Studien syftade till att undersöka hur läsförmågan, med avseende på avkodning av enstaka ord samt läsning av sammanhängande text, hos sex elever med avkodningssvårigheter, påverkades av en åtta veckor lång intervention med träningsprogrammet BRAVKOD, samt hur eleverna upplevde arbetet med metoden. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt med hjälp av en enkät och ett efterföljande samtal. Testresultaten behandlades kvantitativt och enkäterna med de tillhörande samtalen utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. På de tester som avsåg att mäta avkodningsförmåga av enstaka ord förbättrades interventionsgruppens resultat mer än kontrollgruppens på samtliga test utom ett. Störst förbättring kunde ses på avkodningshastigheten, medan korrektheten var svårare att påverka. Den del av studien som handlade om att undersöka läsflyt, visade inga framsteg för interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Den individuella variationen var stor och i den här studien förefaller den elev som varit i allra störst behov av att förbättra sin avkodningsförmåga varit den som förbättrat sina resultat mest. Eleverna var över lag nöjda med upplägget och metoden och samtliga gav uttryck för att deras läsförmåga förbättrats.  Tre elever önskade mer variation i träningen. En elev upplevde det jobbigt att gå ifrån sitt ordinarie sammanhang för att få extra stöd.

Syftet med det här arbetet var att få en djupare förståelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lärare tyckte om de nationella proven och hur de påverkar undervisningen, bedömningen och betygssättningen i matematikämnet. I studien har fem verksamma lärare i årskurs 6 intervjuats angående sina åsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lärarna är positivt inställda till proven men att bland annat rättningen är det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor påverkan på undervisningen enligt lärarna då de repeterar mycket inför proven. Lärarna anser att proven påverkar bedömning och betygssättning i matematiken men att det inte är det enda som de väger in när de sätter betyg.

Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde. Lärarna i sin tur dokumenterar deras kunskaper genom att exempelvis göra små anteckningar i betygsmatriser och i anteckningsböcker. Elevernas kunskaper finns även i minnet hos lärarna genom att de bara iakttar eleverna på lektionerna. Det är ingen av lärarna som filmar sina elever i dokumentationssyfte även om inspelningar är vanligt. En förutsättning för en likvärdig och rättsäker bedömning är dels att göra regelbundna kunskapskontroller, men det kanske viktigaste är att läraren redan i början av planeringen förbereder tillfällen för eleverna att visa sina kunskaper och att bedömningen därtill sker utifrån kunskapskraven (Skolverket 2011). Lärarna uttrycker att bedömningen är både svår och tidskrävande när elevgrupperna är stora. Komplexiteten över det teoretiska och praktiska i bedömningen samt brist på undervisningstid är också en av orsakerna till svårigheterna.

Denna studie är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie där både intervjuer och beräkningsuppgifter är genomförda. Syftet med studien är att undersöka vad elever i årskurs 6 har för erfarenheter av undervisning kring bråk och decimaltal samt om eleverna ser några samband mellan talformerna. Intervjuerna gjordes med 10 elever och beräkningsuppgifterna gjordes med 33 elever. I analyserna av både intervjuer och beräkningsuppgifter visade svaren att det är mer undervisning kring decimaltal än kring bråk. Svaren från beräkningsuppgifterna stärkte de uttalanden som eleverna gav under intervjuerna. Resultaten från undersökningen stämmer också bra överens med den forskning som finns inom området sedan tidigare.

Syftet med studien var att ge kunskap om hur lärare kan individanpassa undervisningen för att eleverna ska ges ökade möjligheter till kunskapsutveckling inom matematik, utifrån hur grit, motivation och kön påverkar betyget. Frågeställningen som utformades till studien är följande: “Hur korrelerar elevers grit, motivation och kön med deras matematikbetyg, och har elevernas grit något samband med deras motivation inom matematik?”. För att samla in data konstruerades en webbenkät. Länken till enkäten skickades ut till lärare, som hittades på sociala medier samt via personliga kontakter, som sedan vidarebefordrade länken till sina elever. Grit mättes med en något omformulerad gritskala, och motivation mättes med påståenden kring motivation inom matematik. Eleverna angav även uppskattad betygsnivå, kön och kommun. Totalt deltog 149 elever, varav 147 svar användes i analysen. Datan analyserades både deskriptivt och statistiskt, med Pearsons korrelationstest, hierarkisk multipel regressionsanalys samt vanlig multipel linjär stepwise regressionsanalys. Resultaten visar att motivation är den enda av de inkluderade variablerna som påverkar betyget i matematik, samt att självstyrd motivation påverkar grit i viss grad.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper i vad som intresserar flickor i årskurs 6 inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor framkommer det att majoritet av flickorna finner naturvetenskapen intressant. Detta intresse är dock spritt inom naturvetenskapens olika områden. Frågor kring kropp och hälsa samt vad som påverkar vår jord är delar som visar på ett större intresse hos flickorna. Studiens resultat visar även på att det finns en medvetenhet kring att de naturvetenskapliga ämnena kommer att vara av betydelse för framtiden.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan.</p><p>I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare.</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 6 upplever de nya nationella proven i årskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lärare som är verksamma i årskurs 6 under hösten 2012 där lärarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven påverkar lärarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lärare från tre olika län i Sverige. I studien framgår det att lärarna har en positiv inställning till de nationella proven men upplever att det är väldigt tidskrävande att genomföra dem. Lärarna anser även att proven är ett bra verktyg för att utvärdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebär att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lärt sig det som de förväntas lära sig. Huruvida proven påverkar det dagliga arbetet i klassrummet så är lärarna inte helt överens, men att de påverkar deras arbete på ett eller annat sätt kan man tydligt se i studiens resultat. I analys och diskussion lyfts debatten om läraryrkets förändringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser åt båda håll och något svar på den frågan ges inte. I studiens konstateras dock att lärarna har fått ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar så skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lärarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka.

Efter egna observationer under våra VFU-perioder noterade vi förhöjda stressnivåer hos elever vid provtillfällen. Den här studien går därför ut på att undersöka hur lärare upplever elevers eventuellt förhöjda stressnivåer vid provtillfällen. Första frågeställningen handlar om hur lärare säger sig identifiera olika kategorier av stress och vilken som, enligt dem, är den mest problematiska för eleverna. Den andra frågeställningen ställer frågan om vad lärare säger sig ha för strategier när de upptäckt att elever får ett ökat stresspåslag. Slutligen kommer den sista frågan handla om hur lärare lyfter fram hur de kommunicerar om dessa prov till sina elever; före, under tiden och efteråt då resultatet ska presenteras. Vi har begränsat vår studie till att undersöka förhöjda stressnivåer vid nationella prov i matematik i årskurs 6. Studiens teoretiska utgångspunkter är att betrakta lärande i första hand från ett relationellt perspektiv och i andra hand ett didaktiskt perspektiv.   Studien har utgått från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två skolor i mellersta delarna av Sverige och dessa intervjuer har kategoriserats i tre olika nivåer; 1) Identifiering av olika kategorier av stress  2) Lärares strategier vid förhöjda stressnivåer 3) Kommunikation i syfte att reducera stresspåslag och/eller ångest   Det empiriska material som samlats in har därefter analyserats och i diskussionen har det reflekterats över respondenternas svar i relation till den tidigare forskning som hänvisats till. Under dessa avsnitt redovisas resultatet och framhåller att det avgörande är vikten av att skapa positiva och nära relationer med sina elever men också vad lärare har för bemötande gentemot dem. Beroende på hur lärare väljer att agera och kommunicera inför och under tiden vid nationella prov i matematik i årskurs 6 samt presentation av slutresultatet påverkar det hur eleven mår mentalt i lärarens klassrum.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan. I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare.