No description available.

Den här uppsatsen utgår från en intervjustudie med lärare i ÅK 6–9 som har återgett sina upplevelser om vad de gör när de bedriver undervisning utanför klassrummet och hur de gör det. Syftet handlar om just det, att undersöka hur undervisning utanför klassrummet går till. Intervjuerna har genomförts med lärare från Västerås och Åre kommun. I mitt resultat har jag kommit fram till att det är gemensamt för lärarna att man gärna använder sig av en ämnesöverskridande undervisning när man väl ger sig ut med eleverna, vilket motiverades med att det var ett starkt sätt att optimera resurserna i skolan. En utgångspunkt jag hade för undersökningen var att det skulle vara rätt stora skillnader mellan en skola i Västerås och en i glesbygden i Åre kommun, vilket det inte direkt visade sig vara fallet. I mitt resultat så menar jag också på att det behövs en mer omfattande studie för att kunna dra några större slutsatser av lärarnas syn på undervisning utanför klassrummen, men att den här undersökningen ändå kan påvisa en intressant och relevant metod kopplat till den tidigare geografididaktiska forskningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp. Eleverna uppfattar även lärarnas mål om att de ska bli mer bekanta med naturen. Både lärarna och eleverna upplever en viss kunskapsökning genom att de minns händelser bättre när de får uppleva dem. Lärarna ser vissa problem med exkursioner såsom tidsbrist, schematekniska problem och en viss problematik med koncentrationen bland eleverna på grund av många oväntade störmoment. Lärarna påpekar vikten av deras motivation som den största begränsningen. Tidigare forskning visar på en hel del likheter med denna studies resultat av lärares mål och syn på exkursioner den visar också att exkursioner leder till ökat lärande samt att de förbättrar elevernas attityder gentemot ämnet. Både lärare och elever i denna studie är överens om att exkursioner är något som de borde göra oftare eftersom de upplever att eleverna är ovana i naturen. Trots att både lärarna och eleverna är överens om att det behövs fler exkursioner så utförs det inte så många exkursioner som lärarna önskar. Skolan borde ha ett informationsmöte för lärare där vikten av att utföra exkursioner framhålls för att öka motivationen hos lärarna.

<p>Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet.</p><p>Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av.</p><p>Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet.</p><p>Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.</p>

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet. Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av. Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet. Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.

I denna studie undersöks vad lärare har för förutsättningar och möjligheter att genomföra fältstudier i årskurserna 7-9. Detta görs både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätstudie och en intervjustudie. Studiens frågeställningar söker svar på vad det finns för påverkansfaktorer på fältstudiers och exkursioners genomförande genom exempelvis stöd från skolledning och arbetslag, LGR 11 samt de nationella provens utformning. Studien kommer fram till att det finns många faktorer som påverkar den enskilde lärarens möjligheter och förutsättningar att genomföra fältstudier och exkursioner. Till skillnad från tidigare forskning observerades att respondenterna i denna studie huvudsakligen bedrev mer samhällsgeografiska fältstudier och exkursioner än naturgeografiska. Utöver detta visade kurs- och ämnesplanerna ha haft en stor inverkan på geografiämnets status samt det ämnesinnehåll som främjades i och med att fältstudier inkluderades i LGR 11. De nationella proven har en betygsstödjande och formativ funktion där de agerar som ett stöd för lärare genom att visa vad geografikursen skulle kunna innehålla ämnesmässigt. Här visade proven en normerande tendens då alla provfrågor som inkluderats sedan dess införande har handlat om samhällsgeografi och de lärare som uppger sig tagit inspiration från dessa tenderar att genomföra mer samhällsgeografiska än naturgeografiska fältstudier och exkursioner.

Den här uppsatsen undersöker hur arbetet med exkursioner och fältarbete inom geografiämnet ser ut på svenskagymnasieskolor. Ett extra fokus har lagts på likheter och skillnader mellan skolor i landsbygdsmiljö och stadsmiljö samt placeringen av skolan i Sverige. Detta har åstadkommits genom en intervjustudie med sex gymnasielärare från geografiskt skilda skolor där de återgivit sina upplevelser av exkursioner och fältarbete. Studiens teoretiska grund ligger i de teorier som visar på hur effektivt lärande möjliggörs av att elever får uppleva och erfara sin omvärld (Stensmo, 2007; Gärdenfors, 2006; Cele, 2019) samt Schmidinger &amp; Brandts (2015) idéer om hur flow påverkas av exkursioner och fältarbete. I studien framkom det att respondenternas förutsättningar var liknande för respondenter som undervisade i samma typ av närmiljö. Respondenter i landsbygdsmiljö upplevde goda förutsättningar för exkursioner och fältarbete medan respondenter i stadsmiljö upplevde i högre grad sina elevers förutsättningar och intresse som goda. Slutligen kunde respondenternas lektionsinnehåll ses vara väldigt olika beroende på både närmiljön och placeringen av skolan i Sverige. Samtliga respondenter utnyttjade frekvent lokalgeografin under exkursioner och fältarbete, vilket resulterade i väldigt olika lektionsinnehåll. Avslutningsvis diskuteras det hur dessa skillnader inte bör ses som något negativt utan ett tecken på att respondenternas geografiundervisning är anpassad efter elevernas individuella referenser och ramar, vilket stärker undervisningens effektivitet.

Nya teknologier utvecklas hela tiden och ett fåtal av dessa har möjligheten att revolutionera tillvägagångssättet av hur vi gör saker. Utbildningsområdet är ett av de äldsta områdena som finns kvar även idag och som återkommande har dragit nytta av ny teknologi för att förbättra kärnkonceptet.Vår forskning täcker fenomenet virtual reality som ett supplement i utbildningen. Vi undersöker hur studenter vid Högskolan i Borås uppfattar introduceringen av denna moderna teknologi som ett hjälpmedel till deras studier. Vi använder oss utav enkäter för att samla in information, och vi fick svar från 143 studenter. Vår slutats anser att den övergripande attityden är positiv hos studenterna, samtidigt som vi behåller en viss skepticism för att detta resultat ska ligga till grund som fakta för framtida beslutstaganden. / There is a constant development of new technologies happening in the world. A handful of these are deemed to have the potential of truly revolutionizing the way we do things. The field of education is one of the oldest fields that continue to be present even today and has time and time again come to make use of new technologies that streamlines and improves upon its core concept.The research we put forward covers the case of virtual reality as an improvement into the field of education. We research how students at the University of Borås perceive the introduction of this novel technology as an aid in their studies. We utilize questionnaires in order to receive this information and received a total of 143 respondents’ answers. We conclude that the general attitude of the students is positive, while maintaining skepticism in terms of this result as a piece of document for proving the results as facts.

Allt fler bor i urbana områden och vistas mindre ute i naturen. Samtidigt pågårklimatförändringar som bland annat påskyndas av att torrlagda våtmarker släpper utkoldioxid. Den här undersökningen utforskar hur miljöpedagoger arbetar med exkursionervid våtmarker för att stärka barns natursamhörighet, uppmärksamma våtmarkers värden, samthur exkursioner kan bidra i arbetet för Agenda 2030 och Sveriges miljömål gällandevåtmarker. Semistrukturerade intervjuer med miljöpedagoger samt observation av enexkursion vid en våtmark utfördes i undersökningen. Resultatet visar att exkursioner vidvåtmarker kan vara avgörande för barns natursamhörighet, barns förståelse för våtmarkersvärde, samt utvecklande av empatiska beteenden gentemot naturen. Under en exkursion vidvåtmarker får barn vara med och utför åtgärder för att skydda och bevara våtmarker, vilket ären viktig del för att uppnå Agenda 2030 och Sveriges miljömål. Trots att mänskligaaktiviteter vid våtmarker kan vara negativt för den biologiska mångfalden, är exkursionernödvändigt för det framtida arbetet för våtmarkers välstånd. Framtida forskning bör fokuserapå långsiktiga effekter på barn som kontinuerligt får komma ut på exkursioner inaturområden. / The number of people living in urban areas has increased significantly, and they spend lesstime in nature. At the same time climate change is taking place, which is being accelerated,among other things, by drained wetlands that emit carbon dioxide. This study explores howenvironmental educators work with excursions at wetlands to strengthen children's natureconnectedness, pay attention to the values of wetlands, and how excursions can contribute toreaching the 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goalsregarding wetlands. Semi-structured interviews with environmental educators and anobservation of an excursion to a wetland, were conducted in the study. The results show thatexcursions at wetlands can be crucial for children's nature connectedness, children'sunderstanding of the value of wetlands, and the development of empathic behaviors towardsnature. Through excursions at wetlands, children are involved with the wetlands andmeasures are taken to protect and preserve wetlands, which is an important part of achievingthe 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goals. Althoughhuman activities in wetlands can be detrimental to biodiversity, excursions are necessary forfuture work on wetland prosperity. Future research should focus on long-term effects onchildren who are continuously on excursions in nature.