Denna studie innefattar en läromedelsanalys där strategier som förespråkas i läromedel för elever i skolår 1-3 i subtraktion med tiotalsövergång undersökts. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades elevernas svårigheter för subtraktion vilket därmed väckte en nyfikenhet. Fyra frågeställningar tas till hjälp för att undersöka ämnet; När i skolår 1-3 introducerar de olika läromedlen tiotalsövergång i subtraktion? Vilka olika strategier för tiotalsövergång i subtraktion förespråkas i de olika läromedlen för matematik? Hur representeras subtraktion med tiotalsövergång i de olika läromedlen? Hur motiveras de strategier och representationer som förespråkas i de olika läromedlen? Resultatet visar att subtraktion med tiotalsövergång oftast inleds i skolår 2 samt att flera av strategierna är desamma i de olika läromedlen. Däribland subtrahera till 10 och uppställning som strategi. I samtliga läromedel framhålls även vikten av relationen mellan addition och subtraktion. I lärarhandledningarna framhålls användandet av konkret material samt att lära tillsammans som viktigt.

AbstractTitel: Utomhuspedagogik - varför då? En studie av hur pedagoger tänker om undervisning utomhus.Författarna till denna fallstudie är Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lärare i grundskolans tidigare år (GT).Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och få ökad inblick i hur de använder utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen på annan plats än i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de använder och förhåller sig till utemiljön. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och är baserad på personliga intervjuer och observationer. Vi intervjuade åtta grundskolelärare som arbetar inom skolår 1-3, och observerade dem under tio dagar. Resultatet vi fick genom våra intervjuer visar att alla pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik. Pedagogerna hade många idéer och visioner om hur det skulle utföras. De ansåg att utelektioner främjar inlärningen och ger mindre konflikter hos eleverna. Vi fick då reda på att det bland annat var brist på resurser och utformningen av närmiljön som gjorde det svårt för dem att genomföra sina idéer.Under våra observationer kunde vi lägga märke till att en del av pedagogerna använde sig av utomhuspedagogik i mindre utsträckningen än vad de egentligen önskade. Nyckelord: Utomhuspedagogik, sinnen, pedagoger, utelektioner, skolår 1-3

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer. Jag har intervjuat två lärare i kommunal skola samt två lärare i Waldorfskola i syfte att få reda på deras tankar kring kunskap och lärande utifrån val av metoder och organisation av undervisning. Lärarna arbetar i skolår 1 till 3.ResultatI resultatet presenteras lärarnas svar utifrån kategorierna Hur – om organisation av undervisning och läxor, Vad – om ämnen och läromedel, samt Varför – om den kunskaps- och lärandesyn som lärarna ger uttryck för i intervjun. I varje kategori görs jämförelser mellan lärarnas svar både inom och mellan grupperna. I resultatet framkommer att det finns likheter men också stora olikheter i både upplägg av undervisningen och tankar kring kunskap och barns lärande mellan den kommunala skolan och Waldorfskolan. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta. Lärarna försöker i sitt arbete att hjälpa eleverna genom öppna frågor,grupparbeten och genom att låta dem skriva. Vidare är lärarna väl medvetna om risken att tystaelever riskerar att inte nå kursplanernas kunskapskrav. I klassrumssituationen tvingas lärareprioritera mellan utagerande och tysta elever, vilket leder till att de riskerar att bli bortglömda ochövergivna.

The purpose of this study is to examine how two different primary schools with the same school management district work with daily physical activity. We have chosen to conduct our investigation based on interviews. Through the interviews, we can highlight the teacher´s and principal´s interpretations of the concept regarding physical activity and find out the school´s arguments and working methods for pupil´s physical activity. These two schools work with physical activity in two different ways and the study describes the teacher´s and principal's choice of approach. Since our training is directed towards the younger ages, school years 1-3, we chose to interview teachers who work in these classes. It is also at a young age that teachers can influence pupil´s to adopt a healthy life style. Our results show that the individual teacher's own attitude can be reflected in the lesson planning. The teacher´s we interviewed felt that the breaks and activities encouraged students to be physically active. Trends we saw in the collection of our empirical data are that teacher´s want to be able to plan more physical activity but that they feel the pressure for all pupil´s to achieve the learning outcomes. Our results show that there might be a concern among teacher´s about the concept of physical activity and what it means.

Vi vill undersöka vilka föreställningar matematikintresserade lärare som undervisar i skolår 1-3 har om matematik och ämnesintegration. För att kunna besvara vår frågeställning har vi dels intervjuat och dels använt enkätsvar från två lärare som har matematisk utbildning och två lärare som inte har det. Resultatet visar att lärarna i vår undersökning har en föreställning om att ämnesintegration är att i undervisningen få in flera skolämnen samtidigt, både spontant och planerat. Enligt lärarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgå från elevernas verklighet. De anser att bl.a. varierat material, utomhuspedagogik och samtal underlättar ett lärande i en ämnesintegration med matematik. Vi kan inte urskilja några tydliga skillnader i föreställningar mellan de fyra intervjuade lärarna med olika utbildningar.

AbstractAndersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar omKorrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen.Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa tillelevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är:• Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller intekorrigera i elevernas skrivna texter?• Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade?För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor.Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skullekorrigera på sitt sätt. Vi använde oss också av en elevenkät som vi fyllde i samtidigtsom vi intervjuade 60 elever. I arbetet har vi tagit med teoretiskt bakgrund för att viskall kunna få svar på våra frågeställningar och analysera vårt resultat. Läsaren fårinblick om olika litteraturer och vad forskare anser om skrivutveckling och deras syn påkorrektion av elevtexter. Våra viktigaste slutsatser är:• Det inte är rätt att korrigera allt, för då anser vi att skrivlusten kan hämmas. Ivårt resultat har vi fått fram att eleverna på skola B tycker det är roligare attskriva än eleverna på skola A.• Eleverna på skola A får inte lov att skriva fritt i början av sin skoltid. Med hjälpav våra elevenkäter fick vi reda på att de här eleverna tycker mest om att skrivafritt.• Samtliga pedagoger använder sig av skrivstil fast det inte står i kursplanen försvenska. Resultatet visade att många elever tycker skrivstil är det roligaste avvåra alternativ.