Denna studie syftar till att ta reda på varför elever i sista året på gymnasiet kan tänka sig att söka sig eller inte söka sig till ett lärarprogram. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning där olika val har gjorts av elever i en medelstor kommun i Sverige. Utgångspunkten är Ludwig von Mises teorier om mänskligt agerande – praxeologi – och dessa ligger till grund för utarbetningen av enkäten och hur denna har analyserats; att ta reda på hur olika individer väljer och resonerar samt vilka slutsatser man kan dra av flertalet människors individuella val. Enligt den praxeologiska synen på incitament kommer folk att sträva efter att förbättra sin nuvarande situation, till exempel kommer de med höga betyg ha en större valmöjlighet när det gäller att välja en universitets- eller högskoleutbildning. Avstamp har tagits i Emil Bertilssons (2014) avhandling om rekryteringens förändrade mönster för lärarprogrammen mellan 1977-2009. Där framkommer det att lärarprogrammen har haft en social förändring gällande rekryteringen under denna tid och flera studenter kommer numera från arbetarhem i stället för akademiska hem, dessutom har lärarstudenternas betyg sjunkit under samma period och yrkets status har naggats i kanten, mitt syfte är att titta på varför det blivit så. I enkätundersökningen framkommer det att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen med motiveringen att de saknar intresse för läraryrket och att lönerna är för låga. Det framkommer också att det är en stor skillnad mellan de två skolorna i undersökningen – privatskolan har en majoritet som inte väljer läraryrket, och det är också denna skola vars svar ligger till grund för det totala resultatet medan den kommunala skolan har en liten majoritet som kan tänka sig något av lärarprogrammen. De som däremot väljer ett av de fyra lärarprogrammen gör det av andra skäl, det vill säga det är ingalunda ekonomiska incitament som dessa val har baserats på utan i stället intresse i barn och ungdomar och att de anser att läraryrket är viktigt samt att det ger en möjlighet att påverka elevernas möjligheter i livet som lockar med yrket. Denna studie kompletterar Emil Bertilssons avhandling genom att den visar på att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen och av vilka orsaker de gör det – bristande intresse för yrket samt dålig lön. Den stärker också Bertilssons tes om rekryteringsbasen där eleverna på den privata skolan i mycket mindre utsträckning kan tänka sig att söka ett lärarprogram än eleverna på den kommunala skolan.

Skolverket införde programmering i matematikundervisningen i svenska skolan 2018. Vilka utmaningar och möjligheter upplevs av elever och lärare i processen av att inkludera ämnet i skolans kurser? Den här studien undersöker dessa utmaningar och möjligheter genom att genomföra ett programmeringstillfälle i matematik 3b. Utmaningar kopplade till brister i elevers och lärarespraxis-logos-kunskaper skapade en initial “praxis-shock” vid genomförandet. Det är dock viktigt att se dessa utmaningar som möjligheter då det visar på utrymme för utveckling i området. Den undervisande läraren upplevde också en viss osäkerhet inför projektet, vilket är ett vanligt resultat. Både elever och lärare upplevde att uppgifterna skapade mening i matematiken och att förmågorna som användes gick att förstå i en samhällelig kontext. Den här studiens bidrag är att indikera på behovet av en ny, mer komplett, praxeologi som beskriver den matematiska aktiviteten av problemlösning tillsammans med programmering och datahantering för att lösa de utmaningar som dyker upp.

Representationsformer behöver ha en central roll i matematikundervisningen, för att elever ska visa resonemang på relevant sätt. Olika representationsformer möjliggör att elever både visar hur de tänker, samt varför de tänker på de sätt de gör. Syftet med denna studie var därför då att undersöka hur olika representationsformer påverkade elevers användande av logos och resonemang. Detta genomfördes genom en kvantitativ studie, där fältobservationer samt genomförande av två tester användes som metod för datainsamling. Data analyserades med hjälp av Chevallards ramverk kring Praxeologi. Resultatet av studien pekar på att en implementering av arbete kring representationsformer, gynnar elever i de matematiska resonemang som ska föras. Resultatet av studien pekar även på att elever gynnas av att delta i helklassdiskussioner, där de kankomplettera varandra i de matematiska tankar och resonemang. Genom implementering avrepresentationsformer i helklassdiskussion kan man se tydliga tecken på att elever i det matematiska klassrummet kan vidareutveckla matematiska resonemang. Elever kan visa på ökadmatematisk förståelse och därigenom utveckla sina matematiska kunskaper.

GeoGebra är ett dynamiskt matematikprogram, ett slags digitalt verktyg, som kan användas i matematikundervisningen. Tidigare forskning tyder på att undervisning med GeoGebra är mer effektiv än traditionell undervisning sett till elevers kunskapsutveckling, men motsvarande svensk forskning saknas. Denna interventionsstudies syfte är att undersöka om detsamma gäller på en svensk gymnasieskola. Deltagarna i studien är gymnasieelever (N=51) från två klasser, uppdelade i en interventionsgrupp (GeoGebra med arbetsblad) och en kontrollgrupp (traditionell undervisning). Under tre lektioner genomfördes förtest, intervention och eftertest inom området andragradsfunktioner. Materialet skapades utifrån kursplan, tidigare forskning och läromedelsanalys med ramverket ATD och teorin om praxeologier. Resultatet visar att båda elevgrupperna förbättrade sina resultat signifikant från förtestet till eftertestet, med stor effekt. Däremot fanns inga signifikanta skillnader mellan gruppernas eftertestresultat, inte heller på enskilda uppgifter. Interventionens effekt visade sig vara obefintlig. Resultatet ger förvisso belägg för att använda GeoGebra som alternativ till den traditionella undervisningen, men resultatets avvikelse från tidigare forskning gör att vidare studier är önskvärda. / GeoGebra is a dynamic mathematics program, a kind of digital tool, which can be used in mathematics education. Previous research indicates that teaching with GeoGebra is more effective than a traditional teaching method in terms of students' knowledge development. However, corresponding Swedish research is absent. This interventional study is performed to investigate whether the same applies at a Swedish upper secondary school. The participants in the study are upper secondary school students (N=51) from two classes, divided into an intervention group (GeoGebra with work- sheets) and a control group (traditional teaching). During three lessons, a pre-test, an intervention, and a post-test were carried out around quadratic functions. The material was created based on syllabus, previous research, and content analysis of the mathematics textbook with the ATD framework and the theory of praxeologies. The result shows that both student groups improved their results significantly from the pre-test to the post-test, with a large effect. However, there were neither significant differences between the groups' post-test results, nor differences with respect to the separate tasks in the tests. The effect of the intervention turned out to be non-existent. The result certainly provides support for using GeoGebra as an alternative to the traditional teaching method, but the result's deviation from previous research makes further studies desirable.

Tidigare genomförda studier lyfter fram kopplingar mellan matematik och de programgemensamma ämnena på gymnasiet. Elever i tidigare studier utrycker att de skulle vilja att mer av matematikundervisningen är förlags i deras yrkesverkstäder för att öka förståelsen för ämnet och det behov som finns inom yrket. Denna studie har avgränsats till att undersöka vilka olika mönster av beröringspunkter det finns mellan matematik och de programgemensamma ämnena på el- och energiprogrammet.I samtal mellan en matematiklärare och en ellärare diskuterades uppgifter där olika beröringspunkter identifierades och matematikens inblandning tydliggjordes. Dessa olika beröringspunkter analyserades och grupperades efter mönster av matematisk användning.Resultatet av studien visar på tre olika typer av mönster: matematikens roll är tydlig under utbildningen, matematikens roll är tydlig även för den yrkesverksamme, och matematik med krav på stor noggrannhet ingår. Gemensamt för samtliga mönster är att matematiken har en viktig roll men dess tydliga och direkta användning kan avta efterhand som erfarenheten ökar.I ett nära samarbete mellan matematikläraren och ellärare tydliggörs matematiken för eleverna i yrkesrelevanta arbetsuppgifter och på detta sätt ökar eleverna motivation och engagemang för ämnet matematik.