TITLE: Highschool students practical knowledge of nature subjects AUTHOR: Bc. Kamila Štěpánka Moravcová DEPARTMENT: Biology and Environmental Studies Department SUPERVISOR: PhDr. Petr Novotný, Ph.D. Abstract This text is aiming to species identification. Main target is how good or bad are students of secondary education (junior high school) in species identification. Theoretical part: Definition of basic terminilogy and detailed research and comparison (outcomes and methodics) of previous testings and questionaires of pre-school childern, primary, secondary and college students. Practical part: 1) Pre-research: Making lists of species, which would be used to test students. These lists were based on what contained students notes and what contained biology education itself. 2) Research: I was testing students and I compared outcomes with previous testings. Result is, that species identification is part of biology education, which still needs developing, because students aren't good at all in species identification. Key words: species knowledge, species identification, product of nature

Denna studie syftar till att bidra med ökade kunskaper om yngre skolelevers kännedom om växter samt växters betydelse i naturen med utgångspunkt i aspekter kopplade till fenomenet plant blindness. Plant blindness innefattar bland annat ett bristande intresse gentemot växter samt en oförmåga att identifiera och benämna dem. I denna kvalitativa intervjustudie av elever och klasslärare i årskurs tre har fokus ålagts elevers kunskaper om vanligt förekommande växtarter i elevernas närmiljö. Eleverna har intervjuats utifrån bildmaterial samt frågor rörande växters betydelse i naturen. Materialet har kodats, kategoriserats och satts i relation till människans sätt att värdera organismer i naturen. Studiens resultat visar i huvudsak att yngre elever har svårigheter att benämna flertalet vanliga växter även om deras artkännedom är mer omfattande än deras kunskaper om artnamn. Elevernas fritid utgör det sammanhang där eleverna främst möter växter medan undervisningssammanhang utvecklar elevernas artkännedom och begreppskunskap. Studien belyser ett omfattande intresse bland barn för olika organismer i naturen men även att en kulturell samhällssyn på växters värde återfinns i yngre elevers resonemang. Lärarens roll är därmed central i elevernas utveckling av artkännedom. En av studiens slutsatser är därmed att utforskande undervisning av växters naturliga kontext är positivt för elevers växtkännedom samt för deras förståelse av naturens ekosystem. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about young learners' knowledge about plants and the importance of plants in nature, based on aspects linked to the phenomenon of plant blindness. Plant blindness includes a lack of interest in plants as well as an inability to identify and name them. In this qualitative interview study of learners in grade three and their teachers, focus has been placed on learners' knowledge of plant species that are commonly found in the learners' local environment. During the interviews, pictures of common plants were used as well as questions about the importance of plants in nature. The material was coded, categorized and put in relation to man's way of evaluating organisms in nature. The study mainly shows that young learners have difficulty naming common plants, but their species knowledge is more extensive than their ability of naming them. Learners' leisure time is the context where they primarily meet plants, while biology lessons develops learners' species- and conceptual knowledge. The results show that children have a wide interest in various organisms in nature, but also that a cultural societal view on the value of plants is found in young learners' reasoning. The teacher's role is thus central to the learners' development of species knowledge. One conclusion of the study is that teaching about plants in their natural environment is positive for learners' species knowledge and understanding of different ecosystems in nature.

Elever i biologi 1 ska ges möjlighet att delta på fältstudier. Exkursioner, som är en typ av fältstudier, är viktiga för elevers lärande och intresse. Bland annat leder exkursioner till ökad förståelse för världen vi lever i, lärande på högre kognitiva nivåer, ökat abstrakt tänkande och är dessutom motivationshöjande. För att få reda på hur och i vilken utsträckning verksamma lärare använder sig av exkursioner skickades en enkätundersökning ut till gymnasielärare i biologi. Enkäten riktades mot lärare som genomför och inte genomför exkursioner. Lärarna fick även delta i ett arttest i syfte att undersöka om en korrelation mellan artkunskap och antal exkursioner som genomförs fanns. Fritextsvar analyserades genom kodning i olika svarskategorier. För att undersöka om det fanns ett samband mellan artkunskaper och antalet exkursioner gjordes en signifikansbedömning. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av svarande biologilärare genomför exkursioner i stor utsträckning. Antalet exkursioner en biologilärare gör i biologi 1 varierar mellan en och fler än fem exkursioner under ett läsår. Lärare upplever att eleverna lär sig mer ute i naturen på exkursion än om samma ämnesområde skulle läras ut i klassrummet. Generellt verkar exkursioner öka elevernas intresse och motivation. Något samband mellan antalet exkursioner och lärares artkunskap kunde inte identifieras. Ett svagt samband mellan lärares artkunskap och åsikten att lärares artkunskap är viktig när exkursioner genomförs kunde dock ses. / Students in biology 1 in Sweden should be given the opportunity to participate in field studies. Excursions, a type of field study, are important for students’ learning and interest. For example, excursions lead to increased understanding for the world we live in, learning on higher cognitive levels, improved abstract thinking and is also a known factor for increased motivation among students. A questionnaire was sent out to high school biology teachers to understand how and in what ways excursions are used. The questionnaire was handed to teachers who carries out excursions as well as teachers who do not. The teachers also participated in a species test in the purpose of possibly identifying a correlation between species knowledge and number of excursions. Text answers were then analyzed by categorization. A test was performed to determine if the correlation was statistically significant. The study shows that a majority of asked teacher do carry out excursions to a high extent. The number of excursions usually performed varies between one and more than five a year. The participating teachers agree that excursions seem to lead to better learning than regular classroom lessons on the same topic. In general, excursions appear to improve interest and motivation among students. No correlation between species knowledge and the number of made excursions was discovered. However, a weak correlation between species knowledge and the opinion that a teachers species knowledge is important for excursions was found.