The primary purpose of this degree project was to investigate teachers conceptions about education for sustainable development and their education within the area. Teachers from Sweden and California have taken part and one of the aims with this study was to look if any differences could be found depending on what country the teachers came from. Therefore, this study has used a qualitative approach where conception maps and interviews have been used to get a result. Furthermore, the result showed that none of the differences that was found can be linked to the participants home country. The study also showed that several of different teaching traditions and educations philosophies was represented. Moreover, this degree project found that further education within the area was none existent for the teachers. To summarize, this examination of teachers conceptions and their further education found that the teachers would like to see more frequent further education within the area of education for sustainable development. However, the most important result in the degree project was the none existing differences found depending on the participants teaching country. Furthermore, this means that the teachers are the single most important factor in the pupils education for sustainable development.

<p>Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.</p>

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.

Vi vill undersöka vilka föreställningar matematikintresserade lärare som undervisar i skolår 1-3 har om matematik och ämnesintegration. För att kunna besvara vår frågeställning har vi dels intervjuat och dels använt enkätsvar från två lärare som har matematisk utbildning och två lärare som inte har det. Resultatet visar att lärarna i vår undersökning har en föreställning om att ämnesintegration är att i undervisningen få in flera skolämnen samtidigt, både spontant och planerat. Enligt lärarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgå från elevernas verklighet. De anser att bl.a. varierat material, utomhuspedagogik och samtal underlättar ett lärande i en ämnesintegration med matematik. Vi kan inte urskilja några tydliga skillnader i föreställningar mellan de fyra intervjuade lärarna med olika utbildningar.

The purpose of this study was to identify which thought's teachers had on the curriculum and its term to connect mathematics with reality, and how to combine this with concept of mathematics. The results presented in this report are based on interviews with seven teachers. The results showed that mathematics connected to reality can be interpreted from two basic principles. 1. To adapt the teaching to the pupils’ everyday life and by that facilitate learning here and now. 2. To prepare the pupils for their future so they feel secure and confidence in using mathematics. It was also based on these two approaches that the teachers' view of how the teaching of mathematics connected to reality became visible. For those who had the con-venience of that the students should learn here and now, was working with everyday math and to experiment with practical material current. The long-term approach, learning for life, as-sumed to work with problem solving in which interaction, discussion and argument were im-portant parts. Some of the teachers, who thought that facilitate learning here and now was how to connect mathematics to reality also thought about teaching, unconsciously or con-sciously, as learning for life. / Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas föreställningar om verklighetsanknuten matematik gentemot läroplanen, samt hur de tänker kring sitt uppdrag med verklighetsanknu-ten matematik och matematiska begrepp. Intervjuer med sju verksamma lärare ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att verklighetsanknuten matematik i läroplanen kan tolkas utifrån två grund-principer: att anpassa undervisningen för att underlätta lärandet här och nu och att undervisa för framtiden och att lära för livet. Det var också utifrån dessa två synsätt som lärarnas syn på hur undervisningen av verklighetsmatematik blev synligt. För de som ville underlätta för ele-verna här och nu, var det att arbeta elevnära undervisning och att laborera med praktiskt mate-rial som var aktuellt. Det långsiktiga förhållningssättet, att lära för livet, utgick ifrån att arbeta med problemlösning där samspel, diskussion och resonemang var viktigt delar. Det var även några av lärarna som tänkte underlätta lärandet här och nu som i sina tankar om undervisning omedvetet eller medvetet arbetar för ett lärande för livet.