Denna studie har genomförts med elever i årskurs fem från två olika skolor i mellerstaSverige. Studien syftar till att undersöka hur effektiv metoden upprepad läsning egentligen ärför att öka elevers läsflyt (läshastighet och korrekthet). För att kontrollera effekten avupprepad läsning har en jämförelsegrupp använts som fått samma läsdos men istället lästenligt metoden kontinuerlig läsning. Studien har en kvantitativ metodansats och hargenomförts med en experimentell design där för- och eftertest använts för att samla in empirinsom ligger till grund för resultat och analys. 31 elever har deltagit i studien, varav 16 elever iinterventionsgruppen (upprepad läsning) och 15 elever i jämförelsegruppen (kontinuerligläsning). Urvalet baserades på resultat från lästester som genomfördes med samtliga elever iårskurs 5 på de aktuella skolorna. Eleverna som valdes hade en läshastighet under förväntadnivå för årskurs 5. Elever som ännu inte automatiserat fonem-grafem kopplingen valdes bortdå dessa elever behöver en annan typ av insats. Totalt planerades 15 lästillfällen och elevernasnärvaro varierade från åtta tillfällen till full närvaro. Eleverna har även fått genomföra enenkät om metoden efter avslutad lästräning. Resultatet visar att eleverna i både interventionoch jämförelsegruppen har utvecklat sitt läsflyt. Det finns dock ingen skillnad mellan de bådagruppernas resultat och slutsatsen är därför att upprepad läsning inte är en mer effektiv metodför att öka elevers läsflyt. Eleverna upplevde den kontinuerliga läsningen som mer positiv.Eftersom läsflytet ökade hos eleverna i båda grupperna skulle träning med denna metod varaatt föredra då läsmotivation är gynnsamt för en god läsutveckling.

This study explores reciprocal teaching and the effectiveness of reading strategies, focusing on linguistic versus metacognitive ability, for improving reading comprehension. The participants were 22 fourth-grade students identified with poor reading comprehension, from two schools in Sweden. The intervention took place during 8 lessons distributed over 2 weeks' time. The participants were divided into two intervention-groups, one targeting linguistic ability (to clarify words and summerize), the other one targeting metacognitive abilities (to predict content and ask questions). Participants' linguistic and metacognitive ability were assessed in pre- and posttests. The results revealed that instruction focusing on linguistic ability showed  significant effect on clarifying words, while the instruction focusing on metacognition made a significant effect on students' ability to formulate questions.

Följande examensarbete är en interventions-studie med utgångspunkt i aritmetik-undervis-ning och tals del-helhetsrelationer. Vissa fors-kare menar att del-helhetsrelationer är en grund för vidare aritmetikkunskaper, medan andra forskare menar att det är viktigare att elever utvecklar räkneförmågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur undervis-ning om tals del-helhetsrelationer i addition och subtraktion kan utformas ur ett variat-ionsteoretiskt perspektiv. Lärandeobjektet för undervisningssekvensen är att identifiera ett okänt tal i en del-helhetsrelation inom talom-rådet 0-10. Undersökningen gjordes med 13 elever i för-skoleklass genom ett förtest, en undervis-ningssekvens om tre lektioner samt ett efter-test. Undervisningssekvensen och testerna vi-deoinspelades för att utgöra underlag för ana-lys. Lektionerna gjordes för att visa olika vari-ationsmönster som kontrast, separation, gene-ralisering och fusion för att eleverna skulle kunna urskilja kritiska aspekter. Exempelvis användes ”part-whole bars” och kommutati-vitet i undervisningen för att synliggöra de kri-tiska aspekterna. De kritiska aspekterna som kom fram i resultatet var att urskilja att de två delarna ryms i och tillsammans är lika mycket som helheten, kunna ta hjälp av två tal i en relation mellan helhet och delar för att finna det tredje talet, kunna ta hjälp av helheten och en del för att hitta den andra delen och att kunna ta hjälp av kunskaper om tidi-gare del-helhetsrelationer för att hitta okända tal i nya del-helhetsrelationer. / The following thesis is an intervention study based on arithmetic teaching and part-whole relationships of numbers. Some researchers argue that part-whole relationships are a basis for further arithmetic skills, while other re-searchers believe that it is more important that students develop counting abilities. The pur-pose of this study is to investigate how teach-ing of part-whole relationships in addition and subtraction can be designed from a variation theory perspective. The object of learning for the teaching sequence is to identify an un-known number of a part-whole relationship, in the number range 0-10. The study was conducted with 13 students in preschool class through a pre-test, a teaching sequence of three lessons and a post-test. The teaching sequence and the tests were vide-otaped to provide a basis for analysis. The les-sons were designed to show different patterns of variation such as contrast, separation, gen-eralization and fusion so that the students would be able to discern critical aspects. For example, "Part-whole bars" and commuta-tivity were used in the lessons, in order to highlight the critical aspects. The critical as-pects that emerged in the result were to discern that the two parts fit in and together is as much as the whole, be able to use two numbers in a relation between the whole and the parts to find the third number, be able to use the whole and one part to find the second part and to be able to use knowledge about previous part-whole relationships to find the unknown number in new part-whole relationships.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet.   Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp.   Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval.   Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.

Syftet med studien är att undersöka möjlig utveckling hos elever gällande avkodningsförmåga, läsförståelse och motivation till läsning vid upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter. Studien innefattar kvantitativ och kvalitativ metod. Upplägget är gjort med utgångspunkt i klassisk experimentell design, med interventionsgrupp och jämförelsegrupp. Interventionen omfattar 12 elever från två skolor i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervju med eleverna i interventionsgruppen före och efter interventionen. Upprepad läsning innebär i studien att elever i par, vid tre tillfällen i veckan, läste samma skönlitterära text upprepade gånger för varandra tillsammans med speciallärare. Interventionen omfattar elever i avkodningssvårigheter, vilka lästränade vid 18 tillfällen i 10-15 minuter. Texter som användes valdes ut med hänsyn till den enskilde elevens läsförmåga.  Resultatet visar att interventionen med sex veckors upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter hade positiva effekter på elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse. Både interventionsgruppen och jämförelsegruppen visar på ökade resultat. Emellertid är skillnaden mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp beträffande läsförståelse inte lika markant som vid avkodning. Vid jämförelse av intervjusvaren före och efter interventionen framkommer generellt inga tydliga förändringar.

Interventionsstudien syftade till att undersökta hur lästräningsmaterialet Wolff intensivprogram(WIP), påverkade ordavkodningsförmåga och läsförståelse hos elever i olika åldrar och med olikatyper av lässvårigheter i grundsärskola och grundskola. Studien syftade också till att undersöka hurmaterialet upplevdes av eleverna. Studien innefattade tre elever från grundsärskola och fyra eleverfrån grundskola, som genomgick sex veckors enskild intensiv lästräning enligt WIP. Metoden somanvändes i studien var en single subjekt-inspirerad design med multipel baseline, som är enexperimentell metod. Designen innebar att ingen kontrollgrupp användes utan varje elevstestresultat jämfördes endast med elevens tidigare resultat. För att undersöka elevernas upplevelserav materialet användes semistrukturerade intervjuer. Resultaten gällande elevernas ordavkodningoch läsutveckling analyserades kvantativt medan resultaten av intervjuerna analyserades kvalitativt.Resultatet av studien visade att interventionen hade en positiv effekt när det gällde ordavkodning avenstaka ord och läsning av sammanhängande text. Det visade också att materialet haft en positiveffekt på läsförståelsen. Intervjuresultaten visade att eleverna upplevde materialet som motiverandeoch att det hjälpt dem att bli bättre på att läsa. Alla elever har rätt att utveckla sin läsförmåga sålångt det går utifrån sina förutsättningar. Resultatet av studien visar att WIP går att använda i bådegrundsärskola och grundskola och att det kan hjälpa elever i olika åldrar och med olika typer avlässvårigheter att utveckla sin läsning i riktning mot målen i läroplanen.

GeoGebra är ett dynamiskt matematikprogram, ett slags digitalt verktyg, som kan användas i matematikundervisningen. Tidigare forskning tyder på att undervisning med GeoGebra är mer effektiv än traditionell undervisning sett till elevers kunskapsutveckling, men motsvarande svensk forskning saknas. Denna interventionsstudies syfte är att undersöka om detsamma gäller på en svensk gymnasieskola. Deltagarna i studien är gymnasieelever (N=51) från två klasser, uppdelade i en interventionsgrupp (GeoGebra med arbetsblad) och en kontrollgrupp (traditionell undervisning). Under tre lektioner genomfördes förtest, intervention och eftertest inom området andragradsfunktioner. Materialet skapades utifrån kursplan, tidigare forskning och läromedelsanalys med ramverket ATD och teorin om praxeologier. Resultatet visar att båda elevgrupperna förbättrade sina resultat signifikant från förtestet till eftertestet, med stor effekt. Däremot fanns inga signifikanta skillnader mellan gruppernas eftertestresultat, inte heller på enskilda uppgifter. Interventionens effekt visade sig vara obefintlig. Resultatet ger förvisso belägg för att använda GeoGebra som alternativ till den traditionella undervisningen, men resultatets avvikelse från tidigare forskning gör att vidare studier är önskvärda. / GeoGebra is a dynamic mathematics program, a kind of digital tool, which can be used in mathematics education. Previous research indicates that teaching with GeoGebra is more effective than a traditional teaching method in terms of students' knowledge development. However, corresponding Swedish research is absent. This interventional study is performed to investigate whether the same applies at a Swedish upper secondary school. The participants in the study are upper secondary school students (N=51) from two classes, divided into an intervention group (GeoGebra with work- sheets) and a control group (traditional teaching). During three lessons, a pre-test, an intervention, and a post-test were carried out around quadratic functions. The material was created based on syllabus, previous research, and content analysis of the mathematics textbook with the ATD framework and the theory of praxeologies. The result shows that both student groups improved their results significantly from the pre-test to the post-test, with a large effect. However, there were neither significant differences between the groups' post-test results, nor differences with respect to the separate tasks in the tests. The effect of the intervention turned out to be non-existent. The result certainly provides support for using GeoGebra as an alternative to the traditional teaching method, but the result's deviation from previous research makes further studies desirable.

Studien syftade till att bidra med kunskap kring hur materialet BRAVKOD för engelska påverkade avkodningsförmågan hos elever som uppvisade svårigheter i engelska och hade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studien genomfördes som en interventionsstudie i RtI-modellens lager 3. Träningen bestod av tio tillfällen med läsning av listor med ord från BRAVKOD för engelska. En jämförelse av för- och eftertest visade att BRAVKOD för engelska hade positiv effekt på avkodningsförmågan.

In der Ausbildung angehender Lehrkräfte kann fragmentiertes Wissen zu Schwierigkeiten im Umgang mit komplexen Problemsituationen im Unterricht führen. Fähigkeiten im Bereich des vernetzten Denkens, speziell verschiedene Bereiche des Lehrerprofessionswissens miteinander vernetzen zu können, können in komplexen problematischen Unterrichtssituationen hilfreich sein. Um die Fähigkeiten des vernetzten Denkens der Studierenden zu fördern, wird in dieser Studie die Fallmethode im Master of Education der Biologie eingesetzt und in Bezug auf die Förderung der Vernetzungsfähigkeit von Studierenden überprüft. Die Theoriegrundlage der Studie bilden biologiespezifische Kategorien des fachdidaktischen Lehrerprofessionswissens und ein Modell des vernetzten Denkens. In Verbindung mit dem Einsatz von Fällen sollen Fähigkeiten zur theoriebasierten Analyse problematischer Unterrichtssituationen und zur Bildung von Handlungsalternativen, in denen verschiedene Aspekte biologiespezifischen Lehrerprofessionswissens miteinander verknüpft sind, gefördert werden. Die eingesetzten Fälle werden in dieser Studie als theoriebasierte und gleichzeitig praxisnahe Darstellungen komplexer problematischer Unterrichtssituationen verstanden. Die Effektivität der Intervention wird durch eine Interviewstudie sowie durch ein Zwei-Gruppen-Prä-Post-Test, in dem die Studierenden Fälle bearbeiteten, überprüft. Die Ergebnisse zeigen, dass bei beiden Studierendengruppen bereits grundlegende Fähigkeiten im Bereich der theoriebasierten Unterrichtsanalyse vorliegen. Studierende der Interventionsgruppe zeigen zudem eine deutliche Zunahme der Fähigkeiten, Handlungsalternativen für Unterrichtsituationen zu entwickeln, in denen verschiedene fachdidaktische Bereiche miteinander vernetzt sind. Weiterhin konnten vier Fallbearbeitungstypen identifiziert werden. Die Anzahl der Studierenden, die die Kriterien des besonders leistungsstarken Fallbearbeitungstyps erfüllen, nahm bei der Interventionsgruppe deutlich zu. / Teacher education students fragmented knowledge can create difficulties to cope with complex and problematic teaching incidents. The ability to draw on cross-linked thinking, particularly with regard to connect certain aspects of professional teacher knowledge, is helpful in their approach to complex and problematic teaching incidents. To foster the students’ cross-linked thinking ability, the case method of teaching was implemented and evaluated in a module of the masters course in biology teacher education. The theoretical background of the study is based on biology specific pck categories and a model of cross-linked thinking. The central aim of the study is to develop students’ capability in analysing teaching incidents and their capability in creating different action possibilities to deal with teaching incidents, and to identify which different aspects of pck are connected to one another. The multiple intervention study implements a variety of learning cases in a module of the master course in biology teacher education. In this study a case is understood to be based in theory and has to be as close to the practical teaching situation as possible. The effect of the intervention was evaluated by using guided interviews and utilising a two group pre- and post-test design, in which the students analysed test cases. The results show that masters students of the intervention and control group have basic skills in case analysis. Students, particularly in the intervention group, showed an increase in the number of possible ways to deal with case studies of difficult teaching incidents, in which different areas of pck could be cross-linked. Based on students’ test case analyses, four different case-processing types were identified. Furthermore the number of students, whose case analysis ability fell into the strong performance case-processing type, had particularly increased in the intervention group.

No description available.