digitala verktyg har en betydande roll i skriftspråksundervisningen. Utmaningar som lyfts är brist på tid samt att kunna väcka motivation till skriftspråksutövande hos eleverna. Det framkommer av resultatet att respondenterna beskriver skriftspråkutövandet som interaktivt och att ingen ska lämnas ensam i sitt skrivande. I studiens diskussionsdel förs resonemang kring resultaten i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska utgångpunkt samt förslag på vidare forskning. Studien avslutas med en konklusion.
|
4 |
Matematiklärare om problemlösning : Åsikter och användning i undervisningenLindström, Lena January 2009 (has links)
<p>Syftet med arbetet är att kvalitativt undersöka matematiklärares åsikter omkring problemlösning på gymnasienivå; hur de uttalar sig om sin användning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklärare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lärarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning kräver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge många positiva effekter, men lärarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning.</p>
|
5 |
Svårigheter i andraspråksinlärning för invandrarungdomar i SverigeForslund, Kajsa January 2010 (has links)
<p>I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord. Resultatet visar att ju svårare grammatiken blir, desto svårare blir det för eleverna att klara uppgifterna. Eleverna har dessutom svårt för att formulera svar med egna ord. I enkätundersökningen lyckades pojkarna bäst.</p>
|
6 |
Matematiklärare om problemlösning : Åsikter och användning i undervisningenLindström, Lena January 2009 (has links)
Syftet med arbetet är att kvalitativt undersöka matematiklärares åsikter omkring problemlösning på gymnasienivå; hur de uttalar sig om sin användning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklärare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lärarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning kräver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge många positiva effekter, men lärarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning.
|
7 |
Svårigheter i andraspråksinlärning för invandrarungdomar i SverigeForslund, Kajsa January 2010 (has links)
I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord. Resultatet visar att ju svårare grammatiken blir, desto svårare blir det för eleverna att klara uppgifterna. Eleverna har dessutom svårt för att formulera svar med egna ord. I enkätundersökningen lyckades pojkarna bäst.
|
8 |
Läsundervisning för elever med språkstörningRomppainen, Anna-Karin, Persson, Frida January 2020 (has links)
Syftet med studien var att belysa lärares perspektiv på läsundervisningen i tidiga skolår för elever med språkstörning. Om vi som speciallärare får förståelse för hur läsutvecklingen påverkas hos elever med språkstörning och hur undervisningen på ett framgångsrikt sätt kan möta elever med språkstörning, ökar möjligheten att tidigt sätta in rätt anpassningar och stöd. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats, eftersom vi ville undersöka lärares perspektiv. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer av tio lärare. Vi valde medvetet ut lärare som hade erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning i tidiga skolår. Vi genomförde intervjuerna i två olika kommuner. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes. De spelades in och transkriberades. I resultatet framkom olika kategorier utifrån frågor vi ställt. Dessa var, läsutveckling för elever med språkstörning, läsundervisning, anpassningar och övergripande visioner. Under några av dessa kategorier framkom underkategorier. Under läsundervisning framkom följande, avkodning, läsförståelse, ordförråd och multimodala arbetssätt. Vid kategorin anpassningar framkom underkategorierna, visuellt stöd, digitala hjälpmedel, förförståelse och vuxenstöd. Det självständiga arbetet har utgått från The Simple View of Reading som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet blev det tydligt att delarna som kommit fram kunde härledas till The Simple View of Reading. I resultatet framkom att lärare beskriver att läsutvecklingen påverkas på olika sätt för elever med språkstörning. Dessa sätt är beroende av vilka svårigheter eleven har i språket. I resultatet tydliggjordes att det inte fanns ett arbetssätt eller en metod som passade för elever med språkstörning. Arbetssätten eller metoderna måste formas utifrån elevernas svårigheter. Vid avkodningsträning betonade lärare metoder som fokuserar på kopplingen mellan fonem och grafem. Vid arbete med läsförståelse synliggjordes gemensamt arbete med texter som framgångsrikt. Det framkom att lärarna arbetade med ord och begreppsförståelse på olika sätt för att öka elevernas ordförråd och textförståelse. Lärare beskrev även multimodala arbetssätt som gynnsamt. Vidare belystes olika anpassningar för elever med språkstörning. Det framkom att en del av anpassningarna och arbetssätten som lärarna beskrev hänger ihop. Det som är en anpassning för en lärare kan för en annan vara ett arbetssätt eller en metod för en hel klass.
|
9 |
Lärares upplevelser av undervisning av flerspråkiga elever inom svenskämnet / Teachers' experiences of teaching multilingual pupils in the Swedish subjectM. Strinnholm, Felicia January 2022 (has links)
Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.
|
10 |
Sexualundervisning i skolan – ur lärarnas perspektivSaleem, Tamara, Sulaiman, Ranin January 2022 (has links)
Ändringar i nya läroplanen lgr 22 kan ställa nya krav på sexualundervisningen och lärare i Sverige. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur lärare talar och tänker kring sexualundervisningen i relation till den nya benämningen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet uppfylldes genom att utföra intervjuer med verksamma lärare från olika kommuner i Stockholm och Uppsala. Vidare ämnar studien undersöka lärares arbetssätt och potentiella utmaningar. Studien besvarar hur lärare har arbetat med ämnesområdet sex och samlevnad samt hur de planerar att arbeta med det framtida ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. I sammanställningen av resultaten har vi utgått från en tematisk analys där respondenternas svar delades in i tre olika teman: varierande arbetssätt, ändringar i lgr 22 och utmaningar. Resultatet visade att lärarna har arbetat och planerar att arbeta på ett varierande arbetssätt. Lärarna upplever ändringarna i lgr 22 som tydligare än tidigare och ställer sig positiva till förändringen. Slutligen beskriver alla medverkande lärare i studien att de har stött på utmaningar i form av tillgängliga resurser, vägledning och användningen av korrekta begrepp i undervisningen som inkluderar alla elever. Lärarna förväntar sig att möta på ytterligare utmaningar i kommande undervisning i form av kritik av vårdnadshavare eller kollegor och planerar att bemöta dessa genom att utgå från läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling.
|
Page generated in 0.1077 seconds