Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

Uppsatsen behandlar ämnet språkstörning och förskolepersonals kunskaper inom ämnet. Det som studeras är hur förskollärarna uppmärksammar barn som har en språkstörning. I studien undersöks även hur specialpedagoger och rektorer uppfattar vad språkstörning är, samt hur de tre olika yrkesprofessionerna i sin tur kan påverka lärmiljön för att barn med språkstörning ska få en så god språkutveckling som möjligt. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor från västra Sverige där en av dem är från en språkförskola där man arbetar med barn som har diagnostiserats med språkstörning. Tidigare forskning visar att barn med språkstörning kan ha svårigheter med språkets olika delar såsom socialt samspel. Tidiga insatser i barns språkutveckling är därför essentiella för barnets utveckling. Sammanfattningsvis har jag i denna studie haft möjlighet att titta närmare på om språkutvecklande lärmiljö som är skapad för barn med språkstörning hänger ihop med pedagogernas kunskaper i relation till lärmiljön.

Syftet med studien är att synliggöra vilka inställningar det finns blandförskollärare gällande fysisk aktivitet och arbetet kring det i förskolan.Forskning visar på att förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet ochkunskap om ämnet påverkar vilka möjligheter barn får till fysisk aktivitet iförskolan. Dock finns brister i forskningen kring hur förskollärare kan arbetamed och förhålla sig till fysisk aktivitet där förskollärare upplever att desaknar kunskap om hur de kan erbjuda barnen goda möjligheter till fysiskaktivitet. Denna brist på forskning motiverar studien och dess syfte. Studienbygger på en kvalitativ ansats där sex legitimerade förskollärare från sexolika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin hardärefter transkriberats och analyserats utifrån den socialkognitiva teorin ochden sociala inlärningsteorin. I resultatet framkommer det att förskolläraresförhållningssätt och den pedagogiska miljön skapar förutsättningar för barnsfysiska aktivitet i förskolans utbildning. Bristen på utrymme eller materialkan begränsa förskollärares möjligheter till att erbjuda och bejaka barnsintresse för fysisk aktivitet. Vidare påvisar resultatet även betydelsen av attförskollärare agerar goda förebilder när det kommer till fysisk aktivitetgenom att samtala, uppmuntra, stötta och vägleda barn. Detta för att kunnabidra till att barns motivation, självförtroende och fysiska samt motoriskautveckling kan stärkas.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner. Vidare har vi intervjuat pedagoger i två förskoleklasser i respektive områden. Efter analysen av våra observationer och intervjuer har vi kommit fram till att matematiken är överallt runt omkring oss och en hel del matematik ingår i barnens vardag i förskolan oavsett pedagogiskt inriktning. Förskolepedagogernas medvetenhet kring var och hur matematik används kan lägga grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning pekar på att elevers matematiska kunskaper när de börjar förskoleklassen är individuellt. Resultatet av våra undersökningar visar att pedagogerna i förskoleklassen inte ser några skillnader på barnens matematiska kunskaper beroende på vilken förskola de kommer ifrån. Nivån på elevernas matematiska kunskaper är helt beroende på barnets tidigare erfarenheter, mognadsnivå samt barnens intresse för ämnet.Nyckelord: Lek, Matematiska begrepp, metod, pedagogisk medvetenhet, pedagogiska miljön.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I