• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • Tagged with
  • 15
  • 15
  • 10
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nationella proven i geografi : En studie om könsskillnader gällande uppgiftsformat, förmåga och slutbetyg.

Kuusinen, Sandra January 2018 (has links)
Studien handlar om likheter och skillnader mellan pojkar och flickor i olika uppgiftsformat och förmågor som testas i nationella proven i geografi, och till viss del även om slutbetygen, där flickorna under många år presterat bättre. Materialet är stort och består av tio procent av alla deltagare mellan åren 2013-2017 som skrivit nationella proven i geografi, och ger information på individnivå om kön och betyg på varje uppgift. Flickor tenderar att prestera bättre i öppna uppgifter, och pojkar relativt bättre i stängda uppgifter. Flickor tenderar även att prestera bättre i förmågorna 1, 2, och 4, och pojkarna i förmåga 3. Det är dock svårt att säga att det är förmågorna i sig som har en påverkan, utan det verkar främst bero på uppgiftsformatet, och eftersom de stängda-förmåga 3 uppgifterna är mycket mer förkommande på proven än vad förmåga 2 och 4 är (som alltid är öppna uppgifter), så kan det tänkas att detta balanserar ut skillnaderna i slutbetygen mellan könen, men också att det varierar mellan vilka uppgifter som ger en möjlighet att få betyget A i. Denna studie visar alltså stora skillnader mellan könen i uppgiftsformat och förmåga, och det är därför viktigt att förstå detta om skolan ska bli mer rättvis och likvärdig för alla, även om slutbetygen endast skiljer sig med någon enstaka betygspoäng.
2

Vem får synas i texten? : En maktanalys av de nationella proven i svenska 2006-2010 ur ett intersektionellt perspektiv

Roos, Christina January 2013 (has links)
In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study. My findings were that the most frequent categories were sex, class, age and region. The combinations that I found most frequently occurring were, sex/ class, and sex/ age. The least occurring categories were sexuality, ethnicity and functionality. This is according to me a problem, since the intersectional theories state that it is the least frequent represented categories that are the ones that holds the least amount of power. The Swedish curriculum states that the school should stimulate the students to have a larger understanding of other people and improve their ability to emphasise. Swedish schools should also be a ground for equality. I mean that if schools shall have a chance to live up to these intentions there must be a representation of all kinds of people in the texts.
3

Ut på tur : — En kvalitativ och kvantitativ studie om lärares förutsättningar och möjligheter att genomföra fältstudier och exkursioner med fokus på årskurserna 7-9.

Ålund, Oscar January 2020 (has links)
I denna studie undersöks vad lärare har för förutsättningar och möjligheter att genomföra fältstudier i årskurserna 7-9. Detta görs både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätstudie och en intervjustudie. Studiens frågeställningar söker svar på vad det finns för påverkansfaktorer på fältstudiers och exkursioners genomförande genom exempelvis stöd från skolledning och arbetslag, LGR 11 samt de nationella provens utformning. Studien kommer fram till att det finns många faktorer som påverkar den enskilde lärarens möjligheter och förutsättningar att genomföra fältstudier och exkursioner. Till skillnad från tidigare forskning observerades att respondenterna i denna studie huvudsakligen bedrev mer samhällsgeografiska fältstudier och exkursioner än naturgeografiska. Utöver detta visade kurs- och ämnesplanerna ha haft en stor inverkan på geografiämnets status samt det ämnesinnehåll som främjades i och med att fältstudier inkluderades i LGR 11. De nationella proven har en betygsstödjande och formativ funktion där de agerar som ett stöd för lärare genom att visa vad geografikursen skulle kunna innehålla ämnesmässigt. Här visade proven en normerande tendens då alla provfrågor som inkluderats sedan dess införande har handlat om samhällsgeografi och de lärare som uppger sig tagit inspiration från dessa tenderar att genomföra mer samhällsgeografiska än naturgeografiska fältstudier och exkursioner.
4

Så orättvist! : En kvalitativ studie av lärares syn på de nationellaproven i svenska som andraspråk. / So unfair! : a Qualitative Study of Teachers’ views on the Nationaltests in Swedish as a Second Language.

Storm, Jorie January 2016 (has links)
Det svenska samhället är idag mångkulturellt och består inte av en homogen grupp individer.Svensk skola har dessutom i uppdrag att vara likvärdig och till för alla, varför nationella provgenomföres för att säkerställa likvärdighet men också för att se om den svenska skolafungerar. Proven är desamma för svenskämnet som för svenska som andraspråk, vilketantyder att svenskhet premieras i skolsystemet, och att skolan därför inte uppfyllerlikvärdighetsprincipen. Under min utbildning och verksamhetsförlagda utbildning gick det attana en obalans mellan Skolverkets skrivningar och lärares tolkningar och uppfattningar om denationella proven i svenska som andraspråk. Detta fångade mitt intresse och ledde till attdenna studie ville synliggöra lärares syn på proven. Därav är syftet med denna studie följande:Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare ser på nationella proven i svenska somandraspråk rörande dess syfte, innehåll, genomförande och bedömning.MetodStudien är kvalitativ och bygger på intervjusamtal med fem olika respondenter, samtligaverksamma andraspråkslärare på grundskolans 7-9 och gymnasiet. Metodvalet bygger påönskan om att få en djupare inblick i en viktig företeelse i skolan – i detta fall: nationellaproven i svenska som andraspråk. Samtliga intervjuer har bandats, transkriberats och vidanalys färgkodats utifrån studiens frågeställningar. Det empiriska materialet har ocksåpresenterats utifrån dessa aspekter och behandlar syfte, innehåll, genomförande ochbedömning av nationella proven i svenska som andraspråk.ResultatResultatet för studien är att respondenterna är väl förtrogna med de nationella proven, men attsynen på dem både sammanfaller och går isär. Detta bekräftar forskning kring en formellkontra upplevd läroplan och i relation till denna studie, de nationella proven. Det syfte och deintentioner som Skolverket har med proven tolkas och upplevs olika för olika lärare. Trots attSkolverket menar att proven säkerställer likvärdig bedömning anser lärarna att proven ärmissvisande då innehållet inte är anpassat efter målgruppen. De ifrågasätter ocksåuppgifternas karaktär och att dessa inte alltid gynnar andraspråkselever som har en annanskolerfarenhet med sig. Studien visar också att lärarna har höga förväntningar på sina eleveroch motsäger därmed forskning om att lärarens förväntningar är en av de mest avgörandefaktorerna för huruvida eleverna lyckas eller inte. Till syvende och sist upprätthållerSkolverket, genom de nationella proven de maktstrukturer som råder genom att skapa ettmissgynnande bedömningsunderlag för dem som läser svenska som andraspråk.
5

Läsförståelse och läsarter i två centrala kunskapsmätningar : –En forskningsöversikt över svenska elevers resultat i de nationella provens och PISA-undersökningarnas läsförståelsedelar / Reading comprehension and reading processes in two central assessments : –A research review of Swedish students’ results in the Swedish national reading tests and the PISA reading tests

Boström, Axel, Pettersson, Martin January 2018 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om vilken slags läsning som testas i de nationella proven och PISA, svenska elevers resultatutveckling i PISA över tid, samt att redogöra för undervisningsmetoder för läsförståelse. Resultaten visar att de läsarter som prövas i de bägge proven är relativt lika, men att vissa läsarter får olika stort utrymme i de olika proven. Svenska elevers läsförståelse utifrån PISA visar sig ha försämrats över tid. Gällande undervisningsmetoderna redogörs det för två olika metoder där störst fokus har lagts på litteratursamtalet.
6

Förekomst av kausalitet och röst i de nationella proven för årskurs 3 : En textanalys av läsförståelsetexterna i de nationella proven för årskurs 3

Fredriksson, Louise January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse. Resultatet av analysen visar att det finns både kausalitet och röst i alla fyra texter, valet av provtexter kan därför sägas underlätta för andraspråkselever.
7

Sitter betyget i de grammatiska metaforerna? : Analys av elevtexter från de nationella proven i Svenska 1

Fredriksson, Tobias January 2018 (has links)
Grammatiska metaforer har visat sig vara en viktig beståndsdel i det specialiserade språket. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan andelen grammatiska metaforer i elevtexter och deras betyg i de nationella provens skriftliga del i bedömningsaspekten ”språk och stil”. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den systemisk-funktionella lingvistiken, som kompletterats med en översikt av det bedömningsunderlag som provkonstruktörerna tillgängliggjort digitalt. Materialet utgörs av 30 elevtexter från de nationella provens skriftliga del i kursen Svenska 1. Arbetsförloppet har i korta drag utgjorts av inläsning, materialinsamling, kodning av elevtexter och analys av resultat. I resultatet visades en svag korrelation mellan andelen grammatiska metaforer och elevtexternas tilldelade betyg, och variationen mellan enskilda elevtexter inom betygsstegen tyder på att andra bedömningsgrunder har påverkat deras betyg till större grad än andelen grammatiska metaforer. Detta blir således även uppsatsens övergripande slutsatser.
8

Jämställdhet ur ett resultatperspektiv inom kemiundervisningen i årskurs 7–9 : En kvantitativ studie om hur resultatet på nationella proven skiljer sig mellan flickor och pojkar / Gender equality from a result perspective in chemistry education (grade 7-9 in Sweden) : A quantitative study of how the result on the national test differs between boys and girls

Lipnicevic, Maja January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka resultaten på nationella proven i kemi mellan 2013–2019. Detta för att fastställa om det finns några signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar samt för att belysa hur eventuella skillnader mellan könen har varierat genom åren. Resultat på nationella proven som är sammanställda utifrån kön har erhållits från Skolverkets registerdatabas och presenterats med hjälp av olika diagram samt tabeller för att åskådliggöra hur betygsfördelningen har sett ut vid olika provtillfällen, hur stor andel elever av respektive kön som har uppnått ett visst betyg över tid och hur det skiljer sig mellan könen samt slutligen för att visa hur betygssnittet har varierat för respektive kön över åren. Data som har presenterats har analyserats med kvantitativa statistiska analysmetoder. Studiens resultat visade att det finns statistiskt signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar för betygen B och C men inte för betygen A och F. Sett över en sjuårsperiod (2013–2019) har en större andel flickor fått de högsta betygen (C-A) vid samtliga provtillfällen som har analyserats medan en större andel pojkar har fått de lägsta betygen (F-E); dock visar inte genomsnittsbetyget på någon tydlig trend gällande en ökning eller minskning i differens mellan könen under perioden som har studerats. Något som däremot går att tyda utifrån genomsnittsbetyget är att både flickor och pojkars studieresultat har förbättrats över tid under den perioden som har studerats. För att få bukt med de resultatskillnader som i studien kunnat fastställas föreslås en mer könsmedveten pedagogik i skolan, att större fokus läggs på jämställdhetsarbete, att jämställdhetsfrågor tas upp i högre utsträckning i lärar- och rektorsutbildning samt att de negativa följderna av genuskonstruktioner diskuteras mer inom skolan, både bland personal och med elever.
9

Vad gör vi med de nationella proven? : En studie i vad de nationella proven i svenska för gymnasiet faktiskt används till på tre organisatoriska nivåer inom Skolsverige / What are we doing with the national tests? : A study in what the national tests in Swedish for upper-secondary school are actually used for on three organizational levels within the Swedish school system

Bjelke, Johan January 2021 (has links)
De nationella proven är de standardiserade test som ämnar upprätthålla reliabilitet och validitet i bedömning och betygssättning inom svenskämnet på gymnasiet. Förutom att mäta elevers förmågor och kunskap inom valda områden, kopplade till svenskämnets kursplaner, ämnar proven fortbilda lärare i vad som bör mätas inom ämnet och hur detta ska gå till. Genom en enkätundersökning med 51 informanter som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt en intervju med en utvecklare på huvudmannanivå och en utvecklare på nationell nivå, ämnar studien ta reda på huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika utvecklingsarbeten på tre organisatoriska nivåer – enhetsnivå på gymnasiet, huvudmannanivå och nationell nivå. Studien försöker även undersöka vad informanter på nationell nivå, huvudmannanivå och enhetsnivå tycker om provens användbarhet och effektivitet under normala omständigheter. Studien ämnar också belysa eventuella följdeffekter av att de nationella proven ställts in två år i rad, under rådande COVID-19-pandemi. Resultatet av studien visar att huruvida proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten ute på skolorna varierar. Vad dessa utvecklingsarbeten sedan, om de genomförs, innefattar är vidare ofta rotat i vad skolledning och den enskilde läraren bedömer är viktigt att fokusera på. Informanterna på nationell nivå, huvudmannanivå och majoriteten av de svarande på enhetsnivå får betraktas som positivt inställda till proven och deras användbarhet för fortbildning och skolutveckling. Studien visar också att det är för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad följdeffekterna är av att de nationella proven i svenska uteblivit i två år  – men att det finns goda anledningar till framtida forskning inom ämnet.
10

Läsarter i gymnasieskolans svenskundervisning : En studie om läsförståelse / Reading Processes in the Swedish High School : A Study on Reading Comprehension

Boström, Axel, Pettersson, Martin January 2020 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning olika läsarter övas och prövas i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Resultaten jämförs med vilka läsarter som förordas i gymnasieskolans läroplan och vilka läsarter som testas i de nationella proven och i PISA:s läsförståelsedelar. Resultaten visar att det finns en stor spridning i svenskämnet gällande vilka läsarter som testas i de olika kurserna. De läsarter som är vanligast förekommande i svenskämnet i stort är de innehållsbaserade läsarterna. Resultatet visar också att lärarna i stor utsträckning följer Skolverkets centrala innehåll för respektive kurs men att det finns en skillnad i vilka läsarter som premieras i läroplaner, undervisning och de nationella proven jämfört med PISA:s läsförståelsedelar.

Page generated in 0.1697 seconds