<p>Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur. Metod: Vi har valt att i vår studie använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat nio pedagoger för att få reda på deras uppfattningar och upplevelser av begreppet lustfyllt lärande. Som grund för vår studie har vi intagit ett kritiskt förhållningssätt där vi har använt oss av Kieran Egans teorier om utbildning och pedagogik. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns många bakomliggande faktorer till varför det råder en osäkerhet kring begreppet lustfyllt lärande. När det gäller betydelsen lustfyllt lärande skiljer sig åsikterna åt både mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. En faktor som påverkar pedagogens syn på lustfyllt lärande är den syn som etablerades kring begreppet under sin utbildning.</p>

Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur. Metod: Vi har valt att i vår studie använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat nio pedagoger för att få reda på deras uppfattningar och upplevelser av begreppet lustfyllt lärande. Som grund för vår studie har vi intagit ett kritiskt förhållningssätt där vi har använt oss av Kieran Egans teorier om utbildning och pedagogik. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns många bakomliggande faktorer till varför det råder en osäkerhet kring begreppet lustfyllt lärande. När det gäller betydelsen lustfyllt lärande skiljer sig åsikterna åt både mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. En faktor som påverkar pedagogens syn på lustfyllt lärande är den syn som etablerades kring begreppet under sin utbildning.

Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs.  Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete. Det som kan försvåra lärandet är de stora barngrupperna där det enskilda barnet ska nås samt att störande moment såsom möten, telefonsamtal, kollegor och andra barn avbryter en lärande situation. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

No description available.

The topic of this paper is puppets as an educational tool in preschool. The purpose of this paper is to examine the puppets potential as a tool for creating pleasurable learning in preschool. The method of collecting material for the essay has been qualitative research interviews with four informants. The prerequties for writing this essay has been good. There has been some literature on puppets and basis for my investigation, there have been informants with experience of puppets. The results presented in the paper deals with preschool teachers perception of the use of puppets in preschool. The results show how the puppets used, how children react and how situations are where puppets used. The conclusion of the paper is to place the puppet as an educational tool that can increase children's participation, creativity and the chanses for pleasureable learning in a social interaction.

Detta examensarbete handlar om hur man kan förbättra elevers lärande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras värld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populärkulturen kan användas i undervisningen för att skapa välbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. Populärkulturen och mediekulturen hjälper också till att fånga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer. Min frågeställning är vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frågeställningen genom en analys av läget i dagens skola. Analysen är till största del är baserad på intervjuer gjorda med elever och lärare på Gångsätra gymnasium. En kortfattad historisk överblick över skolans värderingar kring ungdomars kultur och populärkulturen görs även. En översikt över hur ungdomen har utvecklats och vad denna utveckling gör för deras läroprocesser i dagens samhälle. Problem och konflikter som uppstår mellan den dödstråkiga skolan kontra elevernas heliga fritid gestaltas vidare i texten. Slutligen kommer förslag på förbättringar för att göra skolan mer intressant och attraktiv för eleverna, samt fällor man som lärare ska passa sig för att trampa i när man har ambitionen att förbättra sin undervisning. Under mina intervjuer har jag fått en smal men tydlig bild av hur mina informanter upplever den skola de är verksamma i. I gestaltningen behandlar jag min frågeställning genom att peka på några av de svar jag fått när jag undersökt hur skolan ser ut i dag. Gestaltningen ger en fingervisning till undersökningens resultat i en medvetet skruvad form som är menad som humoristisk. När jag har arbetat med mitt examensarbete har jag delat upp arbetet genom att först koncentrera mig på uppsatsen och sedan på min gestaltning. Gestaltningen har inte legat till grund för uppsatsen utan de två delarna har varit relativt åtskilda. Gestaltningen visar inte heller resultatet av undersökningen utan här leker jag med både mina egna fördomar angående mitt arbete samt olika trådar och föreställningar som har kommit upp under arbetets gång. Sammantaget ger uppsatsen och gestaltningen ger en bra bild av hur jag i min undersökning upplevt skolans situation och de idéer som kommit fram kring hur man kan utveckla dagens skola. Tillsammans visar de både den seriösa, teoretiska sidan av arbetet samt en humoristisk och distanserad del. / BI/Media

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande. Pedagogerna var lyhörda för barnens olika strategier i sin lek. De fanns nära, iakttog och samtalade med barnen och de intog en roll som medlekare utan att dominera leken. Stämningen i leken uttrycker en ömsesidighet, där förutsättningen med olika världar bygger på ett engagemang i båda riktningar, från pedagog till barn och vice versa. Självfallet blir glädje och lust också viktiga delar i den samspelande pedagogiska verksamheten. Karaktäristiskt för stämningen i leken är acceptans, uppmuntran och närvaro i barns lekvärld. De samtalar mycket uppmuntrande med barnen och använder olika gester som uppmuntran. Lust, skapande och en undersökande attityd och en acceptans genomsyrar interaktionen i resultatet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete