I föreliggande studie var att se hur elevers läshastighet och avkodningsförmåga påverkades efter användning utav Wendicks läslistor under fem veckor. Studien har utgått från frågor som: Vilka elevgrupper verkade gynnas eller missgynnas av denna metod? Finns det några skillnader i relation till kön och hur upplever eleverna själva intensivträning med Wendicks läslistor? Som metod användes kvasi-experiment där redan befintliga grupper fanns och randomisering inte var aktuellt. I studien ingick två försöksgrupper, en från åk 2, en från åk 4 samt två jämförelsegrupper inom samma årskurser. För att testa av elevernas avkodning och läshastighet användes H4 där eleverna fick göra ett för- och eftertest där en intervention gjordes under fem veckor med Wendicks läslistor för att se huruvida det sker en progression efter träning med dessa. Baserat på resultatet vid förtestet delades samtliga elever in i en av tre stanine-normerade grupper i studien, kallade för röd, grön och blå grupp. Röd grupp är de som inte klarade förväntad läsnivå, grön grupp är de elever som hade förväntad läsnivå och blå grupp är de elever med mer än förväntad läsnivå. Det gjordes också ett kvalitativt inslag i form av webbaserad enkät där elevernas egna tankar kring Wendicks läslistor som läsmetod lyftes fram. Efter användning utav Wendicks läslistor ökade samtliga grupper inom försöksgrupperna i antal lästa ord. Däremot var ökningen marginell om man jämför med de som ingick i jämförelsegrupperna och endast använt sig av ordinarie läsundervisning. Resultat i studien visar på skillnad vad gäller kön i linje med tidigare forskning där flickor ofta presterar högre inom bland annat läsning. Flickorna ligger på en högre nivå i antalet lästa ord mot pojkarna och flickorna gynnades mest av Wendicks läslistor. I enkäterna framkom olika tankar kring att använda sig utav denna läsinlärningsmetod. En del av eleverna ansåg att det var svårt med ”kamratläsning” medan andra tyckte det var roligt och givande. De elever som låg på en högre nivå än väntat för årskursen tyckte det kändes överflödigt med denna läsmetod.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med avkodningssvårigheter påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare interventioner och traditionell läsundervisning. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade vid 4 tillfällen under 28 veckor á 20 minuter per gång med läslistor från BRAVKOD metoden. Studien syftade även till att undersöka hur elevernas avkodning utvecklades beroende på ålder. Därför har elever från både låg och mellanstadiet deltagit i interventionen. Studien lades upp efter klassisk experimentell design med både interventionsgrupper och jämförelsegrupper i båda stadierna. Grupperna har omfattat 30 elever från lågstadiet och 21 elever från mellanstadiet. Vidare har även elevernas motivation och föräldrarnas upplevelse varit ett syfte att undersöka närmre. Studien genomfördes som en intervention med före och eftertest, en intervju med elever i interventionsgrupperna och lärare samt enkätundersökning hos vårdnadshavare. Testresultaten behandlades kvantitativt medan intervjuer fick ge studien ett kvalitativt komplement till testresultat och enkätsvar. Interventionsgrupperna i båda stadier visar en tydlig förbättring i avkodning i alla tester jämfört med jämförelsegrupperna. Detta visar på att interventionen med läslistor har en positiv utveckling på elevernas avkodningsförmåga. I intervjuer framkom även att eleverna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Endast någon enstaka elev var motvillig till detta.

Studien syftade till att undersöka hur avkodningen, för elever i avkodningssvårigheter, påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare liknande interventioner. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade 20 tillfällen á 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsutvecklingen för eleverna i interventionen tedde sig beroende på elevernas ålder. Därför genomfördes studien med elever från både låg- och högstadiet. Vidare syftade studien till att undersöka elevers motivation till att lästräna med läslistorna.  Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupper och kontrollgrupper från både låg- och högstadiet. Grupperna omfattade 15 elever i varje grupp vilket genererade totalt 60 elevers resultat. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt en efterföljande intervju med eleverna i interventionsgrupperna om hur motiverade de varit till att lästräna med läslistorna. Testresultaten behandlades kvantitativt och intervjuerna utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. Interventionsgruppen på lågstadiet visade ökad avkodningsförmåga jämfört med kontrollgruppen i alla tester. Resultatet visar att interventionen med läslistorna har haft god påverkan på yngre barns avkodningsutveckling. På högstadiet ökade interventionsgruppen mer än kontrollgruppen i de flesta tester men en större ökning för interventionsgruppen än kontrollgruppen noterades särskilt vid nonsensordsläsningstest. I intervjuerna framkom att eleverna i interventionsgrupperna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Eleverna på lågstadiet var mer motiverade till metoden än högstadieeleverna, även om det bland högstadieeleverna inte fanns mer än någon enstaka som direkt ogillade metoden.

Studien syftade till att undersöka hur listläsning i kombination med boksamtal ökade elevers avkodningsförmåga samt läsintresse. Interventionen genomfördes på två olika skolor med elever i avkodningssvårigheter i år 1. De lästränade 15 tillfällen à 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Dessutom deltog de i gruppläsning med boksamtal vid fem tillfällen ca 40 min/tillfälle.   Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp i år 1. Sammanlagt deltog 24 elever. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest gällande avkodningsförmågan. Eleverna fick dessutom fylla i en enkät efter första samt sista gruppläsningstillfället för att se om läslusten ökat. Testen visade att interventionsgruppen till viss del ökat sin avkodningsförmåga och därmed också i läsflytet men det hade även kontrollgruppen gjort, dock inte i lika hög grad. Enkäten visade att eleverna var positivt inställda till läsning både i form av skönlitteratur samt listläsning vilket vi tolkar som att läsintresse finns. Dock visade enkäten ingen större skillnad på svar före och efter interventionen. Vi tycker att studien visade att kombinationen av listläsning och boksamtal gagnade elevernas läsutveckling och läslust. Eleverna blev också mer motiverade och visade ökat självförtroende i boksamtalen. Det är dock inte möjligt att påvisa hur mycket mer effektiv interventionens åtgärder var än kontrollgruppens då den sistnämnda också uppnådde positiva resultat. Vår slutsats blir att kombinationen med olika träningssätt verkar lovande för ett lustfyllt och framgångsrikt lärande.

Studiens syfte var att undersöka hur intensiv lästräning med läslistor kan förändra avkodnings­förmågan hos elever med avkodningssvårigheter i årskurs 7. Vidare syftade studien till att undersöka elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt huruvida deras läsmotivation påverkas. I studien användes en kvasiexperimentell design med en kvantitativ ansats i form av en intervention med Wendick-modellen Intensivläsning. Pre- och posttester gjordes för att kartlägga elevernas avkodningsförmåga före och efter interventionen. Studien antog även en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse för elevernas upplevelse av lästräningen. En efterföljande anonym kvantitativ enkät genomfördes som komplement till intervjuerna. Efter ett slumpmässigt strategiskt urval delades studiens 12 deltagare in i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp med sex elever i varje grupp. Läsinterventionen genomfördes en-till-en och varje träningstillfälle pågick i 15 minuter, vid 20 tillfällen under fem veckor. Resultatet visade att både interventionsgruppen och kontroll-gruppen förbättrade sitt resultat något på testet LS Avläsning Ord, medan interventionsgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Nonsensord betydligt mer än kontrollgruppen. Samtliga elever i interventionsgruppen var positiva till att lästräna med läslistor och övervägande del av eleverna upplevde att deras läsmotivation påverkades positivt. Studiens resultat visade att intensiv lästräning med läslistor framförallt utvecklade avkodningsförmågan vid läsning av nonsensord hos sex elever i åk 7.

Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.

Utvecklingen av teknologiska lösningar i skolan har ökat i en drastisk fart, liksom teknologi i övriga delar av samhället. Ögonrörelser vid läsning har tidigare visat sig ha en koppling till läsförmågan, bland annat från studier gjorda på dyslektiker. Ögonrörelsedata kan samlas in med eye-tracker när eleverna läser från en skärm för att analyseras av AI och nivåindela eleverna. Tjänsten tillhandahålls av Lexplore och har funnits tillgänglig för skolor att använda i ca. fem års tid. Till tjänsten tillkommer även ett lärprogram som följer SVR-modellen för läsning, kallat Lexplore Intensiv. I lärprogrammet ingår dels läslistor och böcker för att träna på avkodning och läsflyt, dels lingvistiska aktiviteter för att stimulera språkförståelse. Enligt SVR-modellen, och annan forskning, om läsutveckling föranleder avkodningen övriga delar av läsutvecklingen och ses som ett första steg till att få upp läsflytet. Därför ses automatisering av avkodningsförmågan som en viktig del av lästräning i unga åldrar. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning metoden med AI-screening och läslistor kunde bidra till kunskap och utveckling i skolan genom att få en förståelse för effekterna av att använda AI-verktyg för screening av elevers läsförmåga. I studien undersöktes även hur arbetet med läslistor har påverkat undervisningen och avkodningsförmågan hos elever på olika läsnivåer, ur pedagogers perspektiv. Studieresultaten visade att Lexplore-metoden och Lexplore Intensivs läslistor kan vara ett bidrag till att föra jämlikhet i skolan framåt. Detta genom att screeningen ses som objektiv och rättvis samt att resultatet kan användas för olika analyser som dels kan leda till punktinsatser för elever som är i behov av stöd och som dels kan användas på högre nivåer av resursfördelning. Studieresultatet visade också att metoden har underlättat för klasslärare, speciallärare och specialpedagoger i arbetet genom att frigöra tid, underlätta kommunikation och ge ett underlag att utgå ifrån i didaktisk planering. Intensivperioderna och läslistorna visade effekt på eleverna dels genom att de blev bättre på att läsa (vilket var både en upplevd effekt och en effekt som visades vid omscreening av eleverna), dels på ett personvärdesplan då eleverna upplevts som mer självsäkra.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.