Problemområde:Alla elever får idag inte det stöd och de förutsättningar de behöver för att utveckla sin läsning och skrivning på bästa sätt. Upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling men även för deras självbild och motivation. Få studier har undersökt hur och om läsinterventioner påverkar elevers självbild och motivation.Syfte och frågeställningar:Syftet med vår studie är att undersöka hur läsinterventioner kan påverka elevers läsförmåga samt hur elever upplever läsinterventionens påverkan på självbild, motivation och syn på sig själva som läsare. Våra frågeställningar är: Hur utvecklas elevens avkodning av en läsintervention? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på läsförmåga och inställning till läsning? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på självbild och motivation?Teoretisk ram och metod:Vår studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Dessa har det gemensamt att de betonar det sociala samspelets påverkan på elevers mentala utveckling och kunskapsutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi genom intervjuer tagit del av 10 elevers upplevelser av läsinterventioner. Eleverna går i år 2 och 3. Som komplement till elevintervjuerna har vi intervjuat elevernas klasslärare samt tagit del av elevernas resultat på lästest som testar avkodningsförmågan.Resultat och analys:Resultaten av vår studie visar att många av eleverna upplever att deras läsförmåga har förbättrats av läsinterventionen, samtidigt som lästesten inte visar några större förbättringar. Det går däremot inte att dra någon generell slutsats av läsinterventionens effekter, eftersom intervjuerna uppvisar stora variationer gällande elevernas upplevda självbild, motivation och inställning till läsning. Elevintervjuerna visar dock att pedagogers bemötande och förväntningar på elever har stor betydelse för elevers självbild, motivation och inställning till läsning.Kunskapsbidrag och specialpedagogiska implikationer:Denna undersökning kompletterar tidigare forskning genom att beskriva elevers och deras klasslärares upplevelser av läsinterventioners inverkan på elevers självbild, motivation och inställning till läsning. Ett nära samarbete mellan specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. I detta arbete har specialpedagogen en viktig roll som kvalificerat stöd och som expert på elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Läsintervention, motivation, självbild, tidig intensiv lästräning. / The purpose of our study was to investigate how reading interventions can affect students’ reading ability, and how students and their teachers, experience the students’ self-concept, motivation and their attitude towards reading. We have used a qualitative method. We interviewed children before and after they participated in a reading intervention. We also interviewed the students’ teachers after the intervention. The results of our study show that the majority of the students feel that their reading ability improved after the intervention. Furthermore, our results show different effects on the students’ reading ability, self-concept, motivation and attitude towards reading. Our results also show the importance of early interventions to prevent students from developing a negative self-concept. The response and expectations of the teachers’ are important for the students’ self-concept, motivation and attitude towards reading. Key words: reading intervention, motivation, self-concept.

Sammanfattning/AbstraktHylén Landström, Sophie (2016), ”Då känns det att jag kan läsa” – en läsintervention med upprepad läsning i helklass. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om en intensiv läsutvecklingsmetod som till skillnad från de flesta intensiva läsmetoder kan genomföras i helklass. Inkluderingsperspektivet betonas när alla elever, även elever i läs- och skrivsvårigheter, kan delta i interventionen. Läsning är en färdighet som kräver omfattande insatser för att utvecklas väl. Skolan har ett samhällsuppdrag att se till att barn och ungdomar utvecklar denna färdighet och inte hamnar i det utanförskap som bristande förmåga att läsa och skriva kan förorsaka.Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka och tillföra fördjupad kunskap om en läsutvecklingsmetod med upprepad läsning som kan genomföras i grupp. Studien belyser lärares och elevers upplevelse av metoden samt elevers inställning till läsning. De eventuellt mätbara effekterna av metoden ska också undersökas. Mina frågeställningar är: Hur upplever elever och lärare läsmetoden 2x2 minuter? Vad berättar eleverna om sin inställning till läsning? Vilken effekt har läsmetoden på elevers läsförmåga?TeoriStudien grundar sig på kognitiv inlärningsteori, sociokulturella samt specialpedagogiska perspektiv. Inom kognitiv inlärningsteori som är relaterad till läsning och skrivning försöker man med olika modeller förklara vad som händer i hjärnan när man lär sig, tänker, läser och skriver. Hur elever lär sig läsa kombineras med det sociala samspelets påverkan på elevers inlärning och kunskapsutveckling.MetodStudien som genomförts är i huvudsak kvalitativ men har kvantitativa inslag. Elever och lärare har intervjuats i halvstrukturerade intervjuer under tiden läsinterventionen pågick. Före och efter interventionen fick eleverna göra ett H4-test vilket även en kontrollgrupp gjorde.3ResultatResultatet av studien visar att elever och lärare upplever att elevernas läsförmåga förbättras samtidigt som de inte påvisar någon mätbar signifikant skillnad mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp i lästesten. Det sociala samspelet mellan eleverna under interventionen visar sig vara betydelsefullt, de betonar vikten av att lyssna på varandra och hjälpas åt med svårigheter i texten. Det individanpassade valet av böcker med lagom svårighetsgrad visar sig vara betydelsefullt. Illustrationer som stödjer texten förhöjer läsupplevelsen enligt eleverna. Lärarna berättar att en av metodens fördelar är att även elever i läs- och skrivsvårigheter deltar, inkluderade i gruppen. De poängterar dock att en del elever behöver en-till-en undervisning. Elevintervjuerna visar inte på ett genuint läsintresse utanför skolan. Läsning kopplar eleverna till att kunna göra praktiska saker i framtiden. Elevernas berättelser visar att de upplever förbättring av sin läsförmåga i form av ökat läsflyt vilket kan ha en motivationshöjande effekt och öka läsintresset.ImplikationerMed läsinterventionen 2x2 minuter är undervisningen anpassad till ett relationellt perspektiv där alla elever är socialt, didaktiskt och rumsligt inkluderade. Interventioner med upprepad läsning i helklass kan vara en del av skolors förebyggande RTI-arbete. I steg 1 handlar det om ett förebyggande arbete där lärare och speciallärare har ett nära samarbete och följer elevers läsutveckling noga. Tidigare forskning visar att tidiga förebyggande insatser är en betydelsefull del av det specialpedagogiska arbetet och för elever med risk att hamna i läs- och skrivsvårigheter kan de innebära en god utveckling av läsfärdigheten. Specialläraren har en viktig stödjande och utvecklande funktion på skolorna när det gäller elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Inkludering, helklass, läsflyt, läsintervention, upprepad läsning

Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?

Studiens syfte var att undersöka hur intensiv lästräning med läslistor kan förändra avkodnings­förmågan hos elever med avkodningssvårigheter i årskurs 7. Vidare syftade studien till att undersöka elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt huruvida deras läsmotivation påverkas. I studien användes en kvasiexperimentell design med en kvantitativ ansats i form av en intervention med Wendick-modellen Intensivläsning. Pre- och posttester gjordes för att kartlägga elevernas avkodningsförmåga före och efter interventionen. Studien antog även en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse för elevernas upplevelse av lästräningen. En efterföljande anonym kvantitativ enkät genomfördes som komplement till intervjuerna. Efter ett slumpmässigt strategiskt urval delades studiens 12 deltagare in i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp med sex elever i varje grupp. Läsinterventionen genomfördes en-till-en och varje träningstillfälle pågick i 15 minuter, vid 20 tillfällen under fem veckor. Resultatet visade att både interventionsgruppen och kontroll-gruppen förbättrade sitt resultat något på testet LS Avläsning Ord, medan interventionsgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Nonsensord betydligt mer än kontrollgruppen. Samtliga elever i interventionsgruppen var positiva till att lästräna med läslistor och övervägande del av eleverna upplevde att deras läsmotivation påverkades positivt. Studiens resultat visade att intensiv lästräning med läslistor framförallt utvecklade avkodningsförmågan vid läsning av nonsensord hos sex elever i åk 7.

Det finns mycket forskning som handlar om barns läsinlärning, men inte om barns egen högläsning. Syftet med den här studien var att se om högläsning för ett djur kunde öka motivationen för läsning hos barn med lässvårigheter. Studien hade 2 deltagande barnmed lässvårighetersamt 3 deltagande föräldrar som rekryterades av logoped som är verksam hos Lära med djur, den förening där läsinterventionen genomfördes. Metoden var single subject design (A-B-A) där varje barn utgjorde sin egen kontroll. Studien var indelad i tre olika faser. Under baslinjen (A) läste barnet högt i hemmiljön. Under interventionen (B) läste barnet högt för ett djur vid fem tillfällen. Under uppföljningen (A) läste barnet hemma igen. All högläsning videoinspelades och föräldrarna intervjuades 3 gånger, en gång i respektive fas. Viss förändring hos barnen kundekonstateras på områdena aktiv lästid och antal avbrott under läsningen. Intervjuerna med föräldrarna visade på att interventionen med djur förefaller ha haft en positiv påverkan på åtminstone ett av barnens läsmotivation. Båda föräldraparen valde att låta sina barn fortsätta läsa hos Lära med djur efter studiens avslut. Sammantaget visade resultaten att läsning med djur kan ha en viss effekt på barnets läsning, men vidare studier krävs på området. / There is a lot of studies done about children’s learning to read but not a lot about themselves reading aloud. The purpose of this study was to see if reading aloud to an animal can increase the reading motivation in children with reading difficulties. The study had 2 participating children with reading difficulties and 3 participating parents who were recruited by a speech and language pathologist who works at Lära med djur, the association where the reading intervention took place. The method was a single subject design (A-B-A) where each child constituted as their own control. The study was divided into three different phases. During the baseline (A), the child read aloud in the home environment. During the intervention (B), the child read aloud to an animal on five occasions. During the follow-up (A), the child read at home again. All readings were videotaped. The parents were interviewed three times, one time in each of the phases. The children showed some change in the areas of active reading time, the correct number of words read and the number of interruptions during reading. The interviews with the parents showed that the intervention with animals seemed to have had a positive effect on foremost one of the childrens’ motivation for reading. Both parent couples said that they chose to let their child continue to read at Lära med djur atthe end of the study. Overall, the resultsshowed that reading with animals can have a certain effect on the child's reading, but further studies are required in this area.