Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

Denna litteraturöversikt är en sammanställning av ett urval från tidigare forskning som gjorts inom det kooperativa lärandet. Det som specifikt undersöks är det kooperativa lärandets effekter på elevers läskunskaper inom årskurs 1-6. Till denna litteraturöversikt har det tagits del av sjutton peer-reviewed granskade artiklar, vars innehåll överlag visar på en positiv effekt, inte bara på elevers läskunskaper utan även bland de kommunikativa förmågorna överlag. Det framgår även att det främst är låg- och medelpresterande elever som drar mest nytta av det kooperativa lärandets metoder. Dock finns det inget konkret empiriskt material som visar på en positiv effekt för högpresterande elever. En studie som redovisas visar resultat som motsäger vad föregående studier kommit fram till. Framtida forskning bör undersöka hur det kooperativa lärandet kan ge en positiv utveckling av samtliga elevers lärande. Detta för att lärare ska kunna skapa ett mer inkluderande och individanpassat lärande.

Vi har i denna kvantitativa empiriska studie undersökt fenomenet kollegiala samtal om lärande och i vilka olika mötessammanhang som de kollegiala samtalen pågår. Syftet var att undersöka i vilka mötessammanhang det sker kollegiala samtal om lärande och hur de är organiserade och strukturerade. Hur upplever lärarna de kollegiala samtalen om lärande och anser de att samtalen påverkar deras arbete i klassrummet och utvecklar undervisningen till förmån för alla elever? Genom en enkätundersökning deltog 125 lärare i två kommuner. Vi skickade ut webbenkäter till 293 grundskollärare i årskurs 1-6 och svarsfrekvensen var 42,7 %. Utifrån frågeställningarna har vi analyserat svaren och använt oss av statistisk analys så som Chi2-test och korrelationer. Studiens resultat visar att 95 % av respondenterna deltagit i någon av de större kompetensutvecklingarna (Läslyftet, Bedömning för lärande, Matematiklyftet, Ett språkutvecklande arbetssätt) Möjligheter till gemensamt lärande genom kollegiala samtal har ett positivt samband med hur lärarna uppfattar behållning för den egna klassrumsundervisningen. Strukturen på de kollegiala samtalen har ett samband med respondenternas möjligheter till ett gemensamt lärande för att utveckla undervisningen på skolan. Studien visar också att graden av struktur på samtalen har betydelse för hur stor nytta lärarna har av samtalen för deras lärande och undervisning. Vi kunde se att strukturen var lägre i de samtal där respondenterna uppfattade att samtalen inte var till nytta för deras arbete med elever i behov av stöd. Vi kunde se att strukturen på de kollegiala samtalen var högre för Bedömning för lärande än för övriga mötessammanhang. Vi utgår från tidigare forskning som bland annat beskriver vikten av strukturer, organisation, rektors ledarskap, hur gemensamt lärande kan ske genom stöttning och olika modeller (Leahy & Wiliams, 2009; Levine & Marcus, 2010; Langelotz, 2014; Dysthe, 1996 m.fl.).

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka och sammanställa studier om digitala verktyg och hur dessa kan främja elevers läs- och skrivinlärning i de tidiga skolåren. För att kunna besvara frågeställningen har sökningar gjorts i databaserna Swepub och ERIC. Totalt samlades tio artiklar in, vilka har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att digitala verktyg främjar elevers läs- och skrivinlärning, då de skriver längre och bättre texter, har en snabbare läsinlärning och läser fler böcker. När det gäller djup förståelse och läsförståelse skiljer sig resultaten åt. Elevernas motivation ökar också genom användning av olika digitala verktyg. Slutsatser som kan dras är att elevers möjligheter till inlärning påverkas av lärarnas förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Utgångspunkten gällande framtida forskning är att undersöka hur lärarna väljer att använda digitala verktyg i svenskundervisningen.

Enligt rapporter från Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS] har de svenska elevernas för­måga att läsa och förstå text försämrats sedan 2001. Resultatet från 2016 visar dock en ökad förmåga hos eleverna. Aktuell forskning visar på vikten av att lärare undervisar i läsförståelse. Syftet med studien är därför att undersöka hur verksamma lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse utifrån didaktiska frågor. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier lärs ut? Hur beskriver lärarna sin läsförståelseundervisning utöver dessa strategier? Hur ofta undervisar lärarna i läsförståelse och varför anser de att denna mängd behövs? Varför väljer lärarna att undervisa i läsförståelse? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där nya kunskaper utvecklas tillsammans med andra utifrån individens egen proximala utvecklingszon. Materialinsamlingen har gjorts genom en kvali­tativ enkät med öppna frågor där deltagarna valts ut via tre urvalskriterier. Innan materi­al­insamlingen började genomfördes en pilotstudie. Resultatet visar på att fem strategier är vanligast i undervisningen: att förutspå, att reda ut oklarheter, att sammanfatta, att ställa frågor och att skapa inre bilder. Denna undervisning sker i ett gemensamt lärande genom att lärarna modellerar och använder olika strategier. Lärarna motiverar dessa val utifrån styrdokument och forskning samt att de vill stärka elevernas läsförståelse. Slutsatsen är att studiens resultat har en relevans för lärar­studenters och yrkesverksammas planering av undervisning. / According to reports from Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS], the ability of Swedish students to read and understand text has deteriorated since 2001. However, the results from 2016 show an increased ability of the pupils. Current research show the importance of teachers teaching reading compre­hension. The purpose of the study is to investigate how active teachers in the elementary school years 1-3 describe their teaching in reading comprehension based on didactic questions. This purpose is answered with the following questions: What reading comprehension strategies are taught? How do the teachers describe their reading comprehension teaching in addition to these strategies? How often do teachers teach reading comprehension and why do they think this amount is needed? Why do the teachers choose to teach reading comprehension? The study is based on a socio-cultural perspective where new knowledge is developed together with others based on the individual's own proximal development zone. The material collection has been done through a qualitative questionnaire with open questions where the participants were selected via three selection criteria. Before the material collection began, a pilot study was carried out. The result shows that five strategies are most common in the teaching: predicting, clearing out uncertainties, summarizing, asking questions and creating inner images. This teaching takes place in a common learning by the teachers modeling and using different strategies. The teachers motivate these choices based on curriculum and research, that they want to strengthen the pupils reading comprehension. The conclusion is that the study's results have a relevance for the teaching students 'and professionals' planning of teaching.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>