<p>Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det. Båda grupperna har tilldelats en skrivuppgift vid två olika tillfällen. Vår hypotes inför försöket var att grupperna efter avslutat försök kommer att visa på skillnader i sitt skrivande. Resultat går i linje med hypotesen eftersom en större förbättring kan urskiljas i testgruppen som tagit del av ovan nämnd undervisning.</p>

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det. Båda grupperna har tilldelats en skrivuppgift vid två olika tillfällen. Vår hypotes inför försöket var att grupperna efter avslutat försök kommer att visa på skillnader i sitt skrivande. Resultat går i linje med hypotesen eftersom en större förbättring kan urskiljas i testgruppen som tagit del av ovan nämnd undervisning.

AbstractAndersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar omKorrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen.Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa tillelevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är:• Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller intekorrigera i elevernas skrivna texter?• Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade?För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor.Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skullekorrigera på sitt sätt. Vi använde oss också av en elevenkät som vi fyllde i samtidigtsom vi intervjuade 60 elever. I arbetet har vi tagit med teoretiskt bakgrund för att viskall kunna få svar på våra frågeställningar och analysera vårt resultat. Läsaren fårinblick om olika litteraturer och vad forskare anser om skrivutveckling och deras syn påkorrektion av elevtexter. Våra viktigaste slutsatser är:• Det inte är rätt att korrigera allt, för då anser vi att skrivlusten kan hämmas. Ivårt resultat har vi fått fram att eleverna på skola B tycker det är roligare attskriva än eleverna på skola A.• Eleverna på skola A får inte lov att skriva fritt i början av sin skoltid. Med hjälpav våra elevenkäter fick vi reda på att de här eleverna tycker mest om att skrivafritt.• Samtliga pedagoger använder sig av skrivstil fast det inte står i kursplanen försvenska. Resultatet visade att många elever tycker skrivstil är det roligaste avvåra alternativ.

I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. / In this study, the 21st century scientific literature addressing rhythmic music reading in children aged 5–8 is explored and compared. The described strategies are the main focus of the study but research on music reading´s effect on the development of reading and writing skills is also discussed. In order to meet the purpose of this study and answer the scientific question, the methods general literature study with systematic approach together with informal interviews with three neurology-scientists, are applied. Four scientific articles are included in the study. They were all thoroughly reviewed from a quality- and knowledge perspective. The scientific theory used for this study is Vygotskij´s cultural-historical psychology but my own background as a teacher of eurythmics, educated and experienced in Dalcroze´s methodology, is inevitably the light in which I view the results of this study. One of the study´s results, is that this subject did not yet render much attention from researchers during the 21st century, leaving a lot of room for further development of practice. The main results of the studied articles are that a) children tend to prioritize tone before rhythm when reading notated music, b) underlying beat on the shortest note-duration in the rhythm, rather than beat that corresponds to the “worth” of the bar, simplifies the development of music reading skills, c) accomplished music reading demands early developed strategies rather than practice and d) rhythmic music reading may develop in a trajectory similar to that of language and literacy acquisition and should be fostered within that perspective through all of the following: oral and aural exercises, writing and reading. The interview-section shows, amongst other things, that rhythmic training may promote the development of articulation and writing, but there are no direct transfer effects between reading and music reading.