Studiens syfte är att undersöka om kartläggningsmaterialet LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 3. I studien har sekundärdata för en elevgrupp på drygt 50 elever som genomfört kartläggningsmaterialet LegiLexi följts under treårstid. Sekundärdata från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3 har också samlats in. Elevgruppen har gjort LegiLexi i årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Data har samlats från samtliga tre årskurser i form av poäng från samtliga deltest som eleverna genomfört i LegiLexi. Dessa testresultat har sedan redovisats i tre multipla linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i årskurs 3. Resultaten i studien visar även att 19% respektive 23% av eleverna i årskurs 3 inte klarade läsförståelseprovet för nationella proven. Majoriteten av dessa elever har inte haft något specialpedagogiskt stöd under årskurs 2. Detta visar att baserat på deras resultat på nationella proven har en liten grupp elever inte fått stöd för sina lässvårigheter i årskurs 2.Det är av största vikt att svensk skola systematiskt arbetar med något tillförlitligt kartläggningsmaterial utöver det som Skolverket har gjort obligatoriskt. Om skolan ska ge rätt stöd i rätt tid, bör det vara betydligt tidigare än i slutet av årskurs 3 då nationella proven sammanställs. Att arbeta systematiskt med ett tillförlitligt kartläggningsmaterial är viktigt för att skolan ska kunna sätta in specialpedagogiska insatser för rätt elever och så tidigt som möjligt. Studien visar att LegiLexi kan användas som ett kartläggningsmaterial för att identifiera elever tidigt i skolan som är i behov av specialpedagogiskt stöd/anpassningar. Att tidigt identifiera elevers svårigheter och att sätta in specialpedagogiskt stöd kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och förhindra skolmisslyckanden.

Läsförståelse är av vikt för kunskapsinhämtning, men även för att kunna fungera som samhällsmedborgare i Sverige. Studier av läsförståelse är inte ovanligt men de sätter främst fokus på de lägre åldrarna. Denna studie avser i stället att bidra till kunskap om läsförståelse i gymnasieåldern. Utifrån en klass, som i gymnasiegångens inledning genomfört en läsförståelsescreening, är syftet med denna studie att undersöka huruvida lärare – i både svenskämnet och övriga ämnen – tar hänsyn till dess resultat i formandet av undervisningen. Det obligatoriska nationella provet i läsförståelse är dock det som avgör betygsättningen av elevens läsförståelse. Därför vill studien också jämföra screening med nationella provet och finna förklaringar till varför elevernas resultat skulle kan skilja sig åt. Med användning av blandade metoder, av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, och med utgångspunkt att läsförståelse är något som skapas i ett sociokulturellt sammanhang, har studien kunnat bekräfta bilden från tidigare forskning att lärare främst tagit hänsyn till screeningresultaten gällande elever med låga resultat. Dock har dessa hjälpt lärare att få en medvetenhet om läsförståelsens betydelse i alla ämnen. Resultaten på screening respektive nationella provet överensstämde till 63% Det framkom att de som lyckats bibehålla samma nivå av läsförståelse på det nationella provet, också är de elever med en motivation, antingen för läsning eller att lyckas i skolan i allmänhet. Tack vare motivationen, skaffade de sig också andra avgörande faktorer för läsförståelse. Studiens slutsats blir därmed att läsförståelseundervisning på gymnasiet behöver ge elever motivation för läsning.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida elevers provresultat på de nationella proven i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk, del B1 och B2, i årskurs 6 påverkas av olika faktorer. De faktorer som denna studie jämför elevernas provresultat med är elevernas kön och tid i Sverige samt deras läsintresse, läsvanor och upplevda läsförståelse. Studiens resultat går inte att generalisera till samtliga elever i årskurs 6 eftersom denna studie var småskalig. De resultat som påvisades i studien tyder emellertid på att det finns systematiska skillnader mellan elevers provresultat och kön. Flickorna i studien presterade bättre än pojkarna på gruppnivå. Resultaten påvisar även att elevernas tid i Sverige inverkar på deras provresultat. Vidare problematiseras studiens resultat utifrån frågan huruvida de nationella proven kan anses vara likvärdiga i ämnet svenska och svenska som andraspråk eftersom resultaten skiljer sig åt mellan eleverna som läser de olika ämnena. Resultaten påvisar även att det inte finns något tydligt samband mellan elevernas delprovsresultat och deras intresse för läsning eller läsvanor. Det finns likaså ingen tydlig överrensstämmelse mellan elevernas upplevda läsförståelse och deras bedömda grad av läsförståelse utifrån de nationella proven från år 2016, del B1 och B2, i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 6. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är bland annat att läsförståelsen är betydelsefull för eleverna, vilket innebär att definitionen och bedömningen av densamma är viktig. Studiens resultat tyder på att det finns systematiska skillnader mellan elevernas delprovsbetyg beroende på om de läser svenska eller svenska som andraspråk samt beroende på hur länge de har bott i Sverige. Därmed har läraren en viktig funktion: att utveckla och bedöma samtliga elevers läsförståelse.

The Swedish debate regarding the reform of the third person pronoun plural has been examined with the NLS theory and with the perspective of literacy as not only a mental process but also as a social practice. The debate was initiated in autumn of 2016 by an article written by the teacher Henrik Birkebo in which he argued for a reform. To examine the legitimacy of the main arguments in the debate in relation to pupils’ actual use of the Swedish alternatives for the third person pronoun plural de/dem and dom in secondary school, 307 answers to the National Tests in Swedish and Swedish as a Second Language from 2015 has been quantified in a corpus. The result shows that the argument for a reform due to the hardship for pupils to make out the difference between de and dem sees literacy mainly as a mental process. This is not shown in the corpus. A minority cannot use de and dem as the norm requires, and this minority consists of pupils with high and low grades. The argument to not too hastily make a reform sees literacy as a social practice and as a performance in a social context. This is more likely to be true according to the results of the analysis of the corpus. 82 % of the pupils want to use de/dem which shows that this is seen as a more respected literacy than the use of dom, which only 6 % of the pupils use in the corpus.

By combining qualitative and quantitative methods, this study investigates which writing tasks Swedish as a second language teachers use in their teaching of the different school-related text types, how they justify their choices and adaptations of the writing task, and whether any connections can be seen to the national tests in Swedish as a second language writing tasks. The material used is survey responses and previous national tests whose results are then analysed through theories, such as genre pedagogy and Ivanic writing discourses to answer these questions. Previous research shows how factors such as writing task design and real readers can contribute to writing development in students. Previous research also shows how to work with text types in a language development way and how writing instruction is influenced by teachers' writing discourses. This paper shows from the survey responses that a trend among writing tasks in the different text types can be seen and how 8 out of 10 can be linked to previous national tests in Swedish as a second language. The results show that the teachers' reasons for their choice of writing tasks could be linked to previous national tests, to their suitability in writing the text type and the teacher's writing discourse. The teachers' adaptations of the writing tasks have been more about their way of working than the design of the writing task, but adaptations such as simplified language and adapted language have been mentioned. These results are important because they indicate how established genre pedagogy and its circular model have become in Swedish as a second language teaching and how much influence the national test in Swedish as a second language has on the teachers' choice of writing tasks in the different text types.