Samhället har gått mot ett allt mer digitaliserat arbetssätt där många arbetsprocesser utförsdigitalt, vilket medför att allt mer information även lagras digitalt. Information är en värdefulltillgång för en organisation och behöver skyddas från olika typer av hot. Forskning har visat påatt organisationer investerar stora summor i tekniska åtgärder för att uppnå informationssäkerhet,detta trots att många incidenter snarare är att hänföra till den mänskliga faktorn.Informationssäkerhet är något som kan uppnås via lösningar där man har ett symbiotisktbetraktelsesätt rörande tekniken och människan. I detta arbete presenteras tillvägagångssätt i hurorganisationer kan arbeta med sina anställda för att öka deras medvetenhet beträffandeinformationssäkerhet och på så sätt uppnå en stark informationssäkerhet.

<p>Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på människors hälsa och det finns många olika träningsformer att välja på, däribland gruppträning. Instruktörerna som leder gruppträning kan göra det på många olika sätt och deras syn på ledarskap kan variera. Studiens syfte var att undersöka gruppträningsinstruktörers upplevelser av ledarskap och tillvägagångssätt i samband med gruppträning i fysisk aktivitet. Undersökningsmetoden som användes i studien var kvalitativ intervju. En halvstrukturerad intervjuguide med nio huvudfrågor användes vid intervjutillfällena. I studien medverkade sex gruppträningsinstruktörer från tre olika anläggningar. Resultatet visade att alla informanter bedömer utförandet av passet som betydelsefullt och majoriteten av instruktörerna planerar sina pass i förväg. Genomförandet av gruppträningsinstruktörernas pass involverade beståndsdelar som rörelsemönster, respons och röst. Vidare menade ledarna att det är viktigt att en gruppträningsinstruktör har goda kunskaper inom relevanta områden och egenskaper som syftar till att inspirera och motivera deltagarna.</p>

Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på människors hälsa och det finns många olika träningsformer att välja på, däribland gruppträning. Instruktörerna som leder gruppträning kan göra det på många olika sätt och deras syn på ledarskap kan variera. Studiens syfte var att undersöka gruppträningsinstruktörers upplevelser av ledarskap och tillvägagångssätt i samband med gruppträning i fysisk aktivitet. Undersökningsmetoden som användes i studien var kvalitativ intervju. En halvstrukturerad intervjuguide med nio huvudfrågor användes vid intervjutillfällena. I studien medverkade sex gruppträningsinstruktörer från tre olika anläggningar. Resultatet visade att alla informanter bedömer utförandet av passet som betydelsefullt och majoriteten av instruktörerna planerar sina pass i förväg. Genomförandet av gruppträningsinstruktörernas pass involverade beståndsdelar som rörelsemönster, respons och röst. Vidare menade ledarna att det är viktigt att en gruppträningsinstruktör har goda kunskaper inom relevanta områden och egenskaper som syftar till att inspirera och motivera deltagarna.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till vår läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgår ifrån det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta del av verksamma lärares erfarenheter gällande en varierad matematikundervisning. Därigenom hoppas jag också att kunna vidga min egen kompetens inom området.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhållningssätt där tillväga-gångssättet är en Self report, det vill säga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade på tydliga skäl till varför det är viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev även respond-enterna flera olika hjälpmedel och aktiviteter som de använder sig av för att hjälpa eleverna i deras lärande.

Överflyttning av patienter från intensivvård till vårdavdelning är en komplex process som är förknippad med vissa svårigheter och risker. För att överflyttningsprocessen ska bli  patientsäker är det av stor vikt att både intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan har tid för förberedelser. Idag sker många överflyttningar hastigt och oplanerat. Ett väl fungerande samarbete mellan intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan är också viktigt, men studier har visat att detta inte alltid fungerar optimalt. Många intensivvårdssjuksköterskor upplever sin roll i samband med överflyttningsprocessen som oklar. Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors tillvägagångssätt och erfarenheter av överflyttning av patienter från intensivvårdsavdelning till en allmän vårdavdelning. Studien utfördes som en fallstudie på en intensivvårdsavdelning i Göteborg. Datainsamlingen skedde genom både observationer och intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor som var ansvariga för patienter som överflyttades från IVA till vårdavdelning. Resultatet analyserades och intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från studien visar att överflyttningsprocessen består av många olika förberedelser och moment som utförs av intensivvårdssjuksköterskan. Flera intensivvårdssjuksköterskor kände sig stressade över att hinna rapportera över sin patient till avdelningssjuksköterskan. Samarbetet med avdelningssjuksköterskan fungerade väl och intensivvårdssjuksköterskorna kände sig nöjda med överflyttningsprocesserna. Studien har också belyst att överflyttningen av en patient från intensivvård till vårdavdelning kan vara en utdragen process som ofta ligger till grund i platsbrist på mottagande enhet. För att överflyttningen skall bli mer strukturerad kan utarbetade rutiner bidra till en mer patientsäker och effektiv överflyttningsprocess.

Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde. Lärarna i sin tur dokumenterar deras kunskaper genom att exempelvis göra små anteckningar i betygsmatriser och i anteckningsböcker. Elevernas kunskaper finns även i minnet hos lärarna genom att de bara iakttar eleverna på lektionerna. Det är ingen av lärarna som filmar sina elever i dokumentationssyfte även om inspelningar är vanligt. En förutsättning för en likvärdig och rättsäker bedömning är dels att göra regelbundna kunskapskontroller, men det kanske viktigaste är att läraren redan i början av planeringen förbereder tillfällen för eleverna att visa sina kunskaper och att bedömningen därtill sker utifrån kunskapskraven (Skolverket 2011). Lärarna uttrycker att bedömningen är både svår och tidskrävande när elevgrupperna är stora. Komplexiteten över det teoretiska och praktiska i bedömningen samt brist på undervisningstid är också en av orsakerna till svårigheterna.

BakgrundDetta examensarbete undersöker några toddlares tillvägagångssätt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lära sig förstå sin omvärld. Leken är en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar även barnens sinnen och fantasi. Tillträdet till leken varierar beroende på vilket tillvägagångssätt toddlare använder sig av. Barnens tillvägagångssätt formar samspelet mellan barn är av stor betydelse för att utveckla leken.SyfteSyftet var att undersöka några toddlares tillvägagångssätt in i en pågående lek.MetodI undersökningen har vi använt oss av kvalitativ metod där vi observerat 15 barn i åldern ett till tre år. Med papper och penna har vi fört anteckningar på de barn som gått under begreppet toddlare. Löpande protokoll har förts och sammanställts med varandra för att få ett resultat. Vi har utfört observationerna på två förskolor i Västra Götaland.ResultatVi har sett många olika tillvägagångssätt in i en pågående lek bland de toddlare vi observerat. Vi har valt att döpa de olika tillvägagångssätten efter hur de agerade för att ta sig in i leken. Tillvägagångssätten vi kommer beskriva i denna undersökning är delaktighet/inkludering i lek, kroppskontroll i lek, att hjälpa till i lek och makt i lek. I resultatet kunde vi se hur barns olika tillvägagångssätt var betydande för hur leken fortlöpte. / Program: Lärarutbildningen

<p>This thesis follows a qualitative method and aim to describe firms’ international business at an emerging market seen from a network perspective. The purpose of the thesis is to study in what way business relations and networks influence the process of internationalization and describe the way in which companies handle the external network in relation to acquisitions. Further does our purpose include analyzing if a firm’s network may be the main factor for why international business occurs. We also wish to give our recommendations to Swedish firms that have interest in expanding to the Chinese market.</p><p>The conclusions clarify that a network perspective is appropriate when a study of the internationalization of a firm entering an emerging market is performed. The conclusions demonstrate that the external network has a large influence on the international expansion of a firm. The thesis has also contributed to the understanding of the importance of acquisitions and how to reach the best result using an acquisition as an entry mode and foreign operation mode. In our final chapter we also give recommendations to Swedish firms that are interested in expanding to China and also to further research.</p>

Resumé Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15 hp Högskolan Skövde Titel: Att bedriva matematikundervisning – Sju lärares berättelser Sidantal: 38 Författare: Angelica Dahlström &amp; Anna-Karin Fallgren Handledare: Britt-Marie Olsson Datum: Januari 2008 Nyckelord: Matematikundervisning – Tillvägagångssätt Syftet med studien var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare säger att de använder för att få eleverna att förstå matematik. Vi ville veta hur verksamma lärare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val. Under vår lärarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas på ett bättre sätt. Utifrån egna erfarenheter har vi noterat att många elever upplever matematikämnet som svårt, tråkigt och enformigt. Metoden vi använt oss av är kvalitativ, vi har intervjuat lärare för att få deras tankar kring matematikundervisning. Vi utgick från några grundfrågor och ställde utifrån det passande följdfrågor. Studien omfattar intervjuer med sju lärare som har en varierande erfarenhet av yrket däremot arbetar samtliga med elever i åldrarna sju till tolv år. Utifrån lärarnas berättelser har vi funnit olika tillvägagångssätt vilka vi har fört samman till fyra olika teman; ”att göra”, ”att samtala”, ”att träna” samt ”att lösa problem”. Resultatet utgörs av personporträtt där vi sammanfattat lärarnas tankar och idéer kring matematikundervisning. Resultatet av studien visade att lärarna betonar vikten av variation samtidigt som de framhåller betydelsen av att arbeta praktiskt med matematik samt använda sig av konkret material. Studien ger också till förslag om vidare forskning i syfte att undersöka hur elever själva uppfattar matematik, hur de anser att de lär sig bäst. / Abstract Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp University of Skövde Title: To practise teaching mathematics – Seven teachers stories Pages: 38 Authors: Angelica Dahlström &amp; Anna-Karin Fallgren Tutor: Britt-Marie Olsson Date: January 2008 Keywords: Mathematics education – Approach The purpose of this study was to find out which approach teachers say that they use to make their pupils understand mathematics. We wanted to know how active teachers teach their pupils mathematics and how they argue about their individual choices. During our education we have become more and more interested of the subject; how can the mathematics education be performed in a better way? From our own experiences we have noticed that many pupils find mathematics as something difficult, boring and repetitive.The method we used during the interviews is qualitative. We have interviewed teachers to get their thoughts about mathematics education. We assumed from some basic questions and from the given answers we continued with suitable follow-up questions. The study comprises interviews with seven teachers who have a varying experience of their occupation. Though, all of them are right now working with pupils aged seven to twelve years. From what the teachers told us we have found different procedures which we have brought together into four different themes; “to do”, “to talk”, “to practice” and “to solve problems”. The result is constituted of person portraits where we summarized the teacher’s thoughts and ideas concerning teaching of mathematics. The result of this study showed that the teachers emphasize the meaning of working practical with mathematics and also make use of concrete materials. The study also generated ideas for future researches with the purpose to investigate how pupils understand mathematics and in which way they think they learn it the best.

Studiens syfte är att undersöka hur elever tänker när de löser matematiska problem inom området division. Eleverna går i årskurs två och de ska lösa två olika divisionsuppgifter med hjälp av laborativt material. I vår undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgår det att elever har många olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvägagångssätt i de båda divisionsuppgifterna. Det framkom även att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna när de löser uppgifterna.