Sammanfattning   Bakgrund I ett utvecklingsprojekt i en glesbygdskommun i norra Sverige utarbetades under läsåret 2015–2016 en arbetsmodell för tidiga intensiva insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet oavsett orsak. I tidigare studier har meta-kognitiva strategier och träning på ordförråd visat sig ha positiv effekt på textförståelse och man valde därför att inkludera följande element i interventionen; förutspå vad som kommer att hända, identifiera obekant och bearbeta deras betydelse, ställa frågor till texten, och sammanfatta berättelser med egna ord. Syfte Syftet med studien var att utvärdera interventionens effekt på textförståelse genom att undersöka om resultat på tester som speglar textförståelse skiljde sig åt mellan elever med svag textförståelse som genomgått intervention och elever med svag textförståelse som inte tagit del av intervention. Metod I studien deltog 17 elever i årskurs 2, 11 pojkar och 6 flickor med svag textförståelse. För att utvärdera effekten av intensivundervisningen i förståelsestrategier och ordförråd användes en mixad faktoriell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp som oberoende mellangruppsfaktor, inledande mätning och uppföljande mätning som inomgruppsfaktor och narrativ förmåga (återberättande av fabel) samt textförståelse mätt med DLS, som beroende variabler. Resultat Både interventionsgrupp och kontrollgrupp höjde sina resultat från inledande mätning till uppföljande mätning av narrativ förmåga och DLS textförståelse. Någon effekt av interventionen kunde dock inte påvisas. Slutsats Resultatet från studien väcker frågor om hur insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet ska läggas upp. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek. Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen. Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev. Observationer gjorda under arbetet med Appen gav en bild av den gradvisa utvecklingen. Under intervjuerna kunde inte eleverna berätta om de lärt sig något men alla var positiva till arbetssättet.

Sammanfattning/AbstractÖrtqvist, Susanne (2019). Intensivundervisning i matematik i mindre elevgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att studien ska bidra med ytterligare perspektiv avseende begreppet intensivundervisning i matematik, och på så sätt öppna upp för en alternativ intensivundervisning i mindre grupper. Då intensivundervisningen är avsedd att genomföras i de tidiga skolåren blir insatsen förebyggande, istället för åtgärdande.Syfte och frågeställningarSyftet med denna interventionsstudie är att undersöka hur intensivundervisning med färdighetsträning i mindre grupper inverkar på elevens utveckling och automatisering av addition och subtraktion i talområdet 0-20. De preciserade frågeställningarna är:Vilken utveckling av ett antal elevers automatisering av subtraktion och addition i talområdet 0-20 sker under intensivundervisningsperioden?Hur står sig i sådana fall denna utveckling efter en månad för dessa elever?TeoriDå studien fokuserar på elevernas kunskapsutveckling i ett gruppsammanhang har det sociokulturella perspektivet valts som den övergripande teoretiska utgångspunkten, eftersom kunskap sett ur detta perspektiv konstrueras i en social kontext. Särskilt fokus har legat på den proximala utvecklingszonen.MetodFör att kunna ge en mer fullständig bild av undersökningen än vad en enda metod gör, har metodtriangulering tillämpats. En kvantitativ ansats, i form av en kvasiexperimentell design med jämförande siffror, används. Men även den kvalitativa ansatsen används, genom att siffrorna analyseras kvalitativt, och sätts i ett sammanhang utifrån noteringar, frågeformulär, strukturerade samtal och intervjuer.ResultatInterventionen gav positiva effekter på elevernas automatisering av addition och subtraktion inom talområdet 0-20. Undersökningsgruppens resultat förbättrades tre gånger mer under intensivundervisningsperioden än vad kontrollgruppens resultat gjorde under samma tidsperiod. Genomsnittsresultatet för undersökningsgruppen som helhet stod sig även en månad efter intensivundervisningens slut, även om gruppens positiva utveckling i förhållande till kontrollgruppens inte längre fortsatte. Specialpedagogiska implikationerStudien visar på ett alternativ till individuell, och åtgärdande, intensivundervisning i matematik i de tidigare skolåren. Tidiga och strukturerade insatser i mindre grupper verkar förebyggande mot missuppfattningar i matematiken och underlättar för eleverna i framtida matematikundervisning. Insatserna är möjliga att genomföra inom ramen för extra anpassningar, och tillvaratar de specialpedagogiska resurserna på ett effektivare sätt.NyckelordAutomatisering, intensivundervisning, interventionsstudie, matematik, elevgrupper.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med avkodningssvårigheter påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare interventioner och traditionell läsundervisning. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade vid 4 tillfällen under 28 veckor á 20 minuter per gång med läslistor från BRAVKOD metoden. Studien syftade även till att undersöka hur elevernas avkodning utvecklades beroende på ålder. Därför har elever från både låg och mellanstadiet deltagit i interventionen. Studien lades upp efter klassisk experimentell design med både interventionsgrupper och jämförelsegrupper i båda stadierna. Grupperna har omfattat 30 elever från lågstadiet och 21 elever från mellanstadiet. Vidare har även elevernas motivation och föräldrarnas upplevelse varit ett syfte att undersöka närmre. Studien genomfördes som en intervention med före och eftertest, en intervju med elever i interventionsgrupperna och lärare samt enkätundersökning hos vårdnadshavare. Testresultaten behandlades kvantitativt medan intervjuer fick ge studien ett kvalitativt komplement till testresultat och enkätsvar. Interventionsgrupperna i båda stadier visar en tydlig förbättring i avkodning i alla tester jämfört med jämförelsegrupperna. Detta visar på att interventionen med läslistor har en positiv utveckling på elevernas avkodningsförmåga. I intervjuer framkom även att eleverna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Endast någon enstaka elev var motvillig till detta.

Studien syftade till att undersöka hur avkodningen, för elever i avkodningssvårigheter, påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare liknande interventioner. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade 20 tillfällen á 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsutvecklingen för eleverna i interventionen tedde sig beroende på elevernas ålder. Därför genomfördes studien med elever från både låg- och högstadiet. Vidare syftade studien till att undersöka elevers motivation till att lästräna med läslistorna.  Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupper och kontrollgrupper från både låg- och högstadiet. Grupperna omfattade 15 elever i varje grupp vilket genererade totalt 60 elevers resultat. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt en efterföljande intervju med eleverna i interventionsgrupperna om hur motiverade de varit till att lästräna med läslistorna. Testresultaten behandlades kvantitativt och intervjuerna utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. Interventionsgruppen på lågstadiet visade ökad avkodningsförmåga jämfört med kontrollgruppen i alla tester. Resultatet visar att interventionen med läslistorna har haft god påverkan på yngre barns avkodningsutveckling. På högstadiet ökade interventionsgruppen mer än kontrollgruppen i de flesta tester men en större ökning för interventionsgruppen än kontrollgruppen noterades särskilt vid nonsensordsläsningstest. I intervjuerna framkom att eleverna i interventionsgrupperna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Eleverna på lågstadiet var mer motiverade till metoden än högstadieeleverna, även om det bland högstadieeleverna inte fanns mer än någon enstaka som direkt ogillade metoden.

Studien syftade till att undersöka hur listläsning i kombination med boksamtal ökade elevers avkodningsförmåga samt läsintresse. Interventionen genomfördes på två olika skolor med elever i avkodningssvårigheter i år 1. De lästränade 15 tillfällen à 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Dessutom deltog de i gruppläsning med boksamtal vid fem tillfällen ca 40 min/tillfälle.   Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp i år 1. Sammanlagt deltog 24 elever. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest gällande avkodningsförmågan. Eleverna fick dessutom fylla i en enkät efter första samt sista gruppläsningstillfället för att se om läslusten ökat. Testen visade att interventionsgruppen till viss del ökat sin avkodningsförmåga och därmed också i läsflytet men det hade även kontrollgruppen gjort, dock inte i lika hög grad. Enkäten visade att eleverna var positivt inställda till läsning både i form av skönlitteratur samt listläsning vilket vi tolkar som att läsintresse finns. Dock visade enkäten ingen större skillnad på svar före och efter interventionen. Vi tycker att studien visade att kombinationen av listläsning och boksamtal gagnade elevernas läsutveckling och läslust. Eleverna blev också mer motiverade och visade ökat självförtroende i boksamtalen. Det är dock inte möjligt att påvisa hur mycket mer effektiv interventionens åtgärder var än kontrollgruppens då den sistnämnda också uppnådde positiva resultat. Vår slutsats blir att kombinationen med olika träningssätt verkar lovande för ett lustfyllt och framgångsrikt lärande.

Bakgrund: Urininkontinens betraktas som en folksjukdom i dagens Sverige. Högst procent drabbade är äldre som bor på särskilt boende. Alla med inkontinens har rätt till en utredning, behandling och om behov finns en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel. Studier visar emellertid att äldre idag oftast erbjuds enklare utredningar och behandlingar samt inkontinenshjälpmedel som inte är anpassade efter det individuella behovet. Felaktiga inkontinenshjälpmedel kan leda till lidande för personen. Till stor del uppfattas den felaktiga användningen bero på okunskap om urininkontinens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av utbildning om hjälpmedel vid urininkontinens. Metod: En intervention bestående av två stycken föreläsningar om inkontinens och inkontinenshjälpmedel till all omvårdnadspersonal på en avdelning på ett särskilt boende. En avdelning på ett annat särskilt boende utgör kontrollavdelning och erhåller ingen utbildning. Bägge grupperna ska sedan göra en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel till de vårdtagare som bor på avdelningen och har inkontinens. Mätning före och efter den individuella utprovningen jämförs. Resultat: Resultatet visar att utbildning till omvårdnadspersonalen kan ge effekter som att inkontinensskydd med lägre absorptionsförmåga används, jämfört med kontrollavdelningen. Störst skillnad kunde utläsas hos interventionsavdelningen under nattetid.   Slutsats: Trots svagheter som ett litet urval kan studien i egenskap av pilotstudie, framvisa ett resultat som går att tolka positivt. Resultatet går att tolka som att utbildning till omvårdnadspersonal innan en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel bidrar till att en mer anpassad utprovning görs. / Background: Urinary incontinence is considered a public disease in today's Sweden. The highest percentage of affected people are elderly living in nursing homes. Everyone with incontinence is entitled to an investigation, treatment and, if needed, an individual testing of incontinence aids. Studies show, however, that older people are usually offered simpler investigations and treatments, as well as incontinence aids that are not adapted to individual needs. Incorrect incontinence aids can lead to suffering for the person. To a large extent, perceived misuse is due to lack of knowledge of urinary incontinence. Aims: The aim of the study was to investigate the effect of education in urinary incontinence on the work with urinary incontinence aids. Method: An intervention consisting of two lectures on incontinence and incontinence aids for all nursing staff in a single department in a nursing home. A department of another nursing home constitutes control group and receives no education. Both groups will then make an individual trial of incontinence aids to the people who live in the department and have incontinence. Measurement before and after the individual test is compared Result: The results show that education for nursing staff can produce effects such as low-absorption incontinence aids compared with the control group. The biggest difference was read by the intervention group during the night time Conclusions: Despite weaknesses as a small selection, the study as a pilot study can show a result that can be interpreted positively. The result can be interpreted as the fact that education for nursing staff before an individual testing of incontinence aids contributes to a more customized testing.

Syftet med studien är att undersöka om elevers medvetenhet om kopplingen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstav) kan påverkas av intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektionstillfällen. Studien syftar också till att undersöka hur elevers avkodningsförmåga kan utvecklas av denna fonologiska multisensoriska läsinlärningsmetod.    Interventionsstudien är kvasi-experimentell, då en grupp tränar med metoden medan en annan grupp deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Urvalet görs genom att elever i årskurs 1 utför tester. De elever vars avkodningsförmåga ligger lägre än målnivå för årskurs 1 lottas in i en interventionsgrupp och en jämförelsegrupp. I interventionsstudien deltar sammanlagt 24 elever i årskurs 1 från två F-6 skolor inom samma kommun. Interventionsgruppen består av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola. Interventionen innebär 30 minuters intensivträning vid sammanlagt 20 lektionstillfällen. Jämförelsegruppen består också av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola, som deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Inom ramen för studien genomförs för- och eftermätningar av fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning samt nonsensordsläsning.  Resultatet visar att intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektions-tillfällen fördelat på 4–5 veckor påverkar elevernas avkodningsförmåga i positiv riktning.

Swedish students reading comprehension decreases in various knowledge measurements such as PIRLS. The Swedish National Agency for Education writes that there is a lack of teaching in reading strategies. The purpose is to describe how students in a class in grade 4 (5) can reason about reading strategies for reading different texts. The students reasoning is intended to provide a deeper understanding of how teachers can develop reading instruction in the intermediate stage. The students have been taught the four basic strategies according to Reciprocal Teaching, to predict, ask questions, to sort out ambiguities and summarize a text during primary school. The study conducted four focus group interviews with students.  The results show that strategies are used to different extents by the students.  Some students use more strategies, other less or not at all. The students learned from each other during the interviews, which shows that this type of conversation is useful in teaching to clarify students’ knowledge and to follow up and develop their work with reading strategies. The students described the importance of being able to contribute their experiences both to each other and to med as a teacher, which I interpret as significant for how teaching can be developed. The conclusion indicates that theory, model and material in the study can be the basis for clarification how teaching can be conducted. By assessing students’ reading comprehension separately and in a more structured way can develop students’ reading ability to achieve higher goal fulfillment. / Svenska elevers läsförståelse sjunker i olika internationella kunskapsmätningar som PIRLS. Skolverket skriver att det saknas undervisning i lässtrategier. Syftet är att beskriva hur elever i klass i årskurs 4 kan resonera kring lässtrategier för att läsa och förstå olika texter. Elevernas resonemang avser att ge en djupare förståelse för hur lärare kan utveckla läsundervisningen på mellanstadiet. Eleverna har undervisats i de fyra grundstrategierna enligt Reciprocal Teaching, att förutspå,att ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta en text under lågstadiet. I studien genomfördes fyra fokusgruppintervjuer med elever. Resultatet visar att strategier används i olika omfattning av eleverna. Vissa elever använde fler strategier andra färre eller inga alls. Eleverna lärde sig av varandra under intervjutillfällena, vilket visar att denna typ av samtal är användbara i undervisningen för klargöra elevernas kunskaper och för att följa upp och utveckla deras arbete med lässtrategier. Eleverna beskrev vikten av att kunna bidra med sina erfarenheter både till varandra och till mig som lärare, vilket jag tolkar som betydelsefullt för hur undervisningen kan utvecklas på mellanstadiet. Slutsatsen indikerar att teori, modell och material i studien kan ligga till grund för att tydliggöra hur undervisning i lässtrategier kan bedrivas. Genom att bedöma elevers läsande och läsförståelse separat och på ett mer strukturerat vis kan utveckla elevers läsförmåga för attnå högre måluppfyllelse.

Syftet med studien är att undersöka om utveckling kan ske hos elever gällande läsflyt och läsförståelse vid upprepad läsning i en till en undervisning. Studien innehåller kvantitativ och kvalitativ metod. Interventionen omfattar 18 elever från två årskurser på samma skola i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervjuer med eleverna i interventionsgruppen. Intervjuerna gjordes efter interventionens slut. Upprepad läsning i denna studie innebar att eleverna, vid tre tillfällen i veckan, en till en undervisning, läste texter och svarade på tillhörande frågor. Texterna som användes var skönlitterära, korta och innehöll vardagsnära händelser. Resultatet visar att interventionen med totalt 10 veckors upprepad läsning i en till en undervisning och till viss del i grupp, i två perioder, hade positiva effekter på elevernas läsflyt och läsförståelse. Under tre veckor fick 8 av de 18 eleverna upprepad läsning i grupp. Vid intervjusvaren framkom att de flesta eleverna upplevt interventionen positivt.