Denna studie syftar till att ta reda på varför elever i sista året på gymnasiet kan tänka sig att söka sig eller inte söka sig till ett lärarprogram. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning där olika val har gjorts av elever i en medelstor kommun i Sverige. Utgångspunkten är Ludwig von Mises teorier om mänskligt agerande – praxeologi – och dessa ligger till grund för utarbetningen av enkäten och hur denna har analyserats; att ta reda på hur olika individer väljer och resonerar samt vilka slutsatser man kan dra av flertalet människors individuella val. Enligt den praxeologiska synen på incitament kommer folk att sträva efter att förbättra sin nuvarande situation, till exempel kommer de med höga betyg ha en större valmöjlighet när det gäller att välja en universitets- eller högskoleutbildning. Avstamp har tagits i Emil Bertilssons (2014) avhandling om rekryteringens förändrade mönster för lärarprogrammen mellan 1977-2009. Där framkommer det att lärarprogrammen har haft en social förändring gällande rekryteringen under denna tid och flera studenter kommer numera från arbetarhem i stället för akademiska hem, dessutom har lärarstudenternas betyg sjunkit under samma period och yrkets status har naggats i kanten, mitt syfte är att titta på varför det blivit så. I enkätundersökningen framkommer det att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen med motiveringen att de saknar intresse för läraryrket och att lönerna är för låga. Det framkommer också att det är en stor skillnad mellan de två skolorna i undersökningen – privatskolan har en majoritet som inte väljer läraryrket, och det är också denna skola vars svar ligger till grund för det totala resultatet medan den kommunala skolan har en liten majoritet som kan tänka sig något av lärarprogrammen. De som däremot väljer ett av de fyra lärarprogrammen gör det av andra skäl, det vill säga det är ingalunda ekonomiska incitament som dessa val har baserats på utan i stället intresse i barn och ungdomar och att de anser att läraryrket är viktigt samt att det ger en möjlighet att påverka elevernas möjligheter i livet som lockar med yrket. Denna studie kompletterar Emil Bertilssons avhandling genom att den visar på att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen och av vilka orsaker de gör det – bristande intresse för yrket samt dålig lön. Den stärker också Bertilssons tes om rekryteringsbasen där eleverna på den privata skolan i mycket mindre utsträckning kan tänka sig att söka ett lärarprogram än eleverna på den kommunala skolan.

Submitted by Helena Bejio (helena.bejio@unioeste.br) on 2017-11-15T19:46:31Z No. of bitstreams: 2 Raphael Dal Pai 2017.pdf: 2281213 bytes, checksum: ed69e58883a30e0eab4a35420fbd2a40 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-15T19:46:31Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Raphael Dal Pai 2017.pdf: 2281213 bytes, checksum: ed69e58883a30e0eab4a35420fbd2a40 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-03-22 / Nenhum / This dissertation aims to investigate the theoretical assumption and party action forms of the Instituto Ludwig von Mises Brasil (http://www.mises.org.br/). Created in 2007, in a context of financial crisis that began in the USA, the Institute, taking as reference the intellectuals of the so-called Austrian School of Economics, seeks to introduce as an alternative to the growth of the inherent contradictions of capital, a project of society where all the dimensions of social relations are regulated only by the free market. Calling this sort of society by “anarcho”- capitalism, the Instituto Ludwig von Mises Brasil pursues to shape cadres among the civil society and join forces with others think tanks abroad and within Brasil to promote their ideal considered as “libertarian”. In order to achieve its objectives, the intellectuals and members of the Institute Ludwig von Mises Brazil claims for themselves the tradition and supposed “history of the Austrian School of Economics” implying to the “anarcho”-capitalism a tone of scientificity and infallibility; or anchored at the “solid” trajectory of the Austrian School of Economics history, or presenting the “libertarian” perspective and its solution to the various problems caused by the contradictions of the capitalist system. In this sense, the Instituto Ludwig von Mises Brasil, seeks to present capitalism as the only alternative, claiming that it has never been fully and completely implemented due the subversion of its nature, product of the action and existence of the State, considered to be like a monopoly company and regulator of social relations. / A presente dissertação tem como objetivo investigar os pressupostos teóricos e as formas de ação partidária do Instituto Ludwig von Mises Brasil (http://www.mises.org.br/). Surgido em 2007, no contexto de crise financeira iniciada nos EUA. O Instituto, tendo como referência os intelectuais da chamada Escola Austríaca de Economia, procura apresentar como alternativa ante o crescimento das contradições inerentes ao capital, um projeto de sociedade onde todas as dimensões das relações sociais sejam reguladas apenas pelo livre mercado. Caracterizando este projeto de “anarco”capitalismo, o Instituto Ludwig von Mises Brasil visa formar quadros entre a sociedade civil e somar forças com outros think tanks fora e dentro do Brasil, para a promoção de seu ideal tido como “libertário”. Para a efetivação de seus objetivos, os intelectuais e membros do IMB reivindicam para si a tradição da “história da Escola Austríaca de Economia”, dando ao “anarco”capitalismo um tom de cientificidade e infalibilidade ora ancorados na “sólida” trajetória desta escola, ora apresentando a perspectiva “libertária” e suas soluções para os mais variados problemas do sistema capitalista. Neste sentido, o Instituto Ludwig von Mises Brasil procura apresentar o capitalismo como única alternativa, apregoando que o mesmo nunca foi implementado de forma plena, pura, ideal e completa por conta da subversão de sua natureza, fruto da ação e da existência do Estado, tido como uma empresa monopolista e regulamentadora das relações sociais.