BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen.

The aim of this study was to design short interventions based on the literature study, which will change the pupils’ posture on mathematics and connections between problem-solving in mathematics and everyday life. An experimental group of 17 pupils in fifth grade participated in the study and were educated in everyday mathematics 20 minutes a day during four weeks. The intervention was measured in a pre- and after questionnaire, in order to control the design and discover possible changes in the pupils’ posture on mathematics and connections between problems and everyday life. The design was meant to be a first cycle, where the result can contribute to improvement in other cycles and further studies. The result showed that the pupils had got a more positive view on mathematics and its field of application, and some improvement in problem-solving towards mathematics related to their everyday life.

The purpose of this study was to identify which thought's teachers had on the curriculum and its term to connect mathematics with reality, and how to combine this with concept of mathematics. The results presented in this report are based on interviews with seven teachers. The results showed that mathematics connected to reality can be interpreted from two basic principles. 1. To adapt the teaching to the pupils’ everyday life and by that facilitate learning here and now. 2. To prepare the pupils for their future so they feel secure and confidence in using mathematics. It was also based on these two approaches that the teachers' view of how the teaching of mathematics connected to reality became visible. For those who had the con-venience of that the students should learn here and now, was working with everyday math and to experiment with practical material current. The long-term approach, learning for life, as-sumed to work with problem solving in which interaction, discussion and argument were im-portant parts. Some of the teachers, who thought that facilitate learning here and now was how to connect mathematics to reality also thought about teaching, unconsciously or con-sciously, as learning for life. / Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas föreställningar om verklighetsanknuten matematik gentemot läroplanen, samt hur de tänker kring sitt uppdrag med verklighetsanknu-ten matematik och matematiska begrepp. Intervjuer med sju verksamma lärare ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att verklighetsanknuten matematik i läroplanen kan tolkas utifrån två grund-principer: att anpassa undervisningen för att underlätta lärandet här och nu och att undervisa för framtiden och att lära för livet. Det var också utifrån dessa två synsätt som lärarnas syn på hur undervisningen av verklighetsmatematik blev synligt. För de som ville underlätta för ele-verna här och nu, var det att arbeta elevnära undervisning och att laborera med praktiskt mate-rial som var aktuellt. Det långsiktiga förhållningssättet, att lära för livet, utgick ifrån att arbeta med problemlösning där samspel, diskussion och resonemang var viktigt delar. Det var även några av lärarna som tänkte underlätta lärandet här och nu som i sina tankar om undervisning omedvetet eller medvetet arbetar för ett lärande för livet.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn och undervisningspraxis när det handlar om matematisk vardagskompetens. Fyra lärare intervjuades var för sig. När lärarnas svar analyserades framkom en likartad syn, att matematisk vardagskompetens handlar om den matematik man behöver för att klara sig i sin egen vardag. Denna syn går i linje med den definition som Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD, har tagit fram och som dessutom är den som forskning i allmänhet refererar till. De uppgifter med fokus på matematisk vardagskompetens som lärarna ger till sina elever handlar både om att klara den egna vardagen och att klara sig i en framtida vardag som vuxen och yrkesarbetare.  Lärarnas undervisningspraxis skiljer sig åt då det kommer till matematisk vardagskompetens. En av lärarna har ett tydligt samarbete med yrkeslärarna och eleverna får således mycket matematisk vardagskompetens i undervisningen. Lärarna försöker i övrigt få med det i matematikundervisningen för att motivera eleverna för densamma. Hur detta sker är mer eller mindre strukturerat beskrivet. Brist på tid, för stora undervisningsgrupper och avsaknad av samarbete med yrkeslärarna nämns som faktorer som begränsar hur stort fokus lärarna har på matematisk vardagskompetens i undervisningen. / The aim of this study was to investigate teachers’ views and teaching praxes when it comes to mathematical literacy. Four teachers were interviewed individually. When the teachers’ answers were analyzed, an analogous view was displayed, that mathematical literacy is about the mathematics one needs to be able to cope with one’s own everyday life. This view corresponds to the definition Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD, has presented and that research in general refers to. The assignments with focus on mathematical literacy, that the teachers give their students, deals both with managing one’s own everyday life and a future everyday as an adult and skilled worker.  The teachers’ teaching praxes differ when it comes to mathematical literacy. One of the teachers has a clear cooperation with the vocational teachers and the students receive therefore much mathematical literacy in the teaching. The teachers try, otherwise, to teach mathematical literacy to motivate the students for the teaching. How this is fulfilled is more or less structurally described. Deficiency of time, too large teaching groups and want of cooperation with the vocational teachers are mentioned as factors confining the focus the teachers have on mathematical literacy in the teaching.