Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

Syftet med studien är att synliggöra vilka inställningar det finns blandförskollärare gällande fysisk aktivitet och arbetet kring det i förskolan.Forskning visar på att förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet ochkunskap om ämnet påverkar vilka möjligheter barn får till fysisk aktivitet iförskolan. Dock finns brister i forskningen kring hur förskollärare kan arbetamed och förhålla sig till fysisk aktivitet där förskollärare upplever att desaknar kunskap om hur de kan erbjuda barnen goda möjligheter till fysiskaktivitet. Denna brist på forskning motiverar studien och dess syfte. Studienbygger på en kvalitativ ansats där sex legitimerade förskollärare från sexolika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin hardärefter transkriberats och analyserats utifrån den socialkognitiva teorin ochden sociala inlärningsteorin. I resultatet framkommer det att förskolläraresförhållningssätt och den pedagogiska miljön skapar förutsättningar för barnsfysiska aktivitet i förskolans utbildning. Bristen på utrymme eller materialkan begränsa förskollärares möjligheter till att erbjuda och bejaka barnsintresse för fysisk aktivitet. Vidare påvisar resultatet även betydelsen av attförskollärare agerar goda förebilder när det kommer till fysisk aktivitetgenom att samtala, uppmuntra, stötta och vägleda barn. Detta för att kunnabidra till att barns motivation, självförtroende och fysiska samt motoriskautveckling kan stärkas.