This thesis follows a qualitative method and aim to describe firms’ international business at an emerging market seen from a network perspective. The purpose of the thesis is to study in what way business relations and networks influence the process of internationalization and describe the way in which companies handle the external network in relation to acquisitions. Further does our purpose include analyzing if a firm’s network may be the main factor for why international business occurs. We also wish to give our recommendations to Swedish firms that have interest in expanding to the Chinese market. The conclusions clarify that a network perspective is appropriate when a study of the internationalization of a firm entering an emerging market is performed. The conclusions demonstrate that the external network has a large influence on the international expansion of a firm. The thesis has also contributed to the understanding of the importance of acquisitions and how to reach the best result using an acquisition as an entry mode and foreign operation mode. In our final chapter we also give recommendations to Swedish firms that are interested in expanding to China and also to further research.

<p>Resumé</p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15 hp</p><p>Högskolan Skövde</p><p>Titel: Att bedriva matematikundervisning – Sju lärares berättelser</p><p>Sidantal: 38</p><p>Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin Fallgren</p><p>Handledare: Britt-Marie Olsson</p><p>Datum: Januari 2008</p><p>Nyckelord: Matematikundervisning – Tillvägagångssätt</p><p>Syftet med studien var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare säger att de använder för att få eleverna att förstå matematik. Vi ville veta hur verksamma lärare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val.</p><p>Under vår lärarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas på ett bättre sätt. Utifrån egna erfarenheter har vi noterat att många elever upplever matematikämnet som svårt, tråkigt och enformigt. Metoden vi använt oss av är kvalitativ, vi har intervjuat lärare för att få deras tankar kring matematikundervisning. Vi utgick från några grundfrågor och ställde utifrån det passande följdfrågor. Studien omfattar intervjuer med sju lärare som har en varierande erfarenhet av yrket däremot arbetar samtliga med elever i åldrarna sju till tolv år. Utifrån lärarnas berättelser har vi funnit olika tillvägagångssätt vilka vi har fört samman till fyra olika teman; ”att göra”, ”att samtala”, ”att träna” samt ”att lösa problem”. Resultatet utgörs av personporträtt där vi sammanfattat lärarnas tankar och idéer kring matematikundervisning. Resultatet av studien visade att lärarna betonar vikten av variation samtidigt som de framhåller betydelsen av att arbeta praktiskt med matematik samt använda sig av konkret material.</p><p>Studien ger också till förslag om vidare forskning i syfte att undersöka hur elever själva uppfattar matematik, hur de anser att de lär sig bäst.</p> / <p>Abstract</p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp</p><p>University of Skövde</p><p>Title: To practise teaching mathematics – Seven teachers stories</p><p>Pages: 38</p><p>Authors: Angelica Dahlström & Anna-Karin Fallgren</p><p>Tutor: Britt-Marie Olsson</p><p>Date: January 2008</p><p>Keywords: Mathematics education – Approach</p><p>The purpose of this study was to find out which approach teachers say that they use to make their pupils understand mathematics. We wanted to know how active teachers teach their pupils mathematics and how they argue about their individual choices.</p><p>During our education we have become more and more interested of the subject; how can the mathematics education be performed in a better way?</p><p>From our own experiences we have noticed that many pupils find mathematics as something difficult, boring and repetitive.The method we used during the interviews is qualitative. We have interviewed teachers to get their thoughts about mathematics education. We assumed from some basic questions and from the given answers we continued with suitable follow-up questions. The study comprises interviews with seven teachers who have a varying experience of their occupation. Though, all of them are right now working with pupils aged seven to twelve years. From what the teachers told us we have found different procedures which we have brought together into four different themes; “to do”, “to talk”, “to practice” and “to solve problems”. The result is constituted of person portraits where we summarized the teacher’s thoughts and ideas concerning teaching of mathematics. The result of this study showed that the teachers emphasize the meaning of working practical with mathematics and also make use of concrete materials.</p><p>The study also generated ideas for future researches with the purpose to investigate how pupils understand mathematics and in which way they think they learn it the best.</p>

Elever har svårt att lära sig om bråktal och lärare har svårt för att undervisa om detta. Forskning visar att en del elever har svårt att jämföra bråktal och att delarna av helheten ska vara lika stora. Denna litteraturstudie har som syfte att belysa vad forskning säger om hur lärare i grundskolans tidigare åldrar kan utforma sin matematikundervisning i arbete med tal i bråkform. Litteraturstudiens resultat presenterar artiklar som berör årskurs två till sju. Data är framtagen genom systematiska litteratursökningar i databaserna, ERIC och SwePub. Resultatet visar en mängd olika tillvägagångssätt som lärare kan använda för att hjälpa elever framåt i sin förståelse av tal i bråkform. De som presenteras är ämnesintegrerat arbete, traditionella och virtuella spel, konkret- , virtuellt- och laborativt material. Resultatet och slutsatsen tyder på att om tillvägagångssättet är lustfyllt, motiverande eller ger möjlighet till direkt feedback kan detta bidra till en ökad förståelse av tal i bråkform för eleverna. Litteraturstudien går att använda som vägledning i lärares matematikundervisning. Dock belyser inte resultatet alla detaljer för hur tillvägagångssätten används. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur olika tillvägagångssätt används av lärarna i matematikundervisningen och vad de har för attityder till tillvägagångssättet.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare utreder äldre dementas behov utifrån vad de dementa uppger och uttrycker. Syftet har preciserats i frågeställningar som innefattar hur biståndshandläggare säkerställer att äldre dementa får den vård och omsorg de är i behov av samt hur de säkerställer att vården och omsorgen blir utifrån den demenssjukes önskemål och självbestämmanderätt. I studien tillämpades en kvalitativ metod och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju biståndshandläggare som arbetar med biståndsbedömning gällande äldre. De teorier som tillämpades för att analysera resultatet var pliktetik, situationsetik, konsekvensetik, begreppet doxa samt handlingsutrymme. Studiens slutsatser är att det är svårt att beskriva specifika tillvägagångssätt vid utredning av äldre dementas behov då arbetet är situationsbundet. Vidare är en slutsats att dementas självbestämmanderätt inte alltid kan säkerställas vilket beror på biståndshandläggarens tillvägagångssätt. Det framkommer även att biståndshandläggare inte alltid kan säkerställa att dementa får den vård de är i behov vid bristande samtycke, eftersom biståndshandläggarens handlingsutrymme i dessa fall inte räcker till.

Uppsatsen behandlar ämnet språkstörning och förskolepersonals kunskaper inom ämnet. Det som studeras är hur förskollärarna uppmärksammar barn som har en språkstörning. I studien undersöks även hur specialpedagoger och rektorer uppfattar vad språkstörning är, samt hur de tre olika yrkesprofessionerna i sin tur kan påverka lärmiljön för att barn med språkstörning ska få en så god språkutveckling som möjligt. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor från västra Sverige där en av dem är från en språkförskola där man arbetar med barn som har diagnostiserats med språkstörning. Tidigare forskning visar att barn med språkstörning kan ha svårigheter med språkets olika delar såsom socialt samspel. Tidiga insatser i barns språkutveckling är därför essentiella för barnets utveckling. Sammanfattningsvis har jag i denna studie haft möjlighet att titta närmare på om språkutvecklande lärmiljö som är skapad för barn med språkstörning hänger ihop med pedagogernas kunskaper i relation till lärmiljön.

Det här arbetet handlar om att - med hjälp av att ändra mina förutsättningar för att skriva och producera låtar - se hur min kreativa process påverkas. Syftet med arbetet har varit att prova tre olika tillvägagångssätt för att skriva och producera låtar och sedan utvärdera resultatet. Utgångspunkterna har varit vad som påverkar min skriv och produktionsprocess samt vad som skapar bäst arbetsflöde. Jag har skrivit tre låtar totalt. I den första låten gjorde jag klart produktionen innan jag skrev texten, i den andra låten skrev jag texten innan jag började på produktionen och i den sista låten så började jag fritt, en slags hybridversion mellan de två tidigare tillvägagångssätten. Under arbetets gång har jag i en loggbok skrivit ner hur jag gått till väga samt antecknat problem och känslor kring processen. I mitt resultat har jag kommit fram till att det tillvägagångssätt som fungerat bäst för mig har varit det där jag skrivit texten först då jag kände mig fri från press och stress som påverkar mitt arbetsflöde. Att ha texten klar innan jag påbörjade produktionen gjorde det enkelt för mig att bygga upp en låtstruktur och skapa ett arrangemang.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes. I resultatet framkom det att olika tillvägagångssätt främjar barns språkutveckling, såsom exempelvis högläsning och bildstöd. Vidare framkom det att faktorer som kan påverka barns språkutveckling är hemmiljön och förskollärarens förhållningssätt. Studiens teoretiska ramverk utgick från det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats indikerar att förskollärare i sitt arbete behöver göra medvetna val gällande barns språkutveckling. Förskollärare behöver även ha kunskaper om olika tillvägagångssätt som bidrar till ett ökat lärande hos barnen. Utifrån vårt resultat gick det även att synliggöra att samarbetet med vårdnadshavarna är av betydelse för barns språkutveckling.

AbstractTitel: ”Det är roligt med matte, för då får vi jobba mycket” - En studie om lärarestillvägagångssätt i undervisningen.Författare Anna Johansson & Anneli NilssonJohansson, A & Nilsson, A (2006). ”Det är roligt med matte, för då får vi jobba mycket”Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Under vår lärarutbildning på Malmö högskola har vi fått uppleva olika typer avtillvägagångssätt för vår inlärning av kunskap. Det finns många olika pedagoger och forskaresom var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras. Detpåpekades ofta hur viktigt det är med att se varje elev, arbeta utifrån individanpassadundervisning och att skolan ska vara en plats för alla.Vår undersökning innefattar observationer av två lärare och dess elever i årskurs ett, på tvåolika skolor. Syftet med vår undersökning är att beskriva tillvägagångssätt i undervisningenoch hur det eventuellt kan påverka eleverna.Huvudfrågan vi valde att undersöka var: Vilka tillvägagångssätt använder sig lärarna i vårstudie sig av i sin undervisning? För att besvara denna fråga valde vi att använda oss avföljande underfrågor:• Hur organiserar och genomför två olika lärare undervisningen i åk 1?• Avspeglar sig lärarnas tillvägagångssätt i klassrummet på elevernas samspel,koncentration och välbefinnande i skolanMetoderna vi valde att använda oss av var kvalitativa intervjuer med sex lärare. I studienpresenterar och analyserar vi intervjuer med två av dessa. Dessa intervjuer har ocksåkompletterats med observationer i klassrummen och 30 elevenkäter. Resultat visade att detfanns stora skillnader på lärarnas förhållnings- och undervisningssätt och elevernas,koncentrations- och samspelsförmåga samt intresse för skolan i de två olika klasserna. Vi kandock inte avgöra om det enbart beror på de olika tillvägagångssätten som lärarna använde.

Syftet med följande arbete är att belysa vad två specialpedagoger anser om sitt förhållningssätt rörande elever med diagnosen autism. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvägagångssätt, förhållningssätt samt vad de anser om att tillämpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade även två lärarkolleger till specialpedagogerna samt en representant från skolledningen för att undersöka vad de hade för kännedom om samt vad de ansåg om att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vårt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhållningssätt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund människosyn som bygger på en tro på det goda hos de människor vi möter är av största vikt. Vår studie visar också att ett gott samarbete mellan olika yrkesgrupper kan ha stor betydelse för att man ska lyckas nå ut till samtliga elever. Vår slutsats är att det skulle kunna vara fullt möjligt att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass och att det skulle vara till stor fördel för flera elever och inte bara de som har autism.

AbstractOlsson, Lisbeth (2011). Tillvägagångssätt vid läsförståelse – elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension – pupils´strategies and teachers´methods).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte var att undersöka elevers strategier när de utvecklar god läsförståelse och att undersöka vad som påverkar och vilka faktorer som kan underlätta för eleverna när de läser för att förstå. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlätta för elever med svårigheter med läsförståelse, men även hur specialpedagoger kan bidra till att elever får möjligheter till en god läsutveckling.Studien genomfördes med både en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkäter till elever i årskurs 5 och 6 på en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar på den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkäterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrågor men fick även läsa både en skönlitterär text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frågor, där de fick berätta om sina strategival vid läsningen.Elever som når god förståelse vid läsning använder djupare strategier som t.ex. att göra inferenser eller att sammanfatta textinnehållet för att förstå. Elever kan utveckla god förståelse vid läsning bara genom att läsa mycket, men elever som har svårigheter behöver hjälp med att bli visade olika strategier för hur de kan granska och analysera texter. Elevernas motivation kan vara avgörande för om eleverna väljer att lägga den tid som behövs för att lära sig läsa på ett sätt som underlättar förståelse. Pedagogernas val av texter och frågor kan underlätta för eleverna att lyckas vid läsning. Även elevernas förförståelse påverkar förståelsen eftersom de behöver göra kopplingar till tidigare erfarenheter vid textanalyser. Pedagogerna behöver bli mer medvetna om att det inte räcker med kvantitativ satsning på läsning utan eleverna behöver bli visade strategier för hur de kan göra.