<p>Lärande har i alla tider stått i fokus. Idag har man ett nytt sätt att se på kunskap, och hur man kan nå denna kunskap genom hela livet, med just det livslånga lärandet som grund. Utvecklingen i dagens samhälle och skola går mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmågor, erfarenheter och möjligheter, snarare än att se dem som tomma kärl som förväntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frågan blir då hur en pedagog kan arbeta med elevens lärande utifrån ett läslustsperspektiv? Vårt gemensamma intresse för läsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet läsning. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna med olika läsformer, arbetar med elevers läsning i klassrummet. Vi har även som avsikt att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna uttrycker om läsningens olika former i låg- och mellanstadiet. Vår undersökning innefattar kvalitativa intervjuer med pedagoger, utifrån halvstrukturerade frågor kring läsning. Vi har fått en inblick i hur sex pedagoger arbetar kring läsning. Det som framkommit är att pedagogerna främst har två synsätt på läsning, dels ett instrumentellt synsätt, dels ett lustfyllt. Pedagogerna arbetar till stor del medvetet för att främja läslusten, de värderar däremot den instrumentella läsningen något högre än läslust. Detta kan kännas som oförenligt med den tanken som de flesta av pedagogernas svar speglat: För att kunna nå instrumentell kunskap krävs det att eleverna är kapabla att känna läslust. De yngre eleverna i lågstadiet har inte sällan mer högläsning och lägre krav på sig att uppnå den instrumentella kunskapen än de äldre eleverna. Pedagogerna ser, med bara några få undantag, litteraturen som ett komplement till läromedel, snarare än tvärt om. Eleverna delas ofta in efter nivå inom klasserna eller grupperna och diskussionen kring starka och svaga elever styr hur mycket man relaterar läsningen till instrumentell läsning eller till lustfylld läsning. Valet av litteratur bestäms mycket utifrån pedagogens motiv och den egna motivationen till läsning. Variationen i bruket av böcker och annat material är ganska lika mellan de olika pedagogerna i vår undersökning. Man har högläsning i viss utsträckning i klasserna och talböcker bara till det fåtal elever som man anser ha behov av det. Pedagogerna delar även in läsning av skönlitteratur och annan litteratur, i dels träning av språket och dels i läslust. Ofta har en form av läsning ett annat, högre mål, som till exempel talbok för att komma igång med läsningen, eller för att motivera eller stimulera elevernas läslust.</p>

Lärande har i alla tider stått i fokus. Idag har man ett nytt sätt att se på kunskap, och hur man kan nå denna kunskap genom hela livet, med just det livslånga lärandet som grund. Utvecklingen i dagens samhälle och skola går mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmågor, erfarenheter och möjligheter, snarare än att se dem som tomma kärl som förväntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frågan blir då hur en pedagog kan arbeta med elevens lärande utifrån ett läslustsperspektiv? Vårt gemensamma intresse för läsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet läsning. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna med olika läsformer, arbetar med elevers läsning i klassrummet. Vi har även som avsikt att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna uttrycker om läsningens olika former i låg- och mellanstadiet. Vår undersökning innefattar kvalitativa intervjuer med pedagoger, utifrån halvstrukturerade frågor kring läsning. Vi har fått en inblick i hur sex pedagoger arbetar kring läsning. Det som framkommit är att pedagogerna främst har två synsätt på läsning, dels ett instrumentellt synsätt, dels ett lustfyllt. Pedagogerna arbetar till stor del medvetet för att främja läslusten, de värderar däremot den instrumentella läsningen något högre än läslust. Detta kan kännas som oförenligt med den tanken som de flesta av pedagogernas svar speglat: För att kunna nå instrumentell kunskap krävs det att eleverna är kapabla att känna läslust. De yngre eleverna i lågstadiet har inte sällan mer högläsning och lägre krav på sig att uppnå den instrumentella kunskapen än de äldre eleverna. Pedagogerna ser, med bara några få undantag, litteraturen som ett komplement till läromedel, snarare än tvärt om. Eleverna delas ofta in efter nivå inom klasserna eller grupperna och diskussionen kring starka och svaga elever styr hur mycket man relaterar läsningen till instrumentell läsning eller till lustfylld läsning. Valet av litteratur bestäms mycket utifrån pedagogens motiv och den egna motivationen till läsning. Variationen i bruket av böcker och annat material är ganska lika mellan de olika pedagogerna i vår undersökning. Man har högläsning i viss utsträckning i klasserna och talböcker bara till det fåtal elever som man anser ha behov av det. Pedagogerna delar även in läsning av skönlitteratur och annan litteratur, i dels träning av språket och dels i läslust. Ofta har en form av läsning ett annat, högre mål, som till exempel talbok för att komma igång med läsningen, eller för att motivera eller stimulera elevernas läslust.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD. BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD. I enkätundersökningen framkom att eleverna har en relativt god insikt i sitt eget lärande. Den visar också att de flesta eleverna har en positiv inställning till att arbeta med BRAVKOD.

Rydaholmsmetoden är en lästräningsmetod för elever med bristande automatisering i avkodningen av ord. Syftet med denna undersökning är att diskutera hur olika lärare arbetar med Rydaholmsmetoden. Utöver detta utreds hur metoden passar för olika elever och vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med metoden. I undersökningen har sex lärare intervjuats som alla har erfarenhet av Rydaholmsmetoden. Fyra lärare arbetar på grundskolor i Skåne och två av dem på grundskolor i Småland. Av dessa sex intervjupersoner är en av dem grundare till Rydaholmsmetoden. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och innehållit öppna, förberedda frågor.I arbetet med Rydaholmsmetoden är det viktigt med regelbundenhet och att materialet anpassas till varje elev, detta för att de skall känna trygghet och känna att de klarar av det som krävs under ett träningspass. För att eleven inte skall uppleva metoden som tråkig eller enformig hålls passen korta och intensiva, max 20 minuter per gång, två-tre gånger i veckan. Lärarens betydelse är avgörande för att metoden skall fungera och ge positiva resultat. Deras uppgift är att motivera och inspirera eleven till att vilja fortsätta med lästräningen. För att eleverna under varje träningspass skall känna att de lyckas krävs ett stort tålamod och en stor försiktighet hos läraren. Rydaholmsmetoden är en av många lästräningsmetoder som finns för att hjälpa elever med lässvårigheter men till skillnad från andra metoder fokuserar Rydaholmsmetoden endast på elevernas avkodningsförmåga.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

Sammanfattning/Abstract Nielsen, Helena (2022). ”Det visar sig att ju mer man tränar på det ju bättre blir man” Om lästräning och motivation till att läsa (“It turns out that the more you practise the better you become” On Reading Intervention and Motivation to Read). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser betydelsen av kontinuerlig lästräning genom hela skoltiden. En förväntan på denna studies resultat är att få syn på om interventioner av lästräning kan ha inverkan på läsutvecklingen och på motivationen till att läsa hos elever i lässvårigheter. Studien klarlägger utifrån den utvecklingsekologiska teorin att elevers lärande är beroende av omgivningen och blir en produkt av den. Studiens kunskapsbidrag ämnar också att öka kunskapen gällande de specialpedagogiska implikationer som studien medför. Studien är tänkt att bidra med kunskap om hur skolan skulle kunna utveckla läsundervisningen samt lästräningen. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genom intervjuer med elever i årskurs sju, speciallärare och specialpedagoger få ta del av deras uppfattningar om vad intensiva åtgärder, interventioner, i form av lästräning kan innebära för läsutvecklingen och motivationen till att läsa för högstadieelever i lässvårigheter. De preciserade frågeställningarna i denna studie är: - I vilken utsträckning kan interventioner med lästräning inverka på att förbättra läsförståelsen hos elever i lässvårigheter?  - Vilken inverkan på motivationen till att läsa kan intensiv lästräning ha? Teori Den teori som används som ramverk för denna studie grundar sig i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och den senare bioekologiska utvecklingsteorin (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner &amp; Morris (1998). Denna teori fokuserar på de olika miljöer som eleven befinner sig i och det är i omgivningen i de miljöerna som lärandet sker. Den utvecklingsekologiska teorin betonar speciellt barnets upplevelser av samspelet i en miljö och att det är de aktiviteter, relationer och roller som erbjuds i miljön som har inverkan på elevens lärande. Elevernas utveckling och lärande påverkas både direkt och indirekt av de olika miljöerna. Studien har med utgångspunkt i denna teori behandlat elevernas uppfattningar av läsning, lästräning och motivation till att läsa i mikrosystemet som innefattar skolan och hemmet. Studien behandlar också hur de övriga systemen i den ekologiska strukturen påverkar elevernas lärande. Mesosystemet beskrivs och behandlas i denna studie som relationen mellan skolan och hemmet. Exosystemet påverkar eleverna indirekt genom kommunala beslut, något som också makrosystemet gör genom de styrdokument som skolor har att förhålla sig till.  Metod För den här studien valdes en kvalitativ metodansats eftersom syftet med studien är att få ta del av informanternas uppfattningar kring frågeställningarna. För insamling av empiri utformades en frågeguide och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre elever, två specialpedagoger och en speciallärare. Vidare valdes även dokumentanalys ut som metod för att ta del av den sammanställning som gjordes av specialpedagogen över elevernas resultat. Det insamlade materialet sammanställdes, transkriberades och analyserades sedan enligt den tematiska analysen för att belysa tydligt framträdande teman (Bryman, 2018).  Resultat Studien visar att lästräning har en positiv inverkan på läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Studiens resultat visar också att eleverna inte självmant väljer att läsa. Att träna ordavkodning och läsflyt i intensiva perioder har stor betydelse för utvecklingen av avkodningsförmågan och läsförståelsen. Eleverna i studien uppvisar en markant förbättring i antal korrekt lästa ord per minut efter interventionen med lästräning. Dock ligger dessa elevers resultat fortfarande under den rekommenderade nivån för elever i årskurs sju efter interventionen. Resultatet visar också att lästräningen inte medfört till ökad motivation till att läsa hos eleverna men att eleverna upplever ett större självförtroende när det gäller läsning av olika sorters texter, vilket gör att de läser mer. I studien betonar informanterna vikten av att skolan utvecklar arbetet med läsutveckling och låter det bli ett prioriterat område. Specialpedagogiska implikationer På organisationsnivå innebär studiens resultat att organisationen kring läsning och läsutveckling behöver struktureras och prioriteras för att alla elever ska kunna få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Screening bör göras redan i årskurs sex som ett förebyggande arbete för planeringen inför mottagandet av eleverna vid starten på högstadiet. Ett nära och strukturerat samarbete kring alla elevers läsutveckling mellan lärare och speciallärare måste initieras som en konsekvens av studiens resultat. På individuell nivå bör insatser med lästräning skyndsamt sättas in och fortsätta periodvis under hela högstadietiden.

Att motivera elever till att läsa har blivit en större utmaning för lärare och föräldrar i dagens samhälle, trots läsfrämjande aktiviteter i skolan. Ofta upplevs läsning som ett krav för inhämtande av teoretiska kunskaper och inte som lustfyllt och kravlöst. Genom teorin The simple view of reading uppnås läsning först när avkodning och språkförståelse samspelar. Men genom att läsa kan också ett kunskapsinhämtande ske såsom en förbättrad avkodningsförmåga.  Studien genomfördes som en intervention i årskurs 2 med förtest och eftertest. Där avkodningsförmåga och läslust kartlades genom dokumentanalys med strukturerad intervju i samband med interventionens början och slut. Interventionen bestod av två veckors intensiv lästräning för experimentgruppen och två veckors ordinarie undervisning för kontrollgruppen.  Syftet med interventionsstudien var att undersöka vilken påverkan två veckors intensiv lästräning har på elevers avkodningsförmåga och läslust i årskurs 2. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Hur påverkas elevers avkodningsförmåga av två veckors intensiv lästräning? Går det genom avkodningstestet att se skillnader på elevernas nuvarande utvecklingsnivå? Hur påverkas elevers läslust av två veckors intensiv lästräning? Går det genom intervjun att se skillnad mellan och jämföra elevernas individuella nivå av läslust?  För att analysera materialet från avkodningstestet sammanställdes och jämfördes både experimentgruppens och kontrollgruppens resultat i medelvärden. För att vidare analysera materialet från intervjun sammanställdes elevernas självskattade läsförmåga och läslust genom medelvärden och poängsystem. Vi jämförde sedan grupperna sinsemellan samt resultatet mellan förtest och eftertest i vår analys.  Vi kom fram till att en viss förbättring av avkodningsförmågan kan tydas efter interventionen där ljudnignsförmågan hade störst utveckling. Vidare påvisar resultatet från intervjun lite olika utfall beroende på hur materialet analyseras. Den generella läslusten kan vi tyda att den ökat i båda grupperna, där experimentgruppens läslust ökat något mer än kontrollgruppens. Dock måste vi ha i åtanke att elevernas resultat kan ha blivit påverkat av andra aspekter än den intensiva lästräningen. Risken fanns att eleverna mindes orden från avkodningstestet och vi vet inte heller om eleverna i experimentgruppen har följt det lässchema som låg till grund för studien. I det stora hela ser vi att två veckors intensiv lästräning kan ha påverkat avkodning, ljudning och läslust positivt och ser heller ingen tendens till en negativ påverkan.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker speciallärares och specialpedagogers yrkeserfarenheter och attityder till lästräning, kontra assisterande teknik, AT, i arbetet med elever i grundskolans senare år och gymnasiet. Vi har undersökt möjligheter och hinder för genomförandet av lästräning och användandet av AT som ett kompensatoriskt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Även hur speciallärares och specialpedagogers attityder påverkar arbetet med lästräning och AT och vilken påverkan de anser att användandet av AT har på elevers läsförmåga har undersökts. Semistrukturerade intervjuer med nio speciallärare/specialpedagoger har genomförts och analyserats med tematisk analys. Resultaten har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven: en teori om hjärnans utveckling och effekter av lästräning, the simple view of reading och utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. I studiens resultat framkommer organisatoriska förutsättningar som möjligheter och hinder till både genomförandet av lästräning och optimalt användande av AT. Endast tillgången till AT anses inte räcka som en förutsättning att det ska fylla den eftersträvade funktionen, utan kunskap om hur det ska användas är en lika viktig förutsättning. Även vikten av relation och motivation framkommer som betydelsefulla faktorer för möjliggörandet av läsfrämjande insatser. Resultatet visar en viss diskrepans mellan attityd och arbetssätt gällande lästräning och AT. Läsförmåga framställs av informanterna som väsentligt för eleverna, men de organisatoriska förutsättningarna kan utgöra ett stort hinder för att läsförmågan verkligen ska vara prioriterad genom systematisk lästräning. Istället tycks AT sättas in för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna i undervisningen och för att de ska få förutsättningarna att visa sina kunskaper. En stark anledning till prioriteringen av AT framför lästräning anges vara de kunskapsspäckade läroplaner som elever och personal, i den svenska skolan idag, på högstadiet och gymnasiet behöver förhålla sig till.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur intensiv lästräning under en sexveckorsperiod kan påverka ordavkodningsförmågan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmåga under sexveckors intensiv lästräning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegränsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende på om eleverna genomför intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp? I vilken utsträckning utvecklas de elever som också låg under TIL:s gränsvärde, men som inte genomförde intensiv lästräning? Mycket av tankarna inom intensiv lästräning återfinns inom den sociokulturella teorin där inlärning sker i samspel med någon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgången intensiv lästräning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmåga samt stärkt sin självkänsla som läsare. De elever som inte genomförde intensiv lästräning hade också ökat sin ordavkodningsförmåga, men inte i samma utsträckning. Vi såg inga tydliga tendenser beroende på om eleverna genomförde intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp. Vår slutsats är att det är viktigt med tidig upptäckt för att kunna förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, innan eleven utvecklar en negativ självbild som läsare.

Problemområde:Alla elever får idag inte det stöd och de förutsättningar de behöver för att utveckla sin läsning och skrivning på bästa sätt. Upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling men även för deras självbild och motivation. Få studier har undersökt hur och om läsinterventioner påverkar elevers självbild och motivation.Syfte och frågeställningar:Syftet med vår studie är att undersöka hur läsinterventioner kan påverka elevers läsförmåga samt hur elever upplever läsinterventionens påverkan på självbild, motivation och syn på sig själva som läsare. Våra frågeställningar är: Hur utvecklas elevens avkodning av en läsintervention? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på läsförmåga och inställning till läsning? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på självbild och motivation?Teoretisk ram och metod:Vår studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Dessa har det gemensamt att de betonar det sociala samspelets påverkan på elevers mentala utveckling och kunskapsutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi genom intervjuer tagit del av 10 elevers upplevelser av läsinterventioner. Eleverna går i år 2 och 3. Som komplement till elevintervjuerna har vi intervjuat elevernas klasslärare samt tagit del av elevernas resultat på lästest som testar avkodningsförmågan.Resultat och analys:Resultaten av vår studie visar att många av eleverna upplever att deras läsförmåga har förbättrats av läsinterventionen, samtidigt som lästesten inte visar några större förbättringar. Det går däremot inte att dra någon generell slutsats av läsinterventionens effekter, eftersom intervjuerna uppvisar stora variationer gällande elevernas upplevda självbild, motivation och inställning till läsning. Elevintervjuerna visar dock att pedagogers bemötande och förväntningar på elever har stor betydelse för elevers självbild, motivation och inställning till läsning.Kunskapsbidrag och specialpedagogiska implikationer:Denna undersökning kompletterar tidigare forskning genom att beskriva elevers och deras klasslärares upplevelser av läsinterventioners inverkan på elevers självbild, motivation och inställning till läsning. Ett nära samarbete mellan specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. I detta arbete har specialpedagogen en viktig roll som kvalificerat stöd och som expert på elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Läsintervention, motivation, självbild, tidig intensiv lästräning. / The purpose of our study was to investigate how reading interventions can affect students’ reading ability, and how students and their teachers, experience the students’ self-concept, motivation and their attitude towards reading. We have used a qualitative method. We interviewed children before and after they participated in a reading intervention. We also interviewed the students’ teachers after the intervention. The results of our study show that the majority of the students feel that their reading ability improved after the intervention. Furthermore, our results show different effects on the students’ reading ability, self-concept, motivation and attitude towards reading. Our results also show the importance of early interventions to prevent students from developing a negative self-concept. The response and expectations of the teachers’ are important for the students’ self-concept, motivation and attitude towards reading. Key words: reading intervention, motivation, self-concept.